I dag 20 september 2023 presenterade Elisabeth Svantesson sin andra stora höstbudget i rollen som Sveriges finansminister. Det är betryggande att regeringen tar inflationen på allvar, men det finns också flera delar av budgeten som skapar anledning till oro, skriver Fores vd Ulrica Schenström.
Ett stort orosmoln är klimatet. Regeringens egen bedömning i budgetpropositionen slår fast att klimatmålen till 2030 och 2045 ser ut att missas. Det är en väldigt dålig nyhet, men ingen överraskning. En viktig orsak till de missade klimatmålen är att skatten sänks ytterligare på bensin och diesel, något som har varit en tydlig prioritering från regeringen och framför allt deras samarbetsparti Sverigedemokraterna.
Budgeten presenteras i ett spänt geopolitiskt läge där den demokratiska världen och dess värderingar befinner sig i krig, både säkerhetspolitiskt och demokratiskt. Tidigare i år presenterade V-Dem-Institutet en rapport som visar att de senaste 35 årens demokratiutveckling nu har utraderats helt. Enligt rapporten är civilsamhälle och media de institutioner som oftast attackeras när länder rör sig i en auktoritär riktning.
Dagens budgetbesked från regeringen innebär kraftiga nedskärningar i Studieförbundens anslag och en stram budget för kultur och bildning. Civilsamhället har en viktig del i att skapa ett demokratiskt samhälle med tillit, kulturell mångfald, demokratiska värderingar och folkbildning. Det visar inte minst studieförbundens överlägsna förmåga att snabbt anpassa verksamheten till att ge ukrainska flyktingar svenskundervisning när regeringen länge stod helt handfallna. Med krig runt hörnet borde civilsamhällets förutsättningar att bidra stärkas – inte strypas.
Ulrica Schenström, vd Fores
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Tidöpartiernas förslag om en anmälningsplikt är direkt illiberalt och ett hot mot Sveriges långa tillitstradition. Det skriver Fores Ulrica Schenström, Mariell Juhlin och Markus Barnevik Olsson tillsammans med flera andra aktörer på DN Debatt 31/8.
Sveriges höga tillit har tjänat oss väl. Den har tagit lång tid att bygga upp, men kan snabbt raseras. I dag den 31 augusti skriver Fores Ulrica Schenström (vd), Mariell Juhlin (ordförande Tillit) och Markus Barnevik Olsson (samordnare Klimat och Tillit) på DN Debatt tillsammans med Göran Arrius (SACO), Carl Melin (Futurion), Nadim Ghazale (polis, föreläsare, skribent) och Jesper Strömbäck (professor i journalistik och politisk kommunikation) om hur angiveri leder till låg tillit och hotar samhällskontraktet mellan stat och individ.
Politiken måste sluta ta tilliten för givet. En angiverilag underminerar det förtroende som politikens befogenhet vilar på.
Medier och forskare blir allt oftare en måltavla i den politiska debatten. Vi lever i en tid när regeln skjut inte budbäraren har övergivits. Att ge sig på budbäraren är en avsiktlig strategi, genom att misstänkliggöra och sätta bilden av att budbäraren är partisk så tystas rapportering som går emot det egna politiska intresset, skriver Fores vd Ulrica Schenström med flera andra debattörer i Journalisten 15 maj 2023.
Nyhetsredaktionerna undviker mer eller mindre medvetet att kritiskt granska SD. Partiet skildras dessutom som outsiders och inte som vad de verkligen är – kanske landets mäktigaste parti.
Det amerikanska medie- och debattklimatet är redan här. Det krävs en omedelbar mobilisering för en fri och oberoende journalistik och för ett förstärkt public service som inte toppstyrs av politiska krafter.
Läs Fores vd Ulrica Schenström tillsammans med Patrik Oksanen, Jan Scherman, Willy Silberstein och Carl Melin på Journalisten.se.
Här skriver Fores vd Ulrica Schenström en längre kommentar med anledning av förslaget om att utreda ett förbud av partilotterier och vilka konsekvenser det politiska greppet kan få för den liberala demokratin.
”Jag arbetade för Moderaterna nationellt som politisk handläggare och sedermera pressekreterare inför och efter valet 2002. Det var ett katastrofval för oss. Partiet förlorade många mandat och därmed betydande intäkter. Därmed skulle många partitjänstemän bli av med jobbet.
I det läget sträckte vi ut händerna till våra huvudmotståndare – ärkefienden Socialdemokraterna – med en vädjan om hjälp. Resultat blev att partistödssystemet justerades, vilket mildrade konsekvenserna för Moderaternas del. Socialdemokraternas motiv var för oss inte helt klara, men kanske handlade det om insikten av att det är viktigt med en fungerande opposition. Poängen är att vi hanterade detta i samförstånd.
Efter valet 2006 blev jag statssekreterare i statsrådsberedningen. Det är ett uppdrag där man snabbt lär sig att landet är viktigare än den politiska egennyttan. Det innebär att en fungerande dialog mellan statsministerpartiet och det ledande oppositionspartiet är angelägen. Även om man är varandras huvudmotståndare, har man ett gemensamt intresse av att landet fungerar och går att styra. Detta är också en förutsättning för att kunna leda landet på bästa sätt genom stora kriser. Som under räntekrisen 1992, pandemin eller Nato-processen.
Att reta sig på sossar är och var vardag för Moderater. En tanke som däremot aldrig föll oss in, var att använda regeringsmakten till att ”straffa” våra politiska motståndare eller göra det svårare för dem att vinna nästa val. Visst ville vi vinna nästa val. Men det ville vi göra utifrån vår politik och våra politiska framgångar. Moderaterna gjorde också sitt bästa val någonsin 2010. En effekt av Nya Moderaternas reformarbete och hanteringen av finanskrisen.
Just nu känns detta som längesedan. Förra veckan signalerade regeringen att den ville förbjuda politiska partier att sälja lotter. Regeringsföreträdarnas argument var svävade och varierade. De enda som var raka och ärliga var Sverigedemokraterna. Syftet är att slå sönder Socialdemokraternas ekonomi. Det vanligaste motivet från företrädare för regeringspartierna var att det handlade om att lotterilagen skulle vara skräddarsydd och anpassad just för Socialdemokraterna. Ett nonsensargument då lotterilagen ser exakt likadan ut för alla ideella föreningar och organisationer.
De aktörer som är störst på denna marknad är idrottsrörelsen genom Bingolotto samt Postkodlotteriet. Om det vore lotteriföretagens försäljningsmetoder eller risken för spelmissbruk som var anledningen, hade regeringen kunnat tillsätta en utredning för att titta på spellagstiftningen i stort, inte enbart partilotterierna.
Jag brukar dra mig för att göra historiska liknelser med perioder där auktoritära regimer dominerande eller i dag med länder som Polen, Ungern eller Turkiet. Men det som nu föreslås drar tankarna till regimer som medvetet använder regeringsmakten för att försvaga och ytterst besegra sina politiska motståndare.
Att Sverigedemokraterna är öppna för en sådan strategi förvånar tyvärr inte. De gör bara som sina förebilder. Att regeringspartierna väljer denna väg är däremot anmärkningsvärt, och jag hoppas de tänker om.
För övrigt har Moderaterna startat ett partilotteri utifrån argumentet att det är bättre att partiet finansieras med lottförsäljning än med partistöd.
Om olika regeringar använder sig av de maktmedel som står till förfogande för att försvaga oppositionen, så kommer den redan sköra demokrati försvagas och polariseringen stärkas.
Grundregeln i en fungerande demokrati är att alla partier vet att de kan förlora ett val, men att de alltid får en chans nästa gång. Systemets legitimitet utgår från att de partier som för tillfället har makten inte använder den för att underminera eller krossa oppositionen – eller i värsta fall kastar dess företrädare i fängelse.
För vad kommer att hända nästa gång Socialdemokraterna vinner valet om maktfullkomligheten får fritt spelrum. Kommer partiet då att verka för att förbjuda näringslivsorganisationerna från att finansiera borgerlig opinionsbildning? Blir det en kapprustning i att skada motståndarna är det bara är kreativiteten som sätter gränser för hänsynslösheten.
Någon kan undra varför en gammal moderat värnas sossarnas lotterier. Det gör jag inte alls.
Däremot värnar jag en samhällsmodell – den liberala demokratin – där regeringar inte skadar oppositionen utan försöker bli återvald på egna meriter. Där viktiga och demokratiskt känsliga frågor – som exempelvis partiernas finansiering – avgörs i brett samförstånd.
Detta var länge en borgerlig hållning. Jag hoppas att de borgerliga partierna hittar tillbaka dit.”
Ulrica Schenström, 4 maj 2023.
Sveriges reformförmåga har försämrats på senare tid. Det slås fast i en rykande färsk rapport från Entreprenörskapsforum. Det är en mycket oroväckande utveckling. Men tyvärr inte förvånande, säger Ulrica Schenström och Tove Hovemyr från tankesmedjan Fores.
I dagens nysläppta rapport Vad hände med Sveriges reformförmåga? skriver Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson att reformtakten har försämrats på senare år. De går till och med så långt att de kallar 2010-talet i allt väsentligt för ett förlorat decennium för genomförande och planerande av reformer. För oss på Fores är detta inte förvånande. Vi har länge lyft att vi ser oroväckande tendenser på att politiken allt mer saknar handlingskraft att genomföra de reformer som krävs, vilket i sin tur urholkar medborgarnas förtroende för politikens och den liberala demokratins förmåga att lösa de samhällsproblem vi har framför oss.
Politiker som jagar positioner framför att söka genomföra förändring, polariseringen av debatten och därmed också riksdagen samt den bristande respekten för utredningsväsendet och experternas remissutlåtanden lägger hinder för Sveriges reformförmåga. Inte nog med att det inte löser de allvarliga problem vi har framför oss, från en tilltagande byråkrati till bristande kompetensförsörjning i välfärden samtidigt som befolkningen blir äldre. Detta är, i syvende och sist, ett allvarligt hot mot vår demokrati.
Ulrica Schenström, vd Fores
Tove Hovemyr, samhällspolitisk expert Fores
Rapporten ges ut av Entreprenörsskapsforum. Andreas Bergh är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och ledamot i Fores vetenskapliga råd.
Onsdagen den 29 mars släppte Klimatpolitiska rådet 2023 års granskning av regeringens politik med avseende på klimatmålen. Fores vd Ulrica Schenström kommenterar.
Sveriges klimatarbete har tappat fart. Sedan år 1990 har utsläppen minskat med i genomsnitt 0,8 miljoner ton årligen. Om Sverige ska klara klimatmålen behöver utsläppen minska med i genomsnitt 2 miljoner ton 22 år i rad. Dagens politik kommer istället att öka utsläppen, enligt både Klimatpolitiska rådet och regeringen själva.
“Det är första gången på två decennier som själva politiken leder till ökade utsläpp”, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson på presskonferensen den 29 mars.
Klimatpolitiska rådet har, oavsett regering, visserligen alltid gett underkänt till rådande klimatpolitik. Men vår nuvarande regerings klimatpolitik är den mest bristfälliga sedan Klimatpolitiska rådet grundades år 2018. Årets rapport visar att det finns olika grader av betyget “Underkänt”.
En av huvudanledningarna till det rekordlåga betyget är att energipolitiken överskuggar klimatpolitiken. Ny elproduktion minskar inte automatiskt utsläppen, men är en viktig komponent om hållbara, transportpolitiska reformer implementeras parallellt som fossilfri elproduktion adderas till systemet. Minskade satsningar på järnvägen, sänkt reduktionsplikt, sänkta drivmedelsskatter och en återgång till det tidigare reseavdraget är politik som ökar utsläppen. Det är också en politik som inte minskar utsläppen även om ny fossilfri el tillkommer.
Vad som är värt att beakta är att regeringens klimathandlingsplan lämnas till riksdagen först i höst. Vi har därför ännu inte fått helheten av regeringens klimatpolitik. Fores förväntar sig en ambitiös klimathandlingsplan med reformer som minskar utsläppen istället för, likt dagens politik, ökar dem.
Ulrica Schenström, vd Fores
Läs rapporten
Måndagen den 20 mars släppte FN:s klimatpanel deras sjätte utvärderingsrapport. Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare på Fores, kommenterar årtiondets största rapport om klimatförändringarnas omfattning.
För nio år sedan släpptes den senaste utvärderingsrapporten från IPCC. Under dessa nio år har klimatförändringarnas omfattande konsekvenser bara blivit tydligare. Den nya rapporten understryker att vi redan har verktygen för att säkra en hållbar framtid för människor och annat liv på jorden, men att handlingsutrymmet blir allt mindre.
Medeltemperaturen på planeten har ökat med 1.1 grader sedan förindustriell tid. Den samlade forskningen visar att det är otvetydigt en konsekvens av att växthusgasutsläppen fortsätter att öka. För att hålla temperaturen under 1.5 grader behöver utsläppen minska med hälften till år 2030, något som IPCC bedömer som osannolikt.
En optimist skulle understryka att utsläppen ökar i en lite långsammare takt jämfört med föregående årtionde. Den mer långsamma ökningen beror delvis på omställningen av våra energisystem. Förnybar energi blir allt billigare, medan fossil energi på vissa håll i världen blir dyrare. Den utvecklingen är positiv för klimatet, men en intensifierad utfasning av fossil energi är nödvändig för att minska risken för klimatförändringarnas värsta konsekvenser.
Fler än 190 länder har skrivit under Parisavtalet. Om vi inte ska behöva ge upp på 1.5-gradersmålet måste utsläppen börja minska inom de närmaste två åren.
Tiden för handlingskraft är nu. Alternativet till den gröna omställningen är kraftigt minskat välstånd, ökad ojämlikhet, ekosystem i förfall och fler säkerhetspolitiska konflikter. Fossilberoendet blir snart en stor fattigdomsfälla som drabbar de länder som inte har nyttjat tiden de har fått.
Om Sverige väljer att inte ligga i framkant är det på bekostnad av vårt välstånd. Fores kommer fortsätta att driva på för en snabb, rättvis och effektiv omställning för planeten och människors välmående.
Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare på Fores
I en tid när den liberala demokratin är hotad är det viktigt att vår demokrati är stark nog att stå emot populistiska nycker och påtryckningar. Grundlagsutredningens förslag för att stärka demokratin är bra, men mer måste göras för att skydda vår rättsstat från auktoritära förändringar och i förlängningen den liberala demokratin.
Fores ser positivt på samtliga förslag i utredningen som förstärker grundlagens ställning och domstolarnas oberoende. Fores är särskilt positiva till utredningens förslag om förstärkta majoritetskrav vid riksdagsbeslut för grundlagsändring, idén om en särskild sammansättning för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att döma i principiella frågor samt förslagen för att motverka politisk påverkan på domstolarna. Det är tydligt att utredningen sett de hot som blivit verklighet i andra länder som har politiserat domstolarna och infört mer repressiv och auktoritär politik. Utredningen hade kunnat gå längre och bland annat föreslagit högre ställda kvalificerade majoritetskrav vid vissa grundlagsändringar, som föreslås i Fores policypapper Konstitutionellt självförsvar på 2000-talet.
Trots detta är det viktigt att vi inte är naiva över de risker som kvarstår. Idag är det nästan regel att regeringen kör över Lagrådet trots kraftig kritik. Fores hade önskat ytterligare förstärkningar av Lagrådets roll och yttranden som skydd mot att riksdagen stiftar lag i strid med grundlagarna eller drastiskt inskränker de medborgerliga fri- och rättigheterna.
Endast grundlagarna kan dock inte skydda den liberala demokratin. De flesta kränkningarna av fri- och rättigheter sker i vanlig lag, inte genom grundlagsändringar. Just nu ligger ett flertal utredningar på regeringens bord med lagförslag som innebär långtgående rättighetsinskränkningar av bland annat rättssäkerheten och den personliga integriteten. Den enskildes rätt får i nästan samtliga fall stå tillbaka för statens eller majoritetens intresse. Samtidigt saknas ett effektivt system för den enskilde att utmana rättighetsinskränkande lagstiftning. Här måste mer göras.
Försvaret av demokratin är inte starkare än medborgarnas stöd och förtroende för den liberala demokratins statsskick och leveransförmåga. Det behövs därför också reformer som löser de problem som befolkningen bekymrar sig för och som upprätthåller statens åtaganden i samhällskontraktet.
Den liberala demokratin är idag hotad från flera håll. Enligt V-Dems senaste demokratirapport är även demokratin i Sverige på tillbakagång. Utöver en förstärkt konstitution behöver såväl ledande politiker som medborgarna delta i försvaret för den liberala demokratin så som vi känner den.
Fores kommer därför istället för ett remissvar på grundlagsutredningen kalla till samtal med relevanta aktörer för att diskutera hur vi kan förstärka den liberala demokratins självförsvar.
Läs grundlagskommitténs betänkande
SOU 2023:12 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende
Den demokratiska världen och dess värderingar befinner sig i ett krig idag, både säkerhetspolitiskt och demokratiskt. Den auktoritära spiralen fortsätter på bekostnad av den liberala demokratin. V-Dems rapport visar att de senaste 35 årens demokratiutveckling och dess framgångar nu helt har utraderats.
Den ekonomiska maktbalansen är i kraftig gungning. Auktoritära ekonomier är idag lika stora som demokratiska, samtidigt som demokratier för varje år blir mer beroende av handel med icke-demokratiska länder. Det är djupt oroande.
Under år 2022 försvagades också svensk demokrati. V-Dem-institutet pekar på att Sverige har tappat från plats 15 till 23 på Deliberative Component Index (DCI) mellan år 2021 och 2022. I indexet ingår inrikespolitikens respekt för politisk opposition, pluralism och motargument. Konsekvensen blir en ökad polarisering, vilket i sin tur är ”fördärvbringande för demokratin”, enligt V-Dem-institutet.
Kulturkriget i Sverige har med andra ord blivit ett hot mot demokratin.
Rapporten belyser också fem gemensamma komponenter på hur åtta länder lyckligtvis går emot den auktoritära strömmen och stärker demokratin:
1. Storskalig folklig mobilisering mot den auktoritära ledningen
2. Rättsväsendet försvarar demokratin när politiken utmanar den
3. Enad opposition som går samman med civilsamhället
4. Demokratiska och väl genomförda val
5. Internationellt engagemang och backning av andra demokratier
Det är hos medborgarna som demokratin börjar och i värsta fall slutar. Sommaren 2023 kommer därför Fores nya demokratiantologi om partipolitiskt engagemang i Sverige. Demokratin är hotad i Sverige och världen idag – vi väljer att göra någonting åt det.
Läs rapporten
Läs hela rapporten på v-dem.net.
Symbiosen mellan Sverigedemokraterna, rysk informationspåverkan och pro-ryska alternativa mediemiljöer är direkt och akut farlig för svenska intressen.
Att statsminister Ulf Kristersson vilar sitt regeringsunderlag på ett sådant parti sätter Sveriges säkerhet på spel, skriver flera debattörer i Aftonbladet den 31 januari 2023.
Läs debattartikeln underskriven av:
Ulrica Schenström, vd Fores
Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap, förläggare Timbro förlag.
Carl Melin, doktor i statsvetenskap, socialdemokratisk debattör
Patrik Oksanen, journalist, senior fellow på tankesmedjan Frivärld, säkerhetspolitisk rådgivare Fores
Daniel Poohl, vd och ansvarig utgivare Expo
Willy Silberstein, f.d. journalist
Jan Scherman, diversearbetare och tidigare vd på TV4