2015 slutade på topp, med ett globalt, långsiktigt och ambitiöst klimatavtal. 2016 är det dags att förverkliga ambitionerna – låt nyårslöftet handla om klimatet!

I Paris enades världen om att hålla temperaturökningen klart under två grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på 1,5 grader. Det är ambitiösare än vad vi vågat hoppas på, vilket är glädjande nyheter, för mänskligheten i stort, för de som redan nu är särskilt utsatta av klimatförändringarna – men också för den snabbt växande delen av näringslivet som står för klimatsmarta lösningar. Men klimatavtalet i sig räcker inte, det behöver omsättas i handling på EU-nivå, nationellt, lokalt, i näringslivet och i hemmen.

Nationellt måste klimatmålen skärpas. Miljömålsberedningen som ska ta fram förslag till Sveriges nya klimatmål, utgår ifrån tvågradersmålet – nu är det skärpt och om Sverige ska vara en del av lösningen måste de svenska målen bli tuffare. Fossiloberoende fordonsflotta år 2030 behöver en färdplan, ”ett av världens första fossilfria välfärdsländer” måste konkretiseras.

Lokalt behöver arbetet systematiseras. Många kommuner har gått före på klimatområdet, men sätten att göra det är så vitt skilda att vi inte uppnår stordriftsfördelar, inte lär tillräckligt av varann och inte får marknaden att ta fram nya, klimatsmartare produkter och tjänster. På transportområdet är möjligheten att få KlimatKlivet-finansiering också en möjlighet att bättre samordna arbetet. Kommunernas finansiella arbete behöver hitta ett mer gemensamt svar på hur medlen man tar ut från det fossila – ”divest” – bäst investeras för att påskynda omställningen. Informationsarbetet gentemot medborgarna behöver en ”best practise”-manual, där de som knäckt koden för hur befolkningen engageras, lär ut till andra.

Näringslivet fick mycket beröm för sitt klimatengagemang i samband med Paris-mötet. Men utmaningen kommer 2016, när det inte är någon stor klimatkonferens, medias fokus riktas åt annat håll och konsumentens fortsatta engagemang måste stimuleras. Under 2016 måste klimatfrågan, med skarpa och konkreta mål in i hjärtat av affärsplaner, ledningsgrupp och finansiell redovisning.

I hemmet kan vi alla göra mer. När politiken är svag och inte kan se till att tåget är billigare än flyget, eller biodrivmedlet kostar mindre på macken än de fossila, då måste vi se över våra vanor. Kan vi faktiskt – liksom den som handlar märkesprodukter fast de är lite dyrare – lägga lite extra på det klimatsmarta? Eller måste vi nöja oss med att systematiskt välja det som är klimatsmart och lönsamt, som bytet till lågenergilampor eller att dela borrmaskin med grannen istället för att köpa en egen? Och kan vi lägga om våra vanor så att klimatpåverkan minskar utan att plånboken länsas – gå med i en bilpool, cykla oftare, bli bättre på att källsortera?

Klimatet är vår tids ödesfråga. Agerar vi smart på alla nivåer så klarar vi det. Gott Nytt Klimatår!

 

Mattias Goldmann, VD för den gröna och liberala tankesmedjan Fores