Grön skatteväxling - referat
Tweet

Den 2 april anordnade FORES ett seminarium med anledning av lanseringen av studien Grön skatteväxling. Författare till studien är Jakob Rutqvist (Accenture), Christofer Sköld (forskningsassistent på FORES) och Daniel Engström Stenson (chef för FORES miljöprogram). FORES chef Martin Ådahl modererade. Magnus Andersson, politisk sakkunnig på Näringsdepartementet, och Per Bolund (MP), ekonomisk-politisk talesperson, var inbjudna för att kommentera studien.

Martin Ådahl inledde med att säga att alla politiker säger sig vara för en grön skatteväxling, ändå görs ingenting på området. Detta resulterade i att FORES till slut tog sig an uppgiften att arbeta fram ett förslag på en realistisk grön skatteväxling.

Daniel Engström Stenson inledde med att berätta om grunderna för en grön skatteväxling: mer skatt på det som skadar samhället (som miljöförstöring) och mindre skatt på det som gynnar samhället (som arbete och teknikutveckling). Detta kan ge en så kallad dubbel vinst. En grön skatteväxling handlar alltså inte om att öka skattetrycket utan om en omfördelning av skatteuttaget.

Bland Stensons huvudpoänger fanns också att förslagen baserats på att styrmedel ska vara synliga och ge så direkt effekt som möjligt och att även riktade åtgärder mot en särskild sektor kan vara en del av en smalare skatteväxling.

En viktig del som måste tas hänsyn till vid en grön skatteväxling är att de svenska utsläppen sedan 2005 är indelade i två bubblor, 40 % av utsläppen omfattas av EU ETS där det finns ett gemensamt europeiskt tak. 60 % av Sveriges utsläpp finns alltså utanför EU ETS och det är på dessa utsläpp fokus ligger i studien.

Christofer Sköld fortsatte med att berätta om de riktade åtgärderna som beskrivs i studien, med fokus på transporter och bostäder. För transporter föreslås i rapporten bland annat ett premie-avgiftssystem för personbilar, där den som köper en utsläppssnål bil belönas med en bonus, medan den som köper en bil med höga utsläpp beläggs med en avgift. Det stora problemet enligt Sköld är emellertid de tunga transporterna, där utsläppen ökat med 35% sedan 1990.

För att åtgärda utsläppen från tunga lastbilar föreslås en villkorad lastbilspremie, som rent konkret är en skrotningspremie. De 10 000 första som byter sin gamla lastbil till en lastbil av den senaste Euroklassen erhåller en bonus på 100 000 kr. I rapporten föreslås även en bonus på 500 000 kr till de som köper lastbilar med väsentligt lägre koldioxidutsläpp än nuvarande genomsnitt. För att finansiera de två förslagen föreslås införande av en kilometerskatt på tung trafik, differentierad utifrån bland annat vikt och miljöklass.

För bostäder framhöll Sköld två specifika policyförslag – klimatdifferentierad fastighetsskatt, och ett grönt ROT-avdrag. Klimatdifferentierad fastighetsavgift skulle bygga på energideklarationen som innehåller en energiindikator, vilken i princip är ett betyg på varje bostads energieffektivitet. Ett grönt ROT-avdrag skulle utökas till att bland annat inkludera yttre underhåll av flerbostadshus.

Per Bolund var positiv till studien och tyckte att den var ett välkommet inlägg i debatten. Bolund tyckte att det hade varit intressant om även flygtrafiken och jordbruket hade inkluderats i studien. Han lyfte även frågan om rättvis fördelning av skatter inom industrin och påpekade att ett problem med lastbilspremien, och kanske även för en grön skatteväxling i stort, är att man bara fokuserar på de synliga direkta utsläppen. De utsläppen som finns inbäddade i t.ex. lastbilens produktion glöms därför lätt bort.

Magnus Andersson menade att nästan alla ställer sig bakom en grön skatteväxling men att det är ont om konkreta förslag och menade därför att denna studie är mycket välkommen. Andersson hade några invändningar mot studien, bl.a. undrade om det verkligen behövs mer ekonomiska incitament för att genomföra åtgärder som i många fall redan är lönsamma. Detta invände Daniel mot och menade att lönsamheten är ett problem eftersom endast 15 % av de lönsamma investeringarna genomförs. Andersson var också tveksam till att en kilometerskatt skulle lösa det stora problemet med tunga transporter. Daniel svarade på detta med att påpeka fördelen med att kilometerskatten internaliserar hela miljökostnaden och inte bara koldioxidkostnaden.

Publiken välkomnades sedan att kommentera och ställa frågor. Mycket kom att handla om kilometerskatten. Karolina Boholm (Skogsindustrierna) var mycket skeptisk och menade bland annat att kilometerskatten kommer hämma energieffektiviseringen och att det är bättre med rörliga kostnader om man vill minska utsläppen. Även Anders Nilsson var tveksam till kilometerskatten och menade att man kommer lika långt med en bränsleskatt. Genom en kilometerskatt missar man helt att ta vara på förarens förmåga att minska utsläppen genom körsätt. Kilometerskatten blir för komplicerad och man löser inte heller problemet med utländska åkare Daniel svarade att exempel från Tyskland visar att man har haft en bättre teknologisk utveckling med miljödifferentierad kilometerskatt än i Österrike där man använt sig av ett system utan miljödifferentiering. Kilometerskatt bidrar också till en ökad effektivisering. Sköld menade att empirin visar att kilometerskatten har en positiv påverkan på körning och användning av lastbilar.

Miljö och klimat

I centrum för FORES miljöarbete står att undersöka kraftfulla och effektiva lösningar på miljö- och klimatfrågor, med fokus på marknadsorienterade åtgärder.

Spelregler och styrmedel måste utformas för att ta Sverige och världen bort från beroendet av fossila bränslen. Särskild vikt läggs på att driva projekt med vetenskaplig koppling till miljöekonomisk forskning och att få spännande rön applicerade på praktisk policy.

Vi tittar därför närmare på utformandet av mekanismer som skatter, subventioner, utsläppsrätter, regler och olika institutioner som driver detta.

Presskontakt

Christofer Sköld
(tf. programchef miljö)
Epost: christofer.skold@fores.se Mobil: 0736-198383

Prenumerera på utskick

Är du intresserad av dessa frågor? Fyll i din epostadress så får du i snitt ett meddelande i veckan med senaste nytt om studier, vår verksamhet och inbjudningar till seminarier.

Ps. Din epostadress används givetvis inte till något annat. Ds.