Ny rapport från FORES – Lär av etableringsreformens positiva exempel

Ett år har gått sedan regeringen införde den nya etableringsreformen. Trots flera kritiska rapporter finns goda exempel på lyckat införande: Värnamo, Solna och Borlänge. Tidig planering, bra kommunikation mellan nyckelaktörer och flexibelt arbete är några tydliga framgångsfaktorer.

Höga förväntningar har ställts på den nya etableringsreformen som infördes 1 december 2010. Tidigare rapporter från FORES såväl som SKL, Länsstyrelserna och Statskontoret har påpekat problem i införandet av den nya reformen. Bland de hinder som har nämnts är bostadsbrist, dålig tillgång till barnomsorg såväl som SFI och tolkar samt långa handläggningstider för att ta fram personnummer och etableringsplaner.

En ny rapport från tankesmedjan FORES, ”Lyckad etablering av en ny reform”, fokuserar på tre kommuner där man så långt har haft positiva erfarenheter från införandet av den nya reformen: Värnamo, Solna och Borlänge.

Värnamo har tidigare visat upp positiva resultat från sitt arbete med nyanländas etablering. Storstadskommunen Solna har haft ett framgångsrikt arbete med arbetsförberedande insatser. Borlänge är en av de kommuner som tidigare har påträffat svårigheter, men som nu med den nya reformen verkar lyckats bättre.

Rapporten bygger på intervjuer med arbetsförmedlingen lokalt, kommunen och etableringslotsar.

- I alla tre kommunerna ser vi att man har lyckats etablera en bra kontakt mellan arbetsförmedlingen och kommunen, som har underlättat arbetet med att införa reformen. Man har lyckats hitta lokala lösningar som förhoppningsvis skapar bra förutsättningar för de nyanlända att snabbt komma in på arbetsmarknaden, säger rapportens författare, Liyen Chin.

- FORES har tidigare försökt lyfta fram positiva exempel på lyckad etablering av nyanlända. Förhoppningen med denna rapport är att andra kommuner i Sverige ska kunna ta lärdom av dessa tre kommuners erfarenheter, säger Petter Hojem, samordnare för FORES migrationsprogram.

Samtidigt finns det osäkerhet och utmaningar i det fortsatta arbetet, bland annat när det gäller ansvarsfördelning mellan nyckelaktörer. Etableringslotsarnas erfarenheter spricker också både i och mellan kommuner. Rapporten lyfter särskilt fram tre åtgärdsområden i det framtida arbetet med reformen, på nationell och lokal nivå:

  • Flexibilitet – dagens etableringsreform upplevs i många fall som ganska stelbent, vilket hindrar möjligheten till ett lokalt anpassat integrationsarbete.
  • Effektivare kommunikation – i synnerhet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. En konkret åtgärd för att underlätta samarbete dem emellan är en samlokalisering av Arbetsförmedlingens och kommunens (integrationsenhets-)lokaler i de fall de inte redan är det.
  • Följa upp lotsarna – med dagens system är det svårt för nyanlända att bedöma kvaliteten hos lotsarnas tjänster och lotsarna upplever stora skillnader sinsemellan i kontakten med kommunen. Lotsarnas arbete, som tilldelas en viktig roll i den nya etableringsreformen, borde därför kontinuerligt följas upp och justeras.

Läs rapporten på www.fores.se

För ytterligare information, kontakta Petter Hojem på tel. 0730-46 87 67, e-post:
petter.hojem@fores.se, eller Liyen Chin på tel. 08-452 26 60, e-post liyen.chin@fores.se