19 mars: Hur väl fungerar svensk lönebildning?

En väl fungerande lönebildning behövs för att nå hög sysselsättning och låg arbetslöshet på lång sikt och för att tillfälliga störningar i ekonomin inte ska resultera i bestående hög arbetslöshet. Industriavtalet, med dess normerande roll, har under två decennier genererat löneökningar som är i linje med en väl fungerande lönebildning. Under senare tid har dock modellen börja ifrågasatts på två punkter.

6 mars: EU-kommissionens rapport om Sveriges ekonomi och dess utmaningar

Den 6 mars kl. 9–12 ordnar EU-kommissionen i Sverige tillsammans med Fores ett seminarium för att presentera och diskutera EU-kommissionens årliga rapport om Sveriges ekonomi, som publiceras den 27 februari.

5 mars: E- krona – Vad är det och vad är den tänkt att åstadkomma?

Andelen kontantbetalningar minskar kraftigt i ekonomin. Om trenden håller i sig får vi snart ett samhälle där det inte längre går att betala med kontanter. Samtidigt drivs de elektroniska pengar och betalningssätt som i dag finns helt i privat regi, och av ett fåtal aktörer, vilket enligt Riksbanken kan göra samhället sårbart. Med anledning av detta har Riksbanken drivit ett projekt i syfte att ta fram en e-krona. Men vad är en e-krona? Hur skiljer den sig från vanliga betalkort? Vilket samhällsproblem ska e-kronan lösa och vilka är dess för- och nackdelar?

Förslag till bred bostadspolitisk uppgörelse

Personer med låga inkomster, särskilt unga och nyanlända, har fått allt svårare att hitta en fast bostad i områden med god arbetsmarknad. Sveriges regering 2019 utlovar en rad reformer för att minska problemen, men förslagen behöver konkretiseras, flera viktiga områden saknas och en bred politisk uppgörelse vore bra för långsiktigheten i politiken. Den här rapporten försöker bidra till allt det.

En bred uppgörelse om bostadspolitiken

Bland januariavtalets 73 punkter finns några meningar om bostadspolitiken. Men många detaljer behöver fyllas i och en del viktiga frågor saknas helt. Fores har låtit Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och välkänd bostadsdebattör, ta fram en rapport i dialog med flera partier samt företag och intresseorganisationer på området.

12 feb: Hur oroliga bör vi vara för hushållens skuldsättning?

De svenska hushållens skuldsättning är hög och stiger snabbare än både inkomster och BNP. Riskerna med stigande skulder har framhävts av Finansinspektionen, Riksbanken, IMF med flera, men det finns delade meningar om både problemets storlek och lösningar. Hur påverkar egentligen hushållens skuldsättning ekonomins funktionssätt? Är problemet så stort som många tror? Och hur bromsar vi i så fall utvecklingen?

25 okt: Industriellt byggande – rätt väg till billiga bostäder?

Industriellt byggande – kan vi bygga seriellt och billigt och ändå åstadkomma hus och kvarter som vi är nöjda med om 50 år? Fler och fler satsningar sker inom industriellt byggande, där bostäder i ökad utsträckning byggs prefabricerat för att öka effektiviteten och sänka kostnaderna. Är industriellt byggande rätt väg till billiga bostäder eller riskerar vi att skapa ett nytt miljonprogram?

Lägre standard för billigare boende?

Dagens regelverk för byggregler har fått kritik från byggindustrin för att vara svåröverskådligt och komplicerade. Är reglerna i sin nuvarande form en förutsättning för att skapa en dräglig lägsta standard på bostäder, eller skulle de kunna utformas mer effektivt?

Frihamnen – social housing på svenska?

Kan ett bostadssystem som tar hänsyn till exempel till inkomst gynna bostadsmarknaden och sänka tröskeln för de som saknar bostad? Eller bidrar ett sådant system till ökad segregation och orättvis särbehandling?