I ”Lyckad invandring” har tio forskare skrivit om goda exempel av invandring och visar på lösningar för att lyckas.

Torsdagen den 9 september lanserade FORES antologin Lyckad invandring. Seminariet inleddes av FORES vd och moderator Martin Ådahl, som samtidigt passade på att presentera FORES parallellt anknutna projekt; sajten migrationsinfo.se som presenterar fakta och statistik om invandring och integration.

På plats fanns tre av medförfattarna tillika forskarna Andreas Hatzigeorgiou, internationell handelsekonom vid Utrikesdepartementet, Pernilla Andersson Joona, nationalekonom vid Stockholms universitet, samt Per Lundborg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, för att presentera sina kapitel. Närvarande var även miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikaela Valtersson samt migrationsminister Tobias Billström (M) för kommentarer och debatt.

Andreas Hatzigeorgio berättade att hans forskning inte lägger in några värderingar om invandring i sig, utan har som syfte att studera hur den påverkar utrikeshandel och handelshinder. Han inledde med att ge en historisk bild av tullarnas utveckling. I slutet av 40-talet var den tillämpade tullnivån på ca 40 %, vilket kan jämföras med dagens som hamnar under 10 %.

– Globaliseringen har gjort världen mer platt och utrikeshandel bidrar till tillväxt, menade Hatzigeorgiou, som fortsatte sitt anförande genom att fråga sig hur denna handel kan utvecklas.

Han belyste att det fortfarande finns en problematik som är starkt sammankopplat med höga företagskostnader. Där det inte räcker för företag att investera i generell exportkunskap, utan att det krävs specifik kompetens om just den nationella marknaden man vill etablera sig på.
Han menade att företagen har mycket att vinna på att ta tillvara på utrikes födda och deras inneboende kunskap; såsom språk, kultur, affärsnormer och kontaktnät. I det sammanhanget går migration och handel hand i hand, berättade Hatzigeorgiou och tog det transnationella nätverket mellan kineser i USA och Kina – som gradvis sammankopplat de två ekonomierna – som exempel. Generell invandring leder till högre utrikeshandel med de länder invandrarna har sitt ursprung. Hatzigeorgiou har sitt kapitel visat att dessa teorier stämmer väl överens med empirin.

– Det finns ett signifikant samband där 10 % ökning av invandringen ger 6 % ökning av utrikeshandeln.

Hatzigeorgiou höll med om att det är mer problematiskt att tillämpa invandrares kunskap från krigsdrabbade områden, p.g.a. konflikter eller auktoritära regimer, men menade att exempelvis en uppväxt i numera våldsamma Bagdad innefattar en kunskap som är applicerbar i exempelvis norra Irak, där handel är mer möjligt.

Pernilla Andersson Joona deltog i seminariet för att diskutera bemanningsbranschen, där invandrare har en högre andel sysselsatta än på vanliga arbetsmarknaden. Andersson Joona menade att den fem procentenheter högre sysselsättningsgraden kunde bero på bemanningsföretagens rekryteringsfokus – som ser bortom kön, ålder, ursprung och istället lägger tonvikt på individens kunskap. Där annars svenska arbetsgivare tenderar att diskriminera utlandsklingande, främst arabiska namn, har bemanningsföretagen i större utsträckning lyckats undvika detta eftersom de blivit experter på att rekrytera.

Andersson Joona menade att det är vanskligt att koppla samman bemanningsbranschen till korta anställningar med sämre villkor, likt vissa kritiker.

– Vi borde dra nytta av vad bemanningsföretagen faktiskt kan, om man blir uthyrd och sedan anställd är det ju någonting bra, enligt Andersson Joona som dock belyste en avsaknad i forskning av långsiktiga effekter.

Per Lundborg avrundade bokpresentationen genom att berätta om sin forskning, där perspektivet flyttats från mottagarlandet till de länder människor emigrerar ifrån. Han efterfrågade en nyansering av “brain drain”, ett begrepp från 60-talet som innebär att u-länders humankapital försvinner till rikare delar av världen som erbjuder ibland tiodubblade löner. Lundborg ansåg att detta är de kortsiktiga konsekvenserna, men att det långsiktigt kan vara gynnsamt för utvecklingsländer att det finns incitament för vidarestudier. Han menade att en ökning i högre utbildning inte leder till att samtliga i landet flyttar och att det visat sig att större länder som Indien och Kina fått högre utbildningsnivå i landet p.g.a. att många färdigutbildade stannar.

Han framhöll dock att många mindre länder kunde förlora humankapital på kraftig emigration och att det behövdes mer forskning i ämnet. Något som dock kan kompensera för förlusten av högutbildade är sådant som kulturellt utbyte och remitteringar som positiva konsekvenser, där det senare kunde innebära investeringskapital i småföretag och högre utbildningsmöjligheter för den inhemska befolkningen.

I den efterföljande debatten fick Billström och Valtersson svara på frågan om varför dessa lyckade aspekter inte synliggörs och används, istället för dagens debatt som allt som oftast handlar om problem utan lösningar.

Billström pratade om politikens oförmåga att synliggöra det positiva och medias ensidiga fokusering på problem. Han ansåg att det hela sågs ur ett asylperspektiv, som endast utgör en del av den totala invandringen.

Valtersson menade att hon såg tendenser hos många svenska politiker att själva börja prata problem och kostnad istället för lyckade exempel, för att möta bilden Sverigedemokraterna målar upp. Hon berättade även om den utredning regeringen tillsatt om cirkulär migration, där möjligheten till att flytta mellan två länder flera gånger ska underlättas.

Valtersson framlyfte att den arbetskraftsinvandringslag som trätt i kraft inneburit att upp emot 30 000 människor kommit hit och fått arbete, trots lågkonjunktur. Invandring är mycket mer än att folk bara kommer hit och söker skydd.

Billström ville även han bredda synen på invandring, och belyste hur den demografiska utvecklingen i exempelvis Norrlands inland leder till en nedrustning av välfärd, såsom nedstängda vårdcentraler, inte p.g.a. bristande ekonomi, utan p.g.a. för liten andel arbetsför befolkning.

Debattörerna diskuterade även hur mycket lagändring och regleringar verkligen kan avgöra huruvida invandring blir framgångsrik, och vilken utveckling som måste komma underifrån. Kanadamodellen hamnade i fokus, där arbetskraftsinvandringen lett till att synliggöra även övriga invandrares potential i arbetsmarknaden.

Valtersson menade att vi måste bli bättre på att tillgodogöra oss de positiva förutsättningar som finns med invandring och att vi varit dåliga på att ta tillvara t. ex. utländska studenter som ofta flyttar ifrån landet efter studietiden. De utländska studenternas nytillsatta högskoleavgift kom därefter på tal, en reform som Billström menade har både positiva och negativa effekter, men att regeringen försökt kompensera de negativa genom att införa ett stipendiesystem.

Om boken

I media