Komplex finanskris fick förklaringar

”Det här är den mest komplexa finansiella kris världen någon gång har sett. De andra har i jämförelse varit relativt banala”

De orden från förre riksbankschefen Bengt Dennis summerar väl utmaningen för några av de ledande experter som FORES bjöd in för att under onsdagskvällen förklara den amerikanska finanskrisen för en publik bestående både av experter och allmänt nyfikna.

Klicka här för att se seminariet i sin helhet. (Vi ber om ursäkt för den stundtals skakiga bilden.) Klicka här för att lyssna till en ljudupptagning från samtalet. (mp3) Se en intervju med Martin Andersson. Ratingsystemets brister, investerares ovilja att lyssna till varningsklockor och ett för lågt pris på risken var några av de faktorer som framhölls under kvällsträffen som FORES arrangerade tillsammans med Affärsvärlden. En av de stora anledningarna till den uppkomna amerikanska finanskrisen ansågs vara att investerare under en längre tid av låg inflation och låga räntor letade efter nya värdepapper för att nå ytterligare avkastning. När affärsbanker skapade nya hopbuntade räntepapper med högre avkastning lurades många att tro att dessa hade lägre risk än de i realiteten hade. - Bankerna drog på sig för stora kreditrisker. Särskilt genom så kallade subprimelån, där bankerna lånade ut pengar till personer som inte kunde betala amorteringarna. Bankerna gjorde så då de räknade med att värdet på fastigheten skulle stiga, sade Martin Andersson, första icke-brittiska medlem av Bank of Englands Financial Stability Council.

Ignorerade varningsklockor Martin Andersson menade vidare, och fick medhåll av panelens övriga deltagare, att investerare i mångt och mycket ignorerat de varningsklockor som länge ringt: - Ingen ville vara första med att lämna en marknad som fortfarande gav hög avkastning. När den så kollapsade ville alla vara först ut, vilket gjorde att det inte längre fanns någon marknad. Ett problem på marknaden var också att de finansiella aktörerna ofta hade incitament med bara uppsida, bonus när det går bra, men ingen kostnad när det går utför, vilket gjorde att de tog för stora risker. Många bolag var också ägda av de egna anställda, vilket gjorde att ingen yttre ägare heller höll igen risktagandet.

Ratingsystemet brast Ratingsystemet ansågs också vara en orsak till den uppkomna krisen. Ratingföretagen hade enligt paneldeltagarna uppenbart övervärderat räntepapper, eftersom de inte lärt sig hur de nya papperen fungerade. En fråga från publiken om varför ratingföretagen misslyckats möttes med tystnad, men Hans Tson Söderström, adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, frågade sig hur dessa skulle ställas till svars: - Kanske kommer det att komma in stämningsansökningar mot dessa, spekulerade Söderström. Statssekretare Urban Karlström påpekade att nya regleringar är på väg i Europa. Martin Andersson pekade också på nya värderingsregler med det så kallade Basel 2, ett slags certifiering av bankernas tillgångar. Paradoxalt nog kunde dock hårdare regler under tidigare kriser som Latinamerikakrisen 1982 lett till ännu större ras, eftersom marknaden då hade upptäckt hur svaga många av bankernas tillgångar var.

Likheter och skillnader med den svenska krisen Hans Tson Söderström menade också att den nuvarande krisen egentligen inte skiljer sig från tidigare kriser i exempelvis Sverige, Japan, Ryssland och Brasilien. - Kriserna är som Tsunamis – man vet att de kommer, men inte var. - Vi har lärt oss hantera kriserna och vi vet vad vi ska göra för att hantera dem, menade Söderström som fick visst mothugg från bland andra Martin Andersson: - Vi såg farorna inför den amerikanska krisen, men visste inte hur den ska slå och när den väl slog gick så väldigt snabbt. Det är nytt.

Bengt Dennis, riksbankschef under den svenska finanskrisen under det tidiga nittiotalet, jämförde Sveriges finanskris i början av nittiotalet, som han upplevde som beslutsfattare och dagens amerikanska kris. Likheten är den slarviga kreditbedömningen, skillnadenär att det i Sverige var relativt enkelt att analysera vilka som hade problem medan amerikanska krisen mer mångfacetterad, bland annat beroende på den stora mängden värdepappersportföljer och antalet institut: - Det här är den mest komplexa finansiella kris världen någon gång har sett. De andra är relativt banala, avslutade den förre riksbankschefen.