Utsläppen ökar tredje kvartalet i rad

”SCB:s nya kvartalsstatistik över växthusgasutsläpp är en dyster läsning. För tredje kvartalet i rad ökar utsläppen, och nu snabbare än BNP-tillväxten. De branscher som uppvisar ökningar av utsläpp redovisar samtidigt en svag eller måttlig ekonomisk utveckling. Det gäller energi- och transportsektorn och tillverkningsindustrin. En liten tröst står att finna i att hushållens utsläpp fortsätter minska”, skriver Markus Larsson och Emilia Bergius från den gröna och liberala tankesmedjan Fores klimat-och miljöprogram.

Som första land i världen redovisar Sverige sedan ett drygt år tillbaka kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Initiativet från SCB:s Miljöräkenskaper är betydligt bättre än de siffror som redovisas. För tredje kvartalet (Q3) 2016 ökar utsläppen med 2,8% jämfört med samma kvartal 2015. Under samma period ökade BNP med 2,6%. Att ekonomin växer parallellt med utsläppen är en klen tröst och bidrar inte till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion. I tabellen nedan redovisar vi SCB:s statistik över förändringar i utsläpp och ekonomins förädlingsvärde fördelat per sektor. Därefter kommenterar vi respektive sektors resultat och sammanfattar utvecklingen under perioden.

Tabell: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde tredje kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015 (SCB 2017: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft tredje kvartalet 2016).

Liksom föregående kvartalsredovisningen är utsläppsökningen störst inom sektorn El, gas och värme. Utsläppen ökade med drygt 10% jämfört med tredje kvartalet, 2015. Ökningen är dock lite missvisande; jämfört med Q3 2014 är utsläppen oförändrade. Nedgången under 2015 var tillfällig. Sektorns utsläpp motsvarar 12% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (varav 65-85%, beroende på kvartal, kommer från produktion av el och fjärrvärme). Förädlingsvärdet minskade i perioden med 6%, en utveckling som inte imponerar.

Näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske presterar relativt bra i perioden. Utsläppen minskade med 0,7% jämfört med tredje kvartalet 2015. Förädlingsvärdet i sektorn ökade med knappt 4%. Sektorn står för 16% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. 90% av sektorns utsläpp kommer från jordbruket samtidigt som skogsbruket står för drygt 70 procent av förädlingsvärdet i sektorn.

Mineralutvinningens utsläpp ökade i perioden med 6,9% jämfört med samma kvartal 2015. Förädlingsvärdet ökade samtidigt med 7,2 %. Sektorn bidrar med 2% av Sveriges totala växthusgasutsläpp.

Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade under tredje kvartalet med ,4,4% jämfört med samma period 2015. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 0,9 procent. Stål- och metallframställning, raffinaderier, kemikalie- och cementproduktion bidrar mest till utsläppen av växthusgaser. I perioden ökade utsläppen framförallt från kemikalieproduktionen. Tillverkningsindustrin står för en knapp fjärdedel av utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi.

Byggsektorn minskade under det tredje kvartalet 2016 sina utsläpp med 2,5% samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 6%. Sektorns utsläpp – till största delen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon – utgör 3% av Sveriges samlade utsläpp.

Transportindustrins utsläpp (privatbilism oräknat) ökade med 8,2% jämfört med 2015. Ökningen under Q3 2016 förklaras av ökade utsläpp från såväl flyg- och sjöfartsnäringar. Förädlingsvärdet steg 0,6% i perioden.

Utsläppen från transportindustrin står för 24% av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi. Det är den enda ekonomiska sektor som enligt miljömålsberedningens förslag får specifika mål för utsläppsreduktion.

För att nå målet om 70% lägre utsläpp 2030 jämfört med år 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6,6% per år för att nå det uppsatta målet. Betinget ökar givetvis över tid, därsom sektorn inte inledningsvis minskar utsläppen i tillräcklig takt. Att som nu uppvisa kraftigt ökade utsläpp innebär att utsläppsminskningen måste gå mycket snabbt längre fram.

Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) minskade i perioden med 2,5%. Utsläppen, som är relativt små i förhållande till förädlingsvärdet, kommer till största delen från företagens transporter. Förädlingsvärdet ökade 4,4% jämfört med samma period 2015. Utsläppen inom tjänstesektorn utgör 5% av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi.

Utsläppen från stat, kommun och landsting (Offentlig sektor) minskade med 0,4% under perioden. Samtidigt ökade förädlingsvärdet med 1,8%. Även om offentlig sektor bara står för ca. 1% av de samlade utsläppen är signalvärdet viktigt. Offentlig sektor bör föregå med gott exempel och visa att det är möjligt att minska utsläppen.

Hushållens utsläpp kommer till största del från biltransporter. Hushållens utsläpp minskade mer än genomsnittet för ekonomin, med 4,1% under perioden jämfört med samma kvartal 2015. Minskningen förklaras av minskad bensinförbrukning. Utsläppen av växthusgaser från hushåll och ideella föreningar utgör 16 procent av de totala utsläppen från Sveriges ekonomi.

Utöver transportindustrin kommer en betydande del av utsläppen från andra sektorer – inklusive byggsektorn, tjänstesektorn, offentlig sektor och hushållens utsläpp – från just transporter. Transportindustrin själv står för nära på en fjärdedel av de svenska utsläppen och det är tydligt att vi inte kommer nå uppsatta mål om utsläppsminskningar med mindre än att krafttag tas beträffande transporternas utsläpp. Sedan 2010 har minskningstakten i sektorn i genomsnitt varit 2-3% per år.

Återstår att se om tredje kvartalet 2016 utgör ett hack i kurvan eller om ökningen kommer bestå. Enligt våra beräkningar skulle transportsektorns utsläpp behöva minska med ca 6%* per år för att kunna nå det uppsatta målet. För andra kvartalet i rad ökar alltså utsläppen, och med oroväckande 8,2%! Insatser krävs vad gäller bränsle, typ av fordon och inte minst själva resandet och transport av varor. Sektorsmålet om 70% minskade utsläpp till 2030 är idag lika motiverat som avlägset.

Även utsläppen i övriga sektorer behöver minska snabbare. För svensk ekonomi som helhet ökar utsläppen i perioden med 2,8%. I genomsnitt har dock utsläppen minskat med 3,5% per år sedan 2010. För att nå uppsatta mål om 85% reduktion av växthusgasutsläpp år 2045 behöver minskningstakten öka till 5-6%* per år. Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom.

Markus Larsson och Emilia Bergius
Fores klimat- och miljöprogram

      

* Med antagande om konstant procentuell årlig minskning. Om vi i stället antar konstant minskning mätt i ton CO2 per år, krävs att den procentuella utsläppsminskningen ökar varje år. Ett sådant antagande ger utrymme för en något mindre procentuell minskning (~4% för transportsektorn) år 2016, men kräver kraftfullare åtgärder senare.

Artikeln är skriven för Supermiljöbloggen.
Läs artikeln på Supermiljöbloggen här!