En ny bok från tankesmedjan FORES föreslår att världens största utsläppsländer bildar ett eget forum för att ta klimatförhandlingarna framåt, uppbackad av institutioner lika starka som IMF och Världsbanken. Dessutom skissar den upp ett växelkurssystem för priset på koldioxid för att skapa en global handel med utsläppsrätter.

Andra upplagan med förord av Harvardprofessorn Robert N. Stavins och kommentarer från Greenhouse Development Rights authors group.

Boken A Bretton Woods for the Climate är författad efter Köpenhamnsmötet av FORES medarbetare Jakob RutqvistMartin Ådahl och Daniel Engström. På sista dagen av COP15 lanserade tankesmedjan på Dagens Nyheters debattsida sina idéer om ett mer koncentrerat format för klimatförhandlingarna.

– Dagens förhandlingsmodell med oändliga diplomatiska långbänkar har helt gått i stå. Vi har försökt skissa på en ny struktur, så konkret och rakt som möjligt. Nyckeln är starka institutioner, något som liknar IMF och Världsbanken, som kan hantera en global ekonomisk fråga som klimatet. Då kan diplomaterna koncentrera sig på principerna och delegera detaljer och drift till experter och ekonomer. Dagens UNFCCC och IPCC räcker inte alls till, säger FORES VD Martin Ådahl som är en av medförfattarna till boken.

– Dessutom måste det finnas ett sätt för de som inte direkt går in i globalt klimatavtal att ändå indirekt ansluta sin utsläppsmarknad med en växelkurs och börja konvergera.

I boken föreslås ramverket ta sin form från hur Bretton Woods-institutioner byggts upp.

  • De 13 största utsläpparna, inklusive EU, bildar ett Major Emitters Forum (MEF), där klimatmålen fastställs och beslutas.
  • Ett nytt globalt organ, WCO (World Climate Organisation) övervakar att målen följs och att en globalt anpassad handel med utsläppsrätter fungerar. WCO förses också med verktyg för att sanktionera de stater som skrivit på avtalet men som inte lever upp till sina åtaganden.
  • Finansiering till anpassningsåtgärder och utsläppsreducerande projekt kommer från den gröna fond som redan etablerats på global nivå.
  • Genom GACT (General Agreement on Carbon Tariffs) ges möjlighet att som sista utväg införa handelsrestriktioner mot de länder som inte är villiga att agera i enlighet med MEF-avtalet.

– Vi vill se en fungerande global utsläppshandel på plats så snart som möjligt, uppbackad av kraftfulla klimatmål, som är en förutsättning för att effektivt och snabbt få ned utsläppen. Förutom att direkt länka samman lokala och regionala handelssystem, exempelvis EU:s och ett framtida amerikanskt, föreslår vi också inrättandet av en global växelkurs för utsläppsrätter. Den är framför allt till för att på ett flexibelt sätt göra olika typer av system kompatibla och för att skapa incitament för kraftfulla åtgärder, säger Jakob Rutqvist, ansvarig för FORES miljöprogram och också en av medförfattarna.

Daniel Engström, koordinator på FORES och den tredje medförfattaren till A Bretton Woods for the Climate, kommer att presentera boken vid ett sidoevent under det pågående klimatförhandlingsmötet i Bonn i veckan 7-11 juni.

– Vi hoppas framför allt få uppmärksamhet för våra förslag om att skapa nya forum där de största utsläpparna får mandat att lösa större delen av frågorna. Det finns en tradition av liknande ”minilateralism” inom FN-systemet, exempelvis säkerhetsrådet. Precis som var fallet med världsekonomin när konferensen i Bretton Woods ägde rum 1944, kräver klimatproblemen att de ansvariga tar ansvar och etablerandet av starka institutioner som driver på och övervakar utvecklingen, säger Daniel Engström.

Om boken