Senaste nytt från FORES

Vem styr över Internet?

Tue, 04 Jun 2013 11:30:00 GMT

Intresset för styrning och reglering av internet har ökat. Idag genomsyrar nätet nästan alla svenskars liv, det är närvarande i vårt arbete, på mötesplatser och i kontakten med vänner. Mot den bakgrunden anordnar vi ett lunchseminarium om nätneutralitet tisdagen den fjärde juni.

Medverkande är Staffan Jonson, policyrådgivare på .SE, och Helena Strömbäck, ämnesråd på Näringsdepartementet.

Seminariet inleds med en översikt av nätneutralitet. Därefter håller vi ett panelsamtal som kretsar kring frågor om hur internet ska fungera, vem som ska få bestämma hur nätet används, var vi befinner oss idag och vad som påverkar utvecklingen.

I panelen

Staffan Jonson, Senior Policy Adviser på .SE
Helena Strömbäck, ämnesråd i IT-politik på Näringsdepartementet
Rikard Linde, ansvarig för arbetet med nätneutralitet och Internet Governance på FORES

Moderator

Jakop Dalunde, programchef för Digitala fri- och rättigheter på FORES

Tid
Tisdag 4 juni 11.30-12.30

Plats
Bellmansgatan 10 (t-bana Slussen el Mariatorget)

Anmälan
Webbformulär
E-post till rikard.linde@fores.se
Facebook

Lunchmacka till försäljning. Pris 40 kr, kontant betalning, gärna jämna pengar. Vi bjuder på kaffe och te.

Välkommen på femårsfirande!

Wed, 15 May 2013 01:48:12 GMT

Den 29 maj är det fem år sedan FORES slog upp portarna för omvärlden. Vi sitter kvar i samma lokaler, annars har mycket hänt sedan dess. Därför vill vi nu bjuda in alla gamla och nya vänner för att fira med oss! Vi börjar med ett panelsamtal om tankesmedjors roll (16.30-17.30), med inledning av professor Christina Garsten som leder ett forskningsprojekt om tankesmedjors roll i att påverka opinion och politiska beslut. Därefter följer mingel med bubbel och snittar, tal, nostalgiska bildspel och trevliga, informella diskussioner.

Medverkande:
Christina Garsten, professor SCORE/Stockholms universitet
Markus Uvell, vd Timbro
Boa Ruthström, chef Arena Idé
Mia Horn af Rantzien, vd SNS
Gabriel Ehrling, generalsekreterare Bertil Ohlininstitutet
Andreas Bergström, vd FORES

Om kvällen:
Datum: Onsdag 29 maj

Tid: 16.00-20.00
16.00 Dörrarna slås upp
16.30- 17.30 Panelsamtal
Därefter följer mingel, lättare tilltugg och goda samtal

Plats: FORES, Bellmansgatan 10, 118 20 Stockholm (t-bana Slussen/Mariatorget)
Anmälan: webbformulär
Frågor om jubiléet skickas till: anna.rehnvall@fores.se

Välkomna!

Energiewende – Vilka är resultaten av den tyska energiomställningen och vad kan Sverige lära av det tyska exemplet?

Thu, 09 May 2013 03:58:25 GMT

Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima påbörjade Tyskland en världsunik energiomställning, från kärnkraft till förnybar energi. Energiomställningen (eller Energiewende som den kallas på tyska) innebär att landets energiförsörjning år 2050 ska bestå till 80 procent av förnybar energi, främst från solenergi och vindkraft, och att kärnkraften helt ska avvecklas. Omställningstakten har hittills slagit världen med häpnad, men har också ifrågasatts då landet nu bygger nya kolkraftverk. Är Tysklands omställning bra för klimatet? Vad är resultaten hittills av Tysklands energiomställningen? Vilka är problemen? Och vad kan Sverige lära av det tyska exemplet?

Den 3 juni bjuder vi in till en diskussion om den tyska energiomställningen med ledande experter inom ämnet. Efter seminariet kommer lunchmackor att finns till försäljning.

I panelen: Tomas Kåberger, styrelseordf. Japan Renewable Energy Foundation (fd generaldirektör Energimyndigheten), Martina Krüger, klimat och energiexpert Greenpeace, Bo Normark, vd Power Circle, Linda Burenius Magnusson, vd O2 Vindel AB

Moderator: Christofer Sköld, tf. programchef miljö, FORES

Seminariet hålls på svenska.

Information:
Datum: 3 juni
Tid: 10:30-11:30
Plats: FORES lokaler, Bellmansgatan 10 (tunnelbana Mariatorget/Slussen)
Lunchmackor finns att köpa, vi bjuder på kaffe/te.
Anmälan: sker via formulär
Frågor till linda.buller@fores.se

Utsläppshandeln får vingar – vad händer när flyget införlivas i EU ETS?

Sun, 05 May 2013 06:38:52 GMT

Europaparlamentet beslutade nyligen att flyget till och från Europa slipper betala för sina utsläpp ännu en tid. Det fanns ett färdigt förslag för att det internationella flyget skulle införlivas i det europeiska systemet för utsläppsrätter, EU ETS. Nu får det vila i väntan på internationella förhandlingar.

För att bidra till debatten har FORES tf. chef på miljöprogrammet, Christofer Sköld, gått igenom vad det skulle innebära om flyget inkluderas i EU ETS. Fokus ligger på vilka effekter det skulle få på flygbranschen, koldioxidutsläppen, efterfrågan på flygresor och handelssystemet i stort.

Sammanställningen visar att det sannolikt skulle ha en marginell effekt på flygbranschens tillväxt och dess utsläpp och knappast heller påverka marknaden för flygresor. Däremot väntas ett införlivande driva upp priset på utsläppsrätter och därigenom leda till utsläppsminskningar i andra handlande sektorer.

Har Baltikum sparat sig ur krisen? Eurokrisseminarium 22 april

Thu, 18 Apr 2013 06:58:58 GMT

Går det att spara sig ur en kris? Många bedömare, med nobelpristagaren Paul Krugman i spetsen, har menat att de krisdrabbade länderna måste låna och satsa för att vända utvecklingen. Estland, Lettland och Litauen har gjort tvärtom och genomfört hårdföra besparingsprogram - och är nu tillbaks på samma produktionsnivåer som före krisen. Är det tack vare besparingarna? Är utvecklingen hållbar? Kan andra länder lära av Baltikum?

Andris Strazds, Senior Economist på Nordea och aktiv i den europeiska debatten om Baltikums framgångar, inleder med en beskrivning av läget från baltisk horisont. Därefter ansluter en expertpanel bestående av Torbjörn Becker, chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan, Jens Henriksson, chef för Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Nordic Stockholm) och Cecilia Hermansson, Senior Economist på Swedbank. Seminariet modereras av FORES tf vd Andreas Bergström. Seminariet hålls på engelska.

Det närmaste året genomför vi ett större projekt om vägen framåt för Europas krisdrabbade ekonomier. Det här seminariet är det första inom ramen för det. Håll ögonen öppna för fler seminarier, en antologi och en större konferens.

Referat

Den 22 april 2013 inleddes FORES seminarieserie om vägen framåt för Europas krisdrabbade ekonomier. Först ut i serien var Baltikumkrisen. Cirka 70 personer fanns på plats när Andris Strazds, Senior Economist på Nordea, inledde med att beskriva den ekonomiska utvecklingen i de baltiska länderna. Andris Strazds började med att prata om den så kallade “boom-bust” cykeln och den återhämtningsperiod som ännu pågår. Under åren 2005-2007 gick Baltikums ekonomier på steroider. Den reala tillväxttakten låg dessa år i genomsnitt på 10 procent vilket inte var hållbart. Något som bland annat driver på den nuvarande återhämtningen är exporten. Hushållens, investerarnas och detaljhandlarnas förtroende är tillbaka på nivåerna före boomen, och alltså inte nivåerna före krisen. Men då denna tid ”gick på steroider” så är det inte heller relevant att jämföra med dessa år, anser Andris Strazds. Vidare pratade Andris Strazds om en positiv korrelation mellan genomsnittlig BNP per capita och populationsförändringar – länder med en högre populationstillväxt har också större BNP per capita.

Efter en kortfattad och sammanfattande presentation fortsatte seminariet med en paneldiskussion. Förutom Andris Strazds fanns där Torbjörn Becker, chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan, Jens Henriksson, chef för Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Nordic Stockholm) och Cecilia Hermansson, Senior Economist på Swedbank.

Huvudpunkter i diskussionen blev Lettland och Litauens eventuella intåg i eurozonen, där panelen var mycket oenig. Torbjörn Becker och Andris Strazds menade att det framförallt var politiska motiv bakom intressent att gå med i eurosamarbetet. Cecilia Hermansson höll delvis med, men lade till att det även finns ekonomiska incitament. Jens Henriksson påpekade att idag är det näst intill omöjligt att bibehålla en liten valuta på den globala marknaden. Panelen var även oenig vad gällde vilken typ av återhämtning som nu sker. Bland annat ansåg Torbjörn Becker att återhämtningen har en mer tillbakastudsande karaktär, snarare än en hållbar.

Det fanns enighet kring hur viktigt det är att komma ihåg att återhämtningen har inneburit stora kostnader. Många invånare har behövt emigrera på grund av brist på arbete. Där har den fria rörligheten inom EU helt klart underlättat för Baltikums väg ur krisen. Förvisso har många det sämre ställt idag än 2008, men majoriteten har det bättre ställt än om man jämför med tiden innan boomen, år 2005.

Andra ämnen som kom upp var de svenska bankernas roll i krisen och lärdomar från Baltikums återhämtning. Panelen ansåg det svårt att applicera ett visst tillvägagångssätt på olika länder eftersom utgångspunkterna, däribland det ekonomiska underskottet, ofta är väldigt olika. Det som sågs som en stor skillnad gentemot andra krisande ekonomier i Europa, exempelvis Grekland, är det stora förtroendet för staten. Detta har visat sig vara en viktig faktor i återhämtningsprocessen.

Samtliga paneldeltagare ser positivt på Baltikums framtid; det pekar uppåt och kommer nog att fortsätta göra det ett bra tag framöver. Men, det är viktigt att komma ihåg är att det är tre skilda länder och att återhämtningen kommer att skilja sig i de olika länderna.

Här kan du ta del av Andris Strazds PowerPoint.

Global utsläppshandel och länkade marknader

Mon, 01 Apr 2013 01:45:57 GMT

Ulrika Stavlöt, forskningsledare, och Lars Zetterberg, IVL:s expert på utsläppshandel, besökte i förra veckan Center For American Progress i Washington DC. På ett seminarium om global utsläppshandel och möjligheterna att koppla samman utsläppsmarknaderna i EU, USA, Kanada och Australien presenterade Lars Zetterberg rapporten Linking Emissions Trading Systems in EU and California.

Klarar SCB att mäta produktions- och produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin?

Mon, 01 Apr 2013 00:52:20 GMT

Den här rapporten undersöker skillnaderna mellan SCB:s industriproduktionsindex (IPI) och förädlingsvärde i tillverkningsindustrin 2001–2011. IPI är volymindex som avser att mäta förändringen i den ekonomiska aktiviteten inom industrin, med utgångspunkt i termer av förädlingsvärdesvolymer, mellan två perioder. Inom SCB används uppgifter baserade på IPI som underlag i Nationalräkenskapernas kvartalsvisa beräkningar av bruttonationalprodukten (BNP).

Resultaten visar att IPI är en bra indikator för bruttoproduktion, men ej för förädlingsvärde. Även då IPI justeras för lagerförändringar och industritjänster inom tillverkningsindustrin så förblir skillnaderna gentemot förädlingsvärde stora. Den största skillnaden mellan förändringar i IPI och förädlingsvärde återfinns inom branschen datorer, elektronik och optik. Rapporten visar att osäkerheten för volym- och produktivitetsberäkningar i denna bransch är stor. Framgångsbilden av tillverkningsindustrin under 00-talet påverkas således också av vilka antaganden som görs för att beräkna produktiviteten i branschen datorer, elektronik och optik. Slutligen konstateras att produktivitetsanalys inte alltid bör baseras på förädlingsvärde utan ibland även på bruttoproduktion.

Presenterades vid ett seminarium 2 oktober 2012

Seminarium med Uppdrag Välfärd: Skolmarknaden - nya vägar framåt.

Wed, 20 Mar 2013 10:00:00 GMT

Under 1990-talet möjliggjordes konkurrens och ökad valfrihet på skolmarknaden med främst två reformer: införandet av skolpengen och införandet av det fria skolvalet. Vilka konsekvenser har reformerna fått 20 år senare? Vad kan göras för att förbättra förutsättningarna för ett fritt val och konkurrens på skolmarknaden?

Referat

Den 8 April 2013 presenterades Uppdrag Välfärds andra forskningsrapport, ”Skolmarknaden – nya vägar framåt”, ett hundratal personer hade samlats i Handelshögskolans lokaler för att följa seminariet.

Medverkande på seminariet var forskningsrapportens författare, Fredrik Bergström, ekon. dr, affärsområdeschef på WSP och Emanuel Welander, ekon. kand. Paneldebattörer var Mikaela Valtersson, vice vd Kunskapsskolan, Lars Leijonborg, ordförande i Friskoleutredningen, Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare, Socialdemokraterna, Björn Öckert, docent, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning (IFAU) och Håkan Wiclander, styrelseledamot i föreningen Idéburen skola och chef för ABF Stockholm. Moderator var Tove Lifvendahl, Senior Fellow, FORES.

Inledningsvis presenterades forskningsrapporten av Fredrik Bergström, som ansåg att diskussionen kring skolmarknaden bör nyanseras, eftersom ämnet är polariserat. Under de senaste 20 åren har två reformer genomförts inom skolvärlden som möjliggjort konkurrens och ökad valfrihet: införandet av skolpengen och det fria skolvalet. Rapporten undersöker följderna av dessa två reformer och hur dessa kan förbättras i dagens skolmarknad. Forskningen visar att det är marginella skillnader mellan kommunala skolor och friskolor samt att friskolor har haft en positiv inverkan på kommunala skolor.

Rapporten lyfter fram tre åtgärder som är viktiga för att utforma en bättre skola och skolmarknad; informera mera, differentiera och specialisera mera samt konkurrera mera. För att förbättra informationen presenterades följande förslag: betygsätt skolor, fokusera på relevanta målvariabler, ta lärdom av samt informera om framgångsrika skolor och tillåt externa aktörer att utvärdera och publicera information. Vidare förslår rapporten att differentiering och specialisering bör öka genom att ge skolor fler frihetsgrader och att tillåta att skolor får köpa in kompetens ifrån underleverantörer inom de ämnen där de saknar kompetens. Slutligen måste konkurrensen öka genom att nya verksamheter tillkommer och genom att skolor tar lärdom av vilka skolverksamheter som inte fungerar. –De sämre skolorna slås ut och de bra skolorna överlever, konstaterade Fredrik Bergström.

Presentationen följdes av en paneldebatt. Lars Leijonborg menade att situationen i den svenska skolan kanske hade varit värre utan friskolor. De bidrar till att skolvärlden utvecklas samt skapar en kvalitetsdrivande effekt. Marika Lindgren Åsbrink menade att utvecklingen inom skolmarknaden inte alltid har bidragit till en pedagogisk variation, utan istället skapat likvärdiga alternativ. Därtill hade hon önskat att rapportens förslag kring ökad konkurrens hade diskuterats ytterligare Det bör ställas andra krav inom skolvärlden än på andra marknader, eftersom den finansieras med skattebetalarnas pengar. Marika menade också att diskussionen om att stänga sämre skolor, inte är lika logiskt i praktiken eftersom det inte alltid är invånarnas vilja. Håkan Wiclander lyfte fram att det kan vara riskabelt att använda ett nationalekonomiskt perspektiv inom skolmarknaden. Mångfalden måste värnas för att inte ett fåtal skolaktörer ska inneha majoritet i skolvärlden.

Att dagens skola är likriktad och hämmande är ett ämne som Mikaela Valtersson poängterade under paneldebatten. Enligt henne, är rapportens förslag om att differentiera och specialisera motsatsen till hur dagens skola är utformad, fokus ligger istället på ”input krav” till exempel hur många timmar matte som eleverna ska läsa. Björn Öckert tyckte att rapporten var välskriven och är inriktad på förändring, men menar att allt för stort fokus ligger på entreprenörskap och företagen, istället borde eleverna prioriteras. Enligt Björn, finns svårigheter kring bedömningen av kvaliteten i undervisningen, ifall underleverantörer ansvarar för den delen.

Merparten av panelen var eniga om att ökad information är en viktig faktor för att förbättra skolmarknaden. Mikaela Valtersson menade att det förlaget är en av de enklaste att lösa och det borde vara avklarat för längesedan. Lars Leijonborg menade att ett statligt system som utför kontroller på ett mer systematiskt tillvägagångssätt, skulle underlätta processen. Björn Öckert konstaterade att föräldrar och elever kan ha andra val och kriterier än samhället.

Om seminariet:
Datum: Måndag 8 april
Tid: 16.00 - 18.00 Presentationen följs av mingel med vin och snittar.
Plats: Handelshögskolan i Stockholm, Sal KAW, Sveavägen 65.

Medverkande:

Fredrik Bergström, ekon. dr, affärsområdeschef på WSP
Lars Leijonborg, ordförande i Friskoleutredningen
Tove Lifvendahl, Senior Fellow, FORES
Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare, Socialdemokraterna
Mikaela Valtersson, vice VD Kunskapsskolan
Emanuel Welander, ekon. kand
Håkan Wiclander, styrelseledamot i föreningen Idéburen skola och chef för ABF stockholm
Björn Öckert, docent, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning (IFAU)

Svenska kommuners utsläpp

Wed, 13 Mar 2013 09:23:00 GMT

I en ny rapport rankar vi Sveriges kommuner utifrån hur bra de varit på att minska sina utsläpp av växthusgaser sedan 1990. Botkyrka kommun hamnar på första plats i rankningen. Utsläppen har minskat i 265 av 290 kommuner.

I rapporten Svenska kommuners utsläpp har Fanny Engkvist kartlagt och sammanställt de svenska kommunernas utsläppsminskningar och särskilt fokuserat på vilka åtgärder som lett till de största minskningarna. Tre faktorer har vägts samman: kommunernas utsläppsminskningar sedan 1990, förbättrad utsläppsintensitet och utsläpp per person. Botkyrka kommun i Stockholmsregionen kommer på första plats. Flera andra förortskommuner hamnar högt på listan, men även kommuner som Fagersta och Härnösand.

- Bland de kommuner som placerar sig högt är det framför allt utbyggnaden av fjärrvärme och utfasningen av fossila bränslen vid uppvärmning som bidragit till de största minskningarna. Intervjuer med flera framgångsrika kommuner visar också att drivande politiker i samarbete med tjänstemän och näringsliv är avgörande för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete, säger Fanny Engkvist.

Sverige har som land minskat sina utsläpp med cirka 9 procent mellan 1990 och 2009. Under perioden har utsläppen minskat i 265 av 290 kommuner, och i flera kommuner har utsläppen minskat betydligt mer än 9 procent. Exempelvis har utsläppen i Stenungssund minskat sina utsläpp med hela 66 procent. Redan idag är utsläppen per person i sju kommuner lägre än de 1,9 ton, den nivå som bland andra OECD identifierat som den globalt hållbara nivån för 2050.

- Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan hur kommuners utsläpp utvecklats under de senaste 20 åren. Även om kommunerna inte själva kan styra bort alla sina utsläpp visar studien att kommuner kan spela en viktig roll för att få ner utsläppen till hållbara nivåer. I de flesta fall sker utsläppsminskningarna dessutom i samklang med en gynnsam ekonomisk utveckling, säger Daniel Engström Stenson, chef för FORES miljöprogram.

Rapporten lanseras tisdagen den 3 juli vid ett seminarium i Almedalen. Med vid seminariet är bland andra representanter från Botkyrka, Fagersta och Gotland.

FORES söker praktikanter

Tue, 12 Mar 2013 14:00:00 GMT

FORES söker praktikanter som vill arbeta i en spännande miljö i nära samarbete med ledande beslutsfattare och forskare. Vi söker personer som studerar inom miljövetenskap, statsvetenskap, juridik, informatik, kommunikation, ekonomi, internationella relationer eller angränsade ämnen. Vi lägger särskild vikt vid att sökanden har god skriftlig förmåga.

Omfattning
Heltid under hösten 2013.

Arbetsbeskrivning
Praktikanternas roll är framförallt att fungera som stöd för FORES medarbetare inom våra olika program:

Miljö/klimat
Migration/integration
Entreprenörskap/arbetsmarknad
Digitala fri- och rättigheter.

Arbetsuppgifterna är mycket omväxlande och innefattar exempelvis att göra research och ta fram underlag. Men stor del utgörs även av praktiska uppgifter såsom att boka möten och seminarier, kontakta nyckelpersoner, boka resor och göra utskick. Praktikanten har även en traineeroll och får då mer avancerade uppgifter som forskningsassistent i skapandet av våra forskningsstudier inom respektive program.

Personbeskrivning
Vi söker personer med god kunskapsnivå och intresse för politik och aktuell samhällsdebatt som samtidigt är välorganiserade och initiativrika. Du skall kunna skriva god svenska och även behärska engelska i tal och skrift. Dessutom ser vi gärna att praktikanterna delar FORES miljöorienterade och liberala värderingar.

Praktiken på FORES är oavlönad.

Skicka din ansökan elektroniskt till andreas.bergstrom@fores.se före 15 april.

Ansökan bör innehålla

Personligt brev
CV
Studieintyg
Intyg om praktikterminen

Inkludera en presentation av dig själv och ange varför du är intresserad av att praktisera vid just denna organisation.

Shale-gas – hur påverkas marknaden och klimatet?

Tue, 12 Mar 2013 11:30:00 GMT

Vad innebär utvinningen av skiffergas för miljön, och hur kommer det att påverka klimatet? Hur kommer den globala energimarknaden påverkas om USA, som idag importerar en stor andel av sin energi, blir självförsörjande eller rentav exportör? Hur kommer efterfrågan och omställningen till förnyelsebar energi att påverkas? Den 12 mars bjöd vi in till ett lunchseminarium som belyste problematiken kring skiffergas och vilken betydelse den kommer att få både för miljön och energimarknaderna.

Samtidigt som skiffergasen anses kunna minska användandet av kol kvarstår ett flertal frågetecken kring energikällans egentliga miljöpåverkan. I ett USA med målsättning om att vara självförsörjande på energi till 2020 har gasen redan börjat utvinnas, men nu undersöker även flera länder i Europa möjligheterna att påbörja egen utvinning av gasen.

Anna Nordling, energikonsult på ÅF, inledde med att berätta om skiffergasen (eng. shale gas). Därefter följde en paneldebatt mellan några av Sveriges främsta experter på ämnet.

I panelen: Jan Nordling, senior advisor inom energifrågor, IVA, Lars Bergman, professor nationalekonomi, Handelshögskolan, Martina Krüger, klimat- & energiexpert, Greenpeace, Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar och bolagsstyrning, Nordea

Moderator: Christofer Sköld, tf. programchef miljö, FORES

Information
Datum: 12 Mars
Tid: 11.30-12.30
Plats: FORES lokaler, Bellmansgatan 10 (tunnelbana Mariatorget/Slussen)
Lunchmacka till försäljning. Pris 40 kr (endast kontant betalning, helst jämna pengar)

Recapturing Europe’s Reluctant Radicals - workshop 15 mars

Thu, 07 Mar 2013 18:04:54 GMT

I samarbete med Londonbaserade forskargruppen Counterpoint bjöd FORES in till workshop den 15 mars som handlade om den växande gruppen som röstar på främlingsfientliga populistiska partier. Varför växer stödet för dessa partier och hur ser väljarbasen ut? Vilka värderingar, principer och retorik använder partierna för att generera stöd? Framför allt: Hur bygger man strategier för att återerövra de väljare som inte är genomgående extrema men ändå beredda att rösta på populistiska partier?

Länge har analysen av både främlingsfientliga populistiska partier och deras väljare begränsats till de mest extrema delarna av dessa rörelser. Som en konsekvens har man i allt mindre grad studerat hur man kan motverka utvecklingen mot ett allt starkare stöd för dessa partier. Detta är partier med en blandad profil, både vad gäller den politik man förespråkar och när det kommer till deras supportrar.

Workshopen baserades på Counterpoints forskning inom det fleråriga projektet ’Recapturing Europe’s Reluctant Radicals’ som specifikt granskar den växande väljargruppen av motvilliga radikaler vars röster underblåser populistiska partiers tillväxt i Västeuropa. Det är en grupp som dras till deras populistiska retorik och i hög uträckning är villiga att förbise de mer extrema delarna av de främlingsfientliga partiernas program.

“These are the voters who we have chosen to refer to as Europe’s ‘Reluctant Radicals’—voters whose overall outlook cannot be classified as ‘extreme’ and whose background does not fit any of the profiles of post-war ‘radical’”.

Föreläsarna:

Catherine Fieschi is the director of Counterpoint. Prior to this, Catherine directed the think tank of the British Council and led the London-based think tank Demos (2005-2008). Trained as an academic, she taught Comparative Politics at the University of Nottingham and directed the Centre for the Study of European Governance. She has advised numerous governments, businesses and foundations on aspects of risk, strategy and policy. Läs mer->

Marley Morris is a researcher at Counterpoint on the Recapturing Europe’s Reluctant Radicals project. He has an integrated Masters and BA in Maths and Philosophy from the University of Oxford. Läs mer ->

Hur styr vi välfärden mot högre kvalitet? Seminarium och mingel

Thu, 07 Mar 2013 17:05:09 GMT

Presentation och mingel med Uppdrag Välfärd den 7 mars:  Hur styr vi välfärden mot högre kvalitet?   Hur ser vi till att välfärden inte bara uppfyller kvaliteter som är lätta att mäta, utan även mjukare värden? Hur kan vi få ut den bästa kombinationen av pris och kvalitet? När bör välfärdstjänster utföras i egen regi, upphandlas eller erbjudas med kundval?  

Det är några av frågorna som besvaras i Uppdrag Välfärds första forskningsrapport “Upphandling och kundval av välfärdstjänster - en teoribakgrund” av professor Mats Bergman.  

Forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd genomförs av de tre tankesmedjorna Entreprenörskapsforum, FORES och Stiftelsen Leading Health Care (LHC). De tre initiativtagarnas chefer Andreas Bergström, Pontus Braunerhjelm, och Hans Winberg inledde seminariet med att presentera Uppdrag Välfärd.

Vid presentationen medverkade också Thomas Berglund, Capio, Ellen Hausel Heldahl, Konkurrensverket, Jens Josephson, Stockholms universitet, Lisbeth Löpare Johansson, Vårdförbundet, Birgitta Rydberg, Stockholms läns landsting, Robert Thorburn, Svenskt Näringsliv och Stefan Stern, Magnora AB. Eva Fernvall, Apoteket, är moderator.     

REFERAT

Forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd genomförs av de tre tankesmedjorna Entreprenörskapsforum, FORES och Stiftelsen Leading Health Care (LHC). De tre initiativtagarnas chefer Andreas Bergström, Pontus Braunerhjelm, och Hans Winberg inledde seminariet med att kort presentera Uppdrag Välfärd.

Mats Bergman inledde med att konstatera att han tycker sig kunna se att privata utförare är effektivare (kostnads-effektiva) än offentliga, men att det finns en risk för sämre kvalitet med privata utförare. Hur hittas då balansen mellan kostnad och kvalitet? Mats Bergman, författare till Uppdrag Välfärds första rapport belyser kärnfrågan.

Seminariets rubrik ”Hur styr vi välfärden mot högre kvalitet?” kan tyckas ambitiös och svår att besvara, men framförallt handlar det om par nyckelfrågor som bör belysas och hanteras om man skall kunna driva välfärdsfrågorna mot en högre kvalitet, menar Bergman.

– Man måste tydligt kunna värdera vad kvalitet är, det är nyckeln i upphandlingsprocessen, säger Mats Bergman. Enklast gör man detta genom att värderas kvalitet direkt i pengar, istället för genom någon av de många besynnerliga poängsättningsmodeller som finns i upphandlingsbranschen.

Utöver detta är det viktigt leverantörerna att hålla en hög standard också i sådana kvalitetsdimensioner som inte kan mätas på ett objektivt sätt: omsorg i vården, normer och inspirerande pedagogik.

Kundval istället för upphandling kan enligt Bergman vara en bra metod för att hantera denna icke-mätbara kvalitet. Då är det viktigt skapa en enkel valsituation för kunden så att det faktiskt uppstår drivkrafter för goda utförare att etablera sig och expandera – och ett tryck på dåliga utförare tvingar dem att krympa och kanske också lämna marknaden.

– Skapa en marknadsdynamik som gynnar goda utförare och missgynnar dåliga, Mats Bergman.

Det som är mindre bra med kundval enligt Bergman är risken för lokala monopol vilket kan uppstå då det rör sig om specialiserad vård eller isolerade kommuner. En annan risk med kundval är när det är dyrt att upprätthålla ledig kapacitet. Om vi kan få en bra kundvalsmodell så är det ett sätt att förena kostnadseffektivitet och kvalitet.

Docent Jens Josefsson, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet kommenterade rapporten inledningsvis.

–Detta är en välskriven och gedigen rapport som tillför ny kunskap om upphandling, sa Jens Josefsson.

Vidare menade Jens Josefsson att ett av flera intressanta perspektiv som rapporten tar upp är idén om icke vinstdrivande organisationer i välfärden. Dock saknas en diskussion om den klassiska lösningen på problemet med assymmetrisk information om leverantörens kostnader.

I den avslutande paneldiskussionen medverkade Birgitta Rydberg, Stockholms läns landsting, Thomas Berglund, Capio, Ellen Hausel Heldahl, Konkurrensverket, Robert Thorburn, Svenskt Näringsliv, och Stefan Stern, Magnora AB. Eva Fernvall, Apoteket var moderator.

Birgitta Rydberg, som arbetat med upphandling sen 1992, inledde med att säga att svårigheten med upphandling är att mäta kvalitet. Därför kan det i vissa fall vara bra att arbeta med vårdval då man slipper upphandling. Det ska även betonas att egen regi verksamheten har förändrats som en följd av införande av kundval.

– Vi tycker nog att det här börjar fungera ganska bra nu, inledde Thomas Berglund sitt anförande och betonade vikten av utvärdering och uppföljning.

Robert Thorburn menade att det är viktigt att ett helhetstänkt när man upphandlar. Han menade att valfrihet kräver information så att de som ska välja kan göra medvetna val.

– Det har blivit för mycket juridik vid upphandling, sa Robert Thorburn.

Forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd genomförs av de tre tankesmedjorna Entreprenörskapsforum, FORES och Stiftelsen Leading Health Care (LHC). Med olika bakgrunder går de tre organisationerna in i projektet med den gemensamma ansatsen att välfärden är värd en bättre debatt, det är själva bevekelsegrunden för forskningsprojektet Uppdrag Välfärd.

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om effekterna av olika styrsystem på offentligt finansierade marknader och att bidra till ett nyanserat samtal kring policylösningar.

Medverkande: 

Mats Bergman, professor, Södertörns högskola 
Thomas Berglund, VD Capio 
Eva Fernvall, kommunikationsdirektör, Apoteket 
Ellen Hausel Heldahl, avdelningschef upphandlingsavdelningen, Konkurrensverket 
Jens Josephson, docent, Stockholms Universitet 
Lisbeth Löpare Johansson, vårdstrateg, Vårdförbundet
Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd, Stockholms läns landsting 
Stefan Stern, senior advisor, Magnora AB 
Robert Thorburn, projektledare, Svenskt Näringsliv
Andreas Bergström, tf VD FORES
Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum
Hans Winberg, generalsekreterare Stiftelsen Leading Health Care

Amerikansk energi- och miljöpolitik: hur ska Obama skapa energioberoende utan ökade utsläpp?

Tue, 19 Feb 2013 22:23:26 GMT

Samtidigt som många väntar på krafttag i klimatfrågan från president Obama sedan han nyligen utnämnt klimatfrågan som en av hans högst prioriterade utmaningar expanderar USA sin utvinning av fossila bränslen. Landet har nämligen som målsättning av att vara energioberoende till år 2020, där nya metoder för att utvinna skiffergas spelar en central roll. En sådan omställning har potentialen att göra USA till en exportör av energi, vilket i så fall förändrar hela den globala energimarknaden.

I skuggan av finanskrisen börjar även landet nu på allvar diskutera att införa en koldioxidskatt för att bättra på landets budget. Hur går det här ihop? Kommer fossila bränslen nu för alltid dominera den amerikanska energimixen, eller väntas nya subventioner till förnyelsebar energi från Obamaadministrationen?

Den 27 februari kom amerikanska ambassadens energi- och miljöspecialist Marcus Hansson till FORES för att berätta om senaste nytt från Washington, vilket kommenterades av några av Sveriges ledande experter på ämnet

I panelen: Marcus Carson, Senior Research Fellow , SEI
Charles Parker, Fil.dr ,Uppsala Universitet
Marcus Hansson, Energi- och miljöspecialist vid amerikanska ambassaden Mattias de Woul, Energihandläggare, WWF

Moderator: Jakop Dalunde, programchef digitala fri- och rättigheter

Referat

Den 27 februari 2013 bjöd FORES in till panelsamtal om USA:s målsättning att vara självförsörjande i energikonsumtion fram till 2020. Ett 50-tal personer samlades i FORES lokaler för att lyssna till samtalet lett av Jakop Dalunde, programchef Digitala fri- och rättigheter. I panelen deltog Marcus Hansson, amerikanska ambassadens energi- och miljöspecialist, Marcus Carson, Senior Research Fellow på SEI, Charles Parker, Fil.dr vid Uppsala Universitet och Mattias de Woul, Energihandläggare på WWF.

Marcus Hansson inledde seminariet med en kortare presentation av de senaste utvecklingen inom amerikansk klimatpolitik. Det är mycket som tyder på att klimatfrågan behandlas som ett centralt problem av president Obamas administration. I sitt “State of the Union”-tal i februari lade presidenten stor vikt vid de problem som har orsakats av klimatförhöjningen och den nya utrikesministern John Kerry kommenterade även han frågan i sitt första tal. USA har under de senaste fyra åren dubblerat sin produktion av miljövänlig energi vilket också har skapat många nya jobb. Ett exempel på myndigheternas nya insats för omställningen till hållbar energi är det så kallade “Wheatherization Assistance Program”. Det är ett program som hjälpt runt en miljon familjer med liten inkomst att sänka sina elkostnader genom att göra energianvändningen mer effektiv. Detta program har även skapat många nya jobb och minskat den totala energikonsumtionen.

Vidare berättade Marcus Hansson att man den senaste tiden har sett en stor ökning i efterfrågan på naturgas i USA. Detta leder till minskade utsläpp om 30-40 % i jämförelse med kol. Det så kallade “cap and trade” systemet har också resulterat i utsläppsminskningar. Det är ett politiskt redskap som åstadkommer ett obligatoriskt lock på utsläppen men samtidigt erbjuder flexibilitet till de deltagande parterna. Särskilt i de nordöstra delarna av landet har detta fått effekt och introducerades nyligen i delstaten Kalifornien. Även vikten av att följa utveckling på lokal nivå betonades och att inte förbise den genom att fokusera på vad som händer i kongressen. Många lokala samhällen gör mycket för energiomställningen och det finns många exempel på städer runt om i landet som har tagit egna initiativ i frågan. Borgmästaren i Baltimore i delstaten Maryland genomförde exempelvis nyligen en höjning av parkeringsavgifter i staden som i sin tur finansierar kostnadsfri kommunal transporttrafiken till invånarna.

Panelen förde sedan en bred diskussion om det rådande politiska läget i klimatfrågan men berörde även tekniska aspekter av en energiomställning. Diskussionen rörde bland annat det ultimatum president Obama ställde i sitt “State of the Union”-tal om att ett misslyckande i överenskommelse i kongressen kommer att leda till exekutivt ingripande från hans sida. Den centrala frågan i seminariet var hur USA ska kunna bli självförsörjande i energi och samtidigt hålla det utlovade löftet om en omställningen till mer hållbara energival. Charles Parker menade att en sådan kalkyl är möjlig att få ihop och att man borde uppskatta det arbete president Obama och hans administration redan har lagt ned under sin första mandatperiod. Han såg positivt på den energifond som upprättats för att bära de kostnader en omställning innebär men sa samtidigt att mycket återstår att se. Han var även pessimistisk till en överenskommelse i kongressen och trodde att det kommer att bli mycket svårt för presidenten att åstadkomma.

Marcus Carson menade att det hela handlade om ett stort pussel som måste gå samman. Det finns många andra problem och känsliga punkter i klimatpolitiken som behandlas just nu. Några av dessa är exempelvis oljeledningen Keystone XL och oljeutvinningen i Arktis. Carson höll med Hansson om att om man vill få en så bra bild som möjligt av problematiken inom den amerikanska politiken bör man titta på den lokala nivån och inte enbart på den nationella.

Moderatorn lyfte även upp frågan om hydraulisk spräckning, en metod där gastillgångar frigörs genom att spränga bergmassor med hjälp av vatten. Marcus Hansson kommenterade de amerikansk myndigheternas insats i området och arbetet med att säkerställa ett så miljövänligt arbetssätt som möjligt. Marcus Carson och Mattias de Woul uttryckte dock båda oro över teknikens effekter. Charles Parker betonade samtidigt att allt som tar bort användningen av kol kan anses som en positiv utveckling, men att de andra alternativen inte får konkurrera med de som kan tänkas vara än mer miljövänliga.

Panel blev även tillfrågade om hur de såg på den framtida amerikanska klimatpolitiken. Charles Parker menade att det tyvärr finns en väldigt negativ bild av USA i miljöpolitiska sammanhang. Detta är något som kan vara sammankopplat med George Bushs motvillighet att samarbeta i förhandlingarna om Kyoto protokollet, men att denna bild nu har förändrats sedan president Obamas tillträde. Samtidigt beror möjligheten om att lösa klimatproblemen även på andra länder och det är svårt att finna en gemensam överenskommelse i och med att de olika aktörerna har skiftande intressen. Detta var något som även Marcus Hansson höll med om och betonade att USA:s position inte är att alla länder ska bidra lika mycket utan att de störra länderna kan tänkas få göra mer än de mindre. Gällande frågan om positiva signaler i utveckling gav panelisterna olika svar. Kalifornien lyftes fram som ett positivt exempel på miljöarbete i USA och man betonade vikten av att fokusera på den lokala nivån och den utveckling som sker där. Samtidigt uttrycktes oro över att processen går för sakta och att vi inte har mer än 4-5 år på oss att genomföra omställningen förrän det är försent att uppnå 2-graders gränsen. Marcus Hansson avslutade debatten med att uttrycka optimism för den nuvarande utvecklingen inom de politiska lägren i USA och arbetet för att lösa klimatproblemen.

Diskussionen om USA:s energiomställning fortsätter tisdagen den 12 mars när FORES arrangerar ett seminarium om utvinningen om skiffergas och dess tänkbara påverkan på miljön.

Fossilbubblan - hur kan finansmarknaden bidra till en hållbar utveckling?

Sun, 10 Feb 2013 01:45:05 GMT

Om seminariet

Är finansmarknaden främst utformad till att uppnå kortsiktiga eller långsiktiga mål? Går det att ställa om till långsiktigt hållbara investeringar? Finns det ett behov av utökade regleringar för att uppnå en sådan omställning eller är det upp till aktörerna själva att ta ansvar? Vad är egentligen finansmarknadens uppgift?

Organisationen Carbon Tracker Initiative myntade nyligen begreppet: “carbon bubble”. Det syftar på en ny typ av finansiell bubbla som är ett resultat av allt för stora investeringar i fossila bränslen. Om de utsatta klimatmålen förverkligas och dessa resurser inte kommer till användning blir de värdelösa.

Referat

Den 13 februari 2013 belyste vi begreppet ”fossilbubblan” och frågan hur finansmarknaden kan bidra till en hållbar utveckling? Detta i ett seminarium med en panel och femtiotal åhörare med ambitioner att driva diskussionen om minskningen av koldioxid utsläppen

Christofer Sköld str Chef för Miljöprogrammet välkomnade panelen bestående av Carl Hall, grundare av fondbolaget Alder, Stina Billinger, hållbarhetschef på SPP/Storebrand, Sasja Beslik chef för hållbara investeringar på Nordea och Isadora Wronski, miljö och energichef på Greenpeace samt de inbjudna åhörarna för en spännande diskussion. Utgångspunkten för detta seminarium var frågan om hur finansmarknaden tillsammans med konsumenter kan ändra investeringar till att bidra till en hållbar miljöutveckling. Nyttan som finansbranschen kan bidra med för ett förändrat och förbättrad klimat inte bara för denna generation utan nästkommande generation.

Diskussion rörde även behovet av politikernas engagemang i miljöfrågan. Riktlinjer och ramverk som tydliggör miljökostnader för olika produkter är ett exempel. Sveriges möjlighet att minska koldioxidutsläppen.

Panelen bidrog med många möjligheter och positiva effekter som kan åstadkommas tillsammans med finansbranschen. Överlag var de överens om deras bransch makt gällande hur en omställning kan gå till. Eftersom det är där de ekonomiska resurserna finns, som kan lede till miljö förändringar i en större skala och på ett mer effektivt sätt. Samtidigt eftersökte och betonade samtliga paneldeltagare rollen hos politiker som ledare av en utveckling och vikten av långsiktiga mål och regler som sätts oberoende av mandatperioden.

Lava Raof

Seminariet kan nu ses på YouTube

Medverkande:

Carl Hall är grundare till riskkapitalfonden Alder, det största i sitt slag med inriktning på miljöteknik. Han är författare till boken Miljökapitalisterna som beskriver hur man kan se miljöproblem som en affärsmöjlighet.
Stina Billinger är hållbarhetschef på fond- och försäkringsföretaget SPP/Storebrand som förvaltar 400 miljarder. Hon är bland annat ansvarig för att ha tagit bort alla etiska fonder och istället införa hållbarhetskrav på samtliga fonder.
Isadora Wronski arbetar med klimat- och energifrågor på Greenpeace. Hon arbetar för att ändra det svenska energisystemets fokus till 100% förnybar energi istället för fossila bränslen och kärnkraftverk.
Sasja Beslik är chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea. Sasja tilldelats nyligen ett uppdrag inom FN för att utforma riktlinjer till internationella investerare angående hur de ska förhålla sig till miljöproblem.

Samtalet leddes av Christofer Sköld, tf. programchef Miljö & Klimat, FORES

Somalier i Sverige - Mellan förtvivlan och hopp

Mon, 04 Feb 2013 23:01:24 GMT

Idag finns cirka 50 000 personer i Sverige med rötter i Somalia, vilket gör somalisvenskar till en av landets största invandrargrupper. Men mötet med svenska samhället har inte skett utan komplikationer. En ond spiral av social och ekonomisk utsatthet kom- binerat med negativa stereotyper riskerar att förstärka motsättningarna mellan somalier och andra grupper i samhället och försvåra integrationen i framtiden. Vad krävs för att bryta mönstret?

FORES söker ny vd!

Mon, 28 Jan 2013 04:00:00 GMT

Vill du driva på förändringen av Sverige?

FORES initiativtagare och eldsjäl under de första fem åren går vidare till andra arbetsuppgifter. Vi söker nu därför en idéentreprenör med ett genuint samhällsengagemang som hans efterträdare. Du har ett rikt nätverk inom politik och akademi och erfarenhet av forskning, folkbildning, utredningsarbete och opinionsbildning, gärna med egen forskarbakgrund. Du trivs med att leda en organisation, medverka i den offentliga debatten, att själv stå på scenen och att få andra att synas och glänsa. Du vill veta vad som format samtiden, och du vill påverka framtiden.

Välkommen med din ansökan. Bifoga ditt CV samt en kort motivation (max 1 sida) om varför du söker och vad du tycker är viktigast att göra om du får tjänsten. Maila din ansökan till Rekrytering@fores.se senast 1 mars 2013.

Reformer krävs om etableringslotsarna ska klara sitt uppdrag - FORES Studie 2012:9

Fri, 21 Dec 2012 12:00:00 GMT

Lotsarna fastnar i att hjälpa till med praktiska uppgifter och hinner knappt med sin huvuduppgift, att lotsa nyanlända in på den svenska arbetsmarknaden. Det visar studien ”Två år med etableringsreformen - en studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända” av Fredrik Rosenqvist.

Drygt två år har gått sedan regeringen genomförde den största reformen av svensk integrationspolitik på ett kvarts sekel. Ansvaret för nyanlända flyktingar och deras anhöriga lyftes bort från kommunerna och övertogs av Arbetsförmedlingen samtidigt som man öppnade upp för en helt ny privat aktör, etableringslotsarna. I denna studie visar att det nya systemet fått en lovande start men också uppvisar flera problem, i form av brister i ersättningssystem och ansvarsfördelning mellan reformens aktörer. Konsekvensen blir att lotsarna inte kan spela den roll de var tänkta att spela.

- Det är oroväckande att de flesta nyanlända saknar både grundläggande kunskaper i svenska och om hur samhället fungerar när de kommer till sin lots. Själva syftet med reformen var ju att lotsarna skulle stärka de nyanländas nätverk och kontakter med arbetsmarknaden, men i dag tvingas lotsarna lägga nästan all sin tid på helt andra saker, säger studiens författare Fredrik Rosenqvist.

Enligt uppgifter i studien tecknar vissa lotsföretag slavliknande kontrakt med nyanlända efter att ha lockat dem med gåvor. Ytterligare en slutsats är att samarbetet mellan civilsamhället och mottagandets formella aktörer kan förbättras. Sammanfattningsvis konstateras ändå att etableringslotsarna i mycket inneburit en förbättring jämfört med det gamla systemet.

- Etableringsreformen är ett välkommet skifte från ett passiviserande omhändertagandeperspektiv till fokus på förutsättningarna för nyanlända att komma i arbete. Men om regeringen verkligen vill förändra mottagandet av nyanlända måste man justera regelverket, säger Karin Zelano, chef för migrationsprogrammet.

Samtal om givandets ursprung, kraft och förutsättningar

Thu, 13 Dec 2012 08:00:16 GMT

Den 14 december anordnade vi ett författarsamtal om givandets ursprung, kraft och förutsättningar; varför ger vi? Hur har det förändrats över tid? Hur påverkar de enskilda initiativen civilsamhället och dess organisationer? Vilka reformer är önskvärda/tänkbara för att stimulera mer initiativtagande och givande?

Författaren och journalisten Lasse Berg berättade utifrån sina böcker “Gryning över Kalahari: Hur människan blev människa” och “Skymningssång i Kalahari: Hur människan bytte tillvaro”, om människans ursprung om den roll som givandet och omtanken har haft för den mänskliga utvecklingen.

Författaren och medarbetaren Tove Lifvendahl berättade utifrån sin bok “Att ge: Samtal med svenska filantroper” om hur givandet tar sig uttryck i nutid, och vilka tendenser och förändringar som går att se på området.

Nyamko Sabuni, biträdande utbildningsminister med ansvar för frågor som rör civila samhället, kommenterar och reflekterar kring relationen stat-civilt samhälle-näringsliv.

Samtalet modererades av Andreas Bergström, vår tillförordnade vd.

God jul och gott nytt år 2013

Thu, 13 Dec 2012 02:47:15 GMT

2012 har varit ett händelserikt år på FORES. Mer än ett seminarium i veckan, en studie eller bok per månad, två säsonger av teveprogrammet Ekonomiklubben, panikinköpta plaststolar och en avslutning vi inte hade räknat med - vår vd sedan starten, Martin Ådahl, gick vidare till nytt jobb.

Martin lämnar dock en väl fungerande verksamhet med en fulltecknad kalender för 2013 och engagerad och påläst personal på alla positioner. Vi tänker fortsätta att utgöra en bro från akademi till politik även i framtiden.

Läs eller beställ våra publikationer på hemsidan www.fores.se och se de seminarier och teveprogram du missat, så ses vi nästa år!

God jul och ett gott nytt år önskar Andreas Bergström, tillförordnad vd
Jakop Dalunde, chef för digitala fri- och rättighetsprogrammet
Harald Edquist, forskningsledare
Daniel Engström Stenson, chef för miljöprogrammet
Anna Halla, ekonomichef
Tove Lifvendahl, senior fellow
Rikard Linde, webbredaktör
Anna Rehnvall, ansvarig för migrationsprogrammets outreachverksamhet
Yuri Silva, praktikant
Christofer Sköld, vikarierande chef för miljöprogrammet
Ulrika Stavlöt, forskningsledare
Annika Steele, praktikant
Eva Stenström, praktikant
Karin Zelano, chef för migrationsprogrammet
Camilla Öberg, praktikant