29 april: Är AI och digitalisering nödvändig för bibehållen välfärd?

Sverige har starka offentliga finanser och ett finanspolitiskt ramverk som ger goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Men den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning sätter press på de offentliga finanserna under kommande årtionden och det kommer att krävas finanspolitiska prioriteringar.

19 mars: Hur väl fungerar svensk lönebildning?

En väl fungerande lönebildning behövs för att nå hög sysselsättning och låg arbetslöshet på lång sikt och för att tillfälliga störningar i ekonomin inte ska resultera i bestående hög arbetslöshet. Industriavtalet, med dess normerande roll, har under två decennier genererat löneökningar som är i linje med en väl fungerande lönebildning. Under senare tid har dock modellen börja ifrågasatts på två punkter.

5 mars: E- krona – Vad är det och vad är den tänkt att åstadkomma?

Andelen kontantbetalningar minskar kraftigt i ekonomin. Om trenden håller i sig får vi snart ett samhälle där det inte längre går att betala med kontanter. Samtidigt drivs de elektroniska pengar och betalningssätt som i dag finns helt i privat regi, och av ett fåtal aktörer, vilket enligt Riksbanken kan göra samhället sårbart. Med anledning av detta har Riksbanken drivit ett projekt i syfte att ta fram en e-krona. Men vad är en e-krona? Hur skiljer den sig från vanliga betalkort? Vilket samhällsproblem ska e-kronan lösa och vilka är dess för- och nackdelar?

12 feb: Hur oroliga bör vi vara för hushållens skuldsättning?

De svenska hushållens skuldsättning är hög och stiger snabbare än både inkomster och BNP. Riskerna med stigande skulder har framhävts av Finansinspektionen, Riksbanken, IMF med flera, men det finns delade meningar om både problemets storlek och lösningar. Hur påverkar egentligen hushållens skuldsättning ekonomins funktionssätt? Är problemet så stort som många tror? Och hur bromsar vi i så fall utvecklingen?