Civiliserade marknader?

Denna rapport fokuserar på välfärdssektorn utifrån en framväxande tvärvetenskaplig litteratur som samlas under begreppet marknadsstudier. Marknadsstudier inriktar sig på att undersöka vad det är som bidrar till att forma en marknad, vilka önskade och oönskade konsekvenser en marknads organisering kan få, samt hur marknader värnar olika värden som exempelvis likvärdighet, valfrihet och resurshushållning.

Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård

Även om patientinflytande kan bidra till förbättrad hälsa och lägre kostnader, kan det i andra sammanhang finnas en motsättning mellan enskilda patienters och brukares önskemål om viss behandling och mer prioriterade behov. En lösning som redan används inom vissa vårdområden i vissa landsting är egenavgifter där patienter och brukare får betala merkostnaden för det man vill ha och som prioriteras bort av huvudmännen.

Överlever euron?

Även om Sverige står utanför euron så berörs vi på många sätt av det europeiska dramat. Här beskriver några av Sveriges kunnigaste ekonomer bakgrunden till krisen och hur eurons framtid kan komma att se ut.

What can we learn from economic reforms in Greece and Sweden?

The central purpose of this book is to investigate and compare labor and product market reforms in Greece and Sweden, since the early 1990s in order to see what these two countries from Southern and Northern Europe – both relatively small though very different in terms of culture and institutional settings – can learn from each other.

Upphandling och kundval av välfärdstjänster – en teoribakgrund

Sammantaget gör studien en grundlig genomgång av hur välfärden kan förbättras genom styrning baserad på nationalekonomisk teori och aktuell forskning. Studien är lämplig för alla som är engagerade i välfärdsfrågor, och särskilt för den som vill få upphandlingar och kundval att fungera så bra som möjligt.

Skolmarknaden – Nya vägar framåt

I början av 1990-talet möjliggjordes konkurrens och ökad valfrihet på skol- marknaden främst genom två reformer: införandet av skolpengen och det fria skolvalet. I denna rapport undersöker Fredrik Bergström och Emanuel Welander vilka konsekvenser reformerna har fått tjugo år senare och vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna för ett fritt val och konkurrens på skolmarknaden.

Innebär sänkta arbetsgivaravgifter högre löneanspråk? FORES Policy Paper 2012:5

För att bidra till den empiriska litteraturen på området har FORES och Företagarna låtit genomföra en enkätundersökning där samtliga fackförbund tillhörande LO, SACO och TCO har tillfrågats om hur deras lönekrav skulle påverkas av sänkta arbetsgivaravgifter.

Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning? – FORES Studie 2012:5

Företagare som vill anställa möter höga kostnader och stela arbetsmarknadsregler. Vilka effekter har det på sysselsättningen?