Vi har alla läst om hur Danmark och Tyskland i flera dagar varit helt självförsörjande på bara sol och vind, och att tillgången ibland varit så god att det varit negativa elpriser – konsumenten får betalt för att ta emot elen. Portugals omställning är inte lika känd – men på flera sätt mer imponerande.

1 130 timmar. Så länge var Portugal totalt sett helt självförsörjande på el under 2016, och under fyra och ett halvt dygn i maj kom all el från inhemska, förnybara källor. På helårsbasis stod vindkraften för 22 % av all el, solel för en procent medan vattenkraften stod för basen inom det förnybara med 34%, strax mer än vad kolkraften fortfarande ger. 2016 exporterades 6 TWh el, ungefär lika mycket som vindkraften stod för.

Vattenkraften varierar kraftigt år för år med nederbörden, medan vindkapacitet, nästan femdubblats på bara tio år och nu har en installerad kapacitet på 5.2 GW. Enbart Danmark har en högre andel vind-el,och portugisiska miljöorganisationen Zero (ingen koppling till Fores norska tankesmedjevän med samma namn) betonar att utbyggnaden av vindkraften är betydligt svårare i Portugal än i Danmark; ”Danmark är i mitten av Europa. Har de överskott av el, så kan de exportera till Tyskland, Sverige, Polen, Nederländerna, och har man brist så kan man importera. Portugal är längst ut på kanten av elnätet. När vi har överskott av el har Spanien det också, och dåliga nät gör att vi inte kan exportera till Frankrike”, säger Fransisco Ferreira till tidningen Up.[1]

Över 500 näringslivsaktörer är med i vindkraftsboomen, där Portugal som få andra förmått utnyttja EU:s stödsystem. Omställningen tog fart 2008, då Portugals Alto Minho blev Europas största vindkraftspark, med 240 MW effekt, el för nästan en halv miljon människor och 215 000 ton minskade koldioxidutsläpp jämfört med business as usual.

Klimatneutral 2050

Portugal antog juli 2015 en ny klimatpolicy, som slår fast att landet ska vara helt klimatneutral 2050, med 30-40% minskad klimatpåverkan år 2030 jämfört med år 2005. 27% utsläppsminskning har redan nåtts, men det beror delvis på att ekonomin gått dåligt. När tillväxten nu vänder uppåt är oron att utsläppen åter ökar, inte minst inom transportsektorn som står för en tredjedel av de samlade utsläppen. Till år 2030 ska Portugal också nå 40% förnybar energi i konsumentled, mot dagens 29%, och och 30% minskad energianvändning per euro jämfört med år 2005.

Gröna jobb, gröna pengar

Förutom den självklara klimatnyttan, ger sol och vind 11 000 direkta och 38 000 indirekta jobb enligt förnybarhetsorganet Apren som förutspår att det växt till 66 000 år 2030. Bland jobben finns flera vindkraftsfabriker, anlagda av utländska producenter på grund av den ambitiösa satsningen.

Den ökande andelen förnybart har lett till att importen av fossila bränslen minskade med 11 procent mellan år 2005 och 2015, vilket förbättrat en annars ofta besvärlig handelsbalans.

Svårt nå målen

30 % minskad klimatpåverkan bör kunna nås med inhemska initiativ, medan klimatpolicyn anger att 40% kräver att Europas elnät blir bättre sammankopplat. Det är inte självklart att det sker; Frankrike är ointresserat eftersom man har så mycket kärnkraftsel och därtill är det dyrt att dra kabel över Pyrenéerna. Det som ligger närmast till hands är en kabel till Marocko, som vill minska sitt beroende av importerad kol och olja dels genom egen vind och sol, dels genom ökad elhandel.

Därtill har utbyggnaden av storskalig sol och vind i princip stannat av, efter att feed-in-tarifferna med garanterat elpris stegvis avskaffats. Mindre anläggningar, upp till 250 MW garanteras fortfarande ett visst pris för elen, men den som vill sälja elen måste skaffa en extra elmätare vilket är dyrt och krångligt, så den mesta solelen etableras på ställen som behöver elen direkt, t.ex. butiker som använder mycket el dagtid.

Portugals 3000 soltimmar per år är nästan 50% fler än Tysklands, solen lyser starkare och dagarna är inte lika korta vintertid. Det ger en kort återbetalningstid för solanläggningar, ofta 4-5 år enbart baserad på den el man slipper köpa in. Det räcker ändå inte för att skapa ett väldigt intresse; summorna är för små och många kan tjäna mer pengar på att hyra ut sitt tak för mobilmaster eller reklam. Därför arbetar när initiativ som Coopernico och GoParity med crowdfunding-finansiering för att investera i solceller på andras tak, med ränta på 4-5% för de som investerar.

Solceller i dammar

Solceller i dammar är nästa spännande satsning; Portugals största dam Alto Rabagão har sedan i november i fjol 840 flytande solpaneler på totalt 220 kW. Det räcker för att försörja ett knappt hundratal hushåll med el, men är framför allt ett spännande försök att kombinera sol och vattenkraft. När vattennivån i dammen sjunker till en nivå där det inte är försvarbart att ta ut mer vatten, som skedde under den torra vintern, så kan anläggningen ändå producera el. Dessutom utnyttjar man samma infrastruktur; elledningarna finns ju redan på plats, Och värdefull jordbruksmark fylls inte med solceller. Därtill så avdunstar mindre vatten från dammen när den har ett lock av solceller, som alltså hjälper till att generera mer vattenkraft. Slutligen är solceller effektivare när de inte är för varma, och de kyls av dammvattnet.

Men projektet är utmanande, inte minst för att dammens vattennivå stiger och sjunker mer än trettio meter, och för att solceller normalt sett inte är gjorda för att ligga i vatten i flera år.

Slutsats: Ökad sammankoppling avgör

EU-kommissionen slår fast att Europas elnät behöver bli bättre sammankopplade, så att vi kan balansera systemet bättre, utnyttja blåsiga dagar i vissa länder och kanske lagra el i andra. Många medlemsstater, däribland Tyskland och Frankrike, är skeptiska eftersom det skulle slå mot en egen elindustri som redan har det tufft ekonomiskt, medan de som snabbt byggt ut sol och vind önskar mer överföringskapacitet mellan länder.

Energipolitiken är huvudsakligen fortsatt nationell, och även om allt fler länder gör som Sveriges energikommission och väger in möjligheterna en sammankopppling ger och, i Sveriges fall, slår fast ett exportmål så är själva den nationella fokuseringen ett hinder mot ökat utbyte. Tills nyligen har miljörörelsen också bromsat sammankopplingen, och fokuserat på ett småskaligt oberoende utan att riktigt koppla samman att småskalig förnybar el klarar sig bäst om det finns en marknad för den även de dagar det blåser kraftigt.

Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores
Skrivet i samband med Tricorona Climate Partners Portugal-besök

Läs mer på apren.pt, edp.pt och zeroregional.com.

[1] Up, April 2017, Portuguese Suceess