Under fredagen arrangerade FORES sitt tredje seminarium under politikerveckan i Almedalen. På programmet stod en av FORES viktigaste frågor, nämligen entreprenörskap. Docent Johan Klaesson på Jönköpings Internationella Handelshögskola presenterade några tidiga resultat från sin studie över var Sveriges Gnosjöområden finns.

Klaessons studie är ännu inne på ett tidigt stadium och studien skall fördjupas fram till det att den presenteras i Jönköping och Stockholm under senhösten.

Syftet med studien, som är en del av FORES-projektet Sveriges Gnosjöområden, är att identifiera regioner och kommuner med en hög andel småföretagande, inte minst där det i övrigt är svagt.

För att identifiera dessa platser har Johan Klaesson rangordnat så kallade Funktionella Analysregioner (regioner som fungerar som en arbetsmarknad) samt kommuner efter företagande, sysselsättning och sjuktal.

Det är främst kommuner i Småland (föga förvånande just Gnosjö-Gislaved-Värnamo-Vaggeryd), Västsverige, norra Dalarna och Stockholmstrakten som placerade sig högt på de båda rankningarna. Men i nästa steg tittar studien på de kommuner som går mot strömmen – de som är starka företagande-jobb-kommuner trots att FA-regionen är svag.

I denna jämförelse kan konstateras att sju kommuner presterar bättre än sin region: Åre, Östersund, Kalix, Haparanda, Katrineholm, Eskilstuna och Sollefteå.

I studiens andra del undersöks antalet nystartade företag. Här konstaterade Klaesson att den regionala fördelningen av nystartade företag är relativt stabil över tid – där det startades många företag i fjol är det också troligt att det startas många företag nästa år.

Fyra faktorer gynnar nystart av företag: (1) en stor lokal marknad (men inte alltför stor närhet till en stor stad), (2) frånvaro av mycket stora företag, (3) låg sysselsättningsgrad (eftersom det tvingar arbetslösa att försöka starta eget), (4) hög utbildningsnivå.

Klaesson avslutade med att förklara hur studien ytterligare skulle fördjupas under hösten för att identifiera fler påverkansfaktorer. Exempelvis kommer ytterligare variabler inkluderas i studien, såsom civilsamhälle och företagarklimat.

I den efterföljande paneldiskussion efterlyste Swedbanks tillträdande chefsekonom Cecilia Hermansson bland annat ett längre tidsperspektiv på studien, samt att olika orsakssamband ytterligare skulle undersökas. Hon ställde sig exempelvis frågande till om sjuktalen verkligen var en relevant parameter. Hon ville också poängtera att kommuners och regioners framgång och motgång inte var ödesbestämt, utan att politiska beslut och eldsjälars insatser kunde förändra utvecklingen. Företagarnas Ulrika Stuart påpekade att regionalpolitiken inte tycktes ha utjämnat geografiska skillnader utan att företagandet hade större betydelse.

De många frågorna och kommentarerna från publiken handlade i första hand om olika kommuners ranking och tänkbara förklaringar till detta och var ett bra avstamp inför den diskussion vi hoppas nu kommer fortsätta på hemsidan om vilka regioner och kommuner som är Sveriges Gnosjöområden – och varför.

Johan Klassons presentation kan laddas ner längst ned på sidan.

Se seminariet i sin helhet här

Ladda ner Johans Power Point-presentation nedan.