Inför det uppmärksammade klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 lanserade FORES en studie som syftade till att bidra till en ökad förståelse av vad som i Köpenhamn komma skulle och varför det skulle bli svårt att komma överens.

En del av det som skrevs inför Köpenhamn är inaktuellt. Men mycket gäller fortfarande. Det handlar främst om olika förklaringar till varför det är svårt att komma överens och de exempel på hur de miljöförhandlingar som faktiskt ledde fram till ett avtal gick tillväga.
Därför publiceras nu en uppdaterad version av studien. Författaren Daniel Engström Stenson har i den omarbetade versionen tagit bort sådant som skrevs särskilt inför Köpenhamn, men behållit och i vissa fall uppdaterat de mer generiska resonemangen om svårigheterna med klimatförhandlingar. Det synes som att det fortfarande gäller. Ännu har inte världens ledare enats om ett avtal. Trots att det borde vara så enkelt.

Studien ger först en bakgrund till varför världens länder igen och igen och igen samlas för att diskutera hur man ska lindra de globala förändringarna. Sedan följer en översikt över några begrepp från den internationella relationer som är relevanta för klimatförhandlingarna. Det ges också exempel från tidigare framgångsrika miljöförhandlingar och förs en diskussion kring två av de viktigaste frågorna i klimatförhandlingarna:

  1. hur olika länder ska fördela utsläppsminskningar mellan sig
  2. hur resurser (pengar) och teknik ska föras mellan förhandlingsparterna

De förs med utgångspunkt i de spänningar som redan finns mellan utvecklingsländer och den industrialiserade världen.

Ladda ner

Studien presenterades på ett seminarium i juli 2009. Därefter har studiens innehåll bland annat legat till grund för FORES guider till klimatförhandlingarna i Köpenhamn och Cancun. Delar av resonemangen gav också idéer till ”A Bretton Woods for the Climate” som lanserades av FORES i juni 2010.