Frågor och svar
Tweet

Bör den rika världen förhandla på egen hand?

Fråga Tidigare i höst förutspådde jag att de fattiga ländernas motivation till att underteckna ett nytt bindande gemensamt avtal är närmast obefintlig. Är det inte både rimligt och logiskt att den rika världen blir sittande med Svarte Petter som en slags residual att lösa på egen hand?

Svar Det beror också på vad man menar med fattiga länder - G77-gruppen framstår i Köpenhamn som allt mer splittrad. De flesta av de så kallade ö-staterna och vissa afrikanska länder börjar inse att de inte vinner så mycket - vare sig i klimathänseende eller rent finansiellt - på att Kina/Indiens hållning ska vara framträdande. De vill se action, och är då beredda på att ta sin del av arbetet. I en idealisk värld skulle detta innebära att de får pengar till klimatanpassningsåtgärder och använder dem till just detta.

Men. Vi på Fores lutar allt mer åt att ett nytt format för klimatsamtalen skapas, där de 20 största ekonomierna och utsläpparna ombeds dra upp riktlinjerna för hur de ska få ned sina utsläpp och dessutom bidra till anpassningsåtgärder. Det skulle sannolikt vara det mest effektiva ur klimatsynpunkt. Köpenhamnssamtalen har om något visat på svårigheten och icke-framkomligheten i att ha en FN-ram för en så pass omfattande och viktig ekonomisk-politisk förhandling.

Hur liberala är FORES?

Fråga Intressant att en “liberal” tankesmedja propagerar för att 2/3 av världen är inte bör återvända till en MULTILATERALT FN-KONGRESS. Ja, varför tågade Afrika ut?! Är det bara mer pengar de fattiga vill ha? Er rapportering är inte bara vinklad till att osynliggöra viktiga faktorer för att driva er egen agenda utan totalt orelevant!

Tack för att ni i era ord har bevisat ryktet; att Fores är en kapitalistisk, nyliberal tankesmeda med VITHET på schemat.

Vilket land är mest pådrivande i klimatfrågan och varför?

Fråga Vilket land är mest pådrivande i klimatfrågan och varför?

Svar Det beror lite på vilken fråga förhandlingarna berör. När det gäller finanseringsfrågor är det flera röster som gör sig hörda, medan avskogningsdebatten mest förs mellan stater som är direkt berörda.

Här i COP 15 har Danmark en mycket framträdande roll, då de fungerar som värdar för konferensen och ser till att deras föreslagna mötesagenda följs, att frågor lyfts ut för att lösas separat i mindre informella grupper innan de åter tas upp i plenum, liksom för att författa förslag till förhandlingstexter och vara redaktionskommitte för desamma. Sverige har en stor paviljong inuti Bella Center som används för att samordna EU:s olika positioner, vilket gör att svenskar ses springa omkring i stort sett överallt där det sker formella eller informella diskussioner. Och USA verkar ha satsat stort i år, med stor delegation på plats, flera sido-event och separata presskonferenser (John Kerry ska hålla en 15.30 idag) liksom en president på väg in till högnivå-delen på fredag. Kina har också ökat sin närvaro i samtalen, vilket dock fick en olustig vändning igår då man av allt att döma orkestrerade ett protestavbrott i förhandlingarna från G77-gruppens sida (som egentligen bestod av att ett antal afrikanska delegationer lämnade bordet - flera andra fattiga länders företrädare satt kvar).

I övrigt vill Storbritannien visa framfötterna, liksom Spanien som blivande EU-ordförande. Sudan har en tätposition såsom ordförandeland för G77, och Bangladesh är en viktig part då landet samlat ett antal länder som direkt utsätts för klimatförändringarna (så kallade Vulnerable states). Sedan brukar mötena i sig skapa nya frontfigurer, som exempelvis Tongas president i Poznan förra året som höll ett briljant och gripande tal om hur hans nation praktiskt taget sjunker i havet för varje år till följd av klimatförändringarna. Vi hoppas på fler sådana framträdanden i år!

Vad händer om inget avtal uppnås i Köpenhamn?

Fråga
Vad händer om inget avtal uppnås i Köpenhamn?

Svar
Man kan väl säga som så att något slags ‘avtal’ kommer världens ledare att träffa i Köpenhamn. Det är själva innehållet i det som blir avgörande för hur detta ‘avtal’ ska värderas. Som läget ser ut idag, tisdag, tyder det mesta på att man här i Köpenhamn fattar ett nytt rambeslut om själva agendan för de internationella klimatsamtalen. Sedan kommer kommande möten/COPs att utgå från den och fylla den med innehåll. Något avtal med internationellt bindande utsläppsnivåer respektive fastställda belopp för överföring mellan rika och fattiga länder känns just nu - tyvärr - avlägset.

Om det mot förmodan inte blir något avtal alls, alltså inte ens den mjukare formen av politisk överenskommelse, så ligger hela klimatförhandlingen illa till för då är all god vilja borta. Allvarliga konflikter kommer att ha uppstått, sannolikt mellan USA och Kina, som kommer följa med en längre tid.

En risk är att hela förhandlingen då går i stå, ungefär där WTO ligger nu om frihandeln. Mest sannolikt är dock att man tvingas börja om från början (nästan) under nästa klimatkonferens i Mexico City om ett år under det som kommer kallas COP16 (Conference of the Parties 16, Köpenhamn är COP15). Samma problem kommer gälla då som nu, men sannolikt med svagare mandat för Obama. Mexikokonferensen har dock redan en tung uppgift om Köpenhamn går i lås att reda ut hur allt ska bli praktisk verklighet. Hela klimatarbetet förskjuts många år fram i tiden.

Men som sagt, det blir ganska säkert någon slags svagt avtal ändå.

Vilka ambitionsnivåer är tongivande i diskussionerna?

Fråga
Vilka ambitionsnivåer är tongivande i diskussionerna? Att nå (tillbaka) till 300-350 ppm CO2 i atmosfären eller bara att bromsa uppvärmningen lite?

Svar
Ambitionerna är ju i något slags ideal-scenario att uppnå IPCCs mål och sänka nivåerna rejält. Men det är politiker som avgör vart det hela bär hän, och det är det som denna vecka ska utvisa. Tendensen nu är att det blir en försiktig målformulering på fredag kväll/ natt som de vill kunna skruva upp vartefter. Å andra sidan kan Obamas senarelagda ankomst hit tyda på att något mer kraftfullt kan ske (även om han ej kommer att kunna ha kongressens mandat för det, vad det verkar). Vi vet mer säkert svar i slutet av veckan - hör gärna av dig på nytt då!

Vem är Yvo de Boer?

Fråga
Bland namnen på alla som har centrala roller i Köpenhamn dyker hela tiden en viss Yvo de Boer upp. Vem är det?

Svar
Yvo de Boer är holländare och chef för FN:s egna klimatkonferensorgan UNFCCC (United nations framwork convention and climate change) sedan 2006. Tidigare har han rådgivit EU i framtagandet av positioner inför klimatförhandlingar och lett olika delegationer i UNFCCC-förhandlingar. Som chef för UNFCCC är hans främsta uppgift att samordna konventionens alla parter - något som förstås blir extra viktigt under ett COP-möte när allt ska falla på plats.