Sveriges framtida välfärd utmanas av sjunkande födelsetal samtidigt som skattepengar läggs på att försöka öka återvandringen. Det går inte ihop, skriver Fores vd Ulrica Schenström. Utvecklingen är närmast förutsägbart oförutsägbar. Sedan 2014 har samtliga prognoser utfärdade av SKR grovt överskattat antalet nyfödda i Sverige. Då beräknades antalet vara 135 000 för 2023. I själva verket landade vi strax norr om 100 000. Allt tyder på att läget även framöver kommer att vara ännu sämre än vi nu tror och att befolkningspyramiden alltmer liknar en inverterad sådan. Fram till 2031 väntas 80-plussare att öka med 50 procent. SKR räknar med att en tredjedel av alla som ska slussas ut på arbetsmarknaden kommer att behöva välja jobb inom äldrevården bara för att bibehålla dagens ofta kritiserade nivå och vi ser ingen bättring i sikte. Och det här är då alltså utan hänsyn till varken de återkommande missbedömningarna av framtidens arbetskraft eller behovet i övriga delar av vården. Vi kan inte tvinga våra medborgare att skaffa fler barn men även de som själva väljer att inte skaffa de drygt två barn som krävs per person lär förvänta sig ett respektfullt åldrande.

Lyckligtvis finns det ett annat sätt att sätt bygga välfärd och försörja det framtida arbetskraftsbehovet inom omsorgen, utöver att förlita sig på ett plötsligt återfunnet intresse hos den yngre generationens av att skaffa barn – invandring. ”Utan invandring stannar Sverige” är en klassisk devis och av allt att döma ser den ut få rätt. I vår tids största kris i befolkningsfrågan väljer Tidö-regeringen att lägga skattepengar på ett återvandringsbidrag som deras utredare själv ser som både ineffektivt och skadligt för integrationen. Maria Malmer Stenergard berättade nyligen i DN att det spelar roll vilka som kommer till Sverige och lågutbildade är just en sådan grupp som vi gärna undviker. Visserligen är utbildning i allmänhet eftersträvansvärt men när omsorgen står på spel är några fler ingenjörer till Spotify inte det enda som vår migrationspolitik kan kretsa kring. De enkla jobben som Moderaterna förut pratade om, om nu undersköterska är ett enkelt jobb, måste tillbaka på agendan. Krisen är runt hörnet men populismen fäller krokben vid vartenda krön. Ulrica Schenström i Tisdagsklubbens nyhetsbrev nummer 11, 1 oktober 2024 För att läsa Tisdagsklubbens alla nyhetsbrev, prenumerera här. Foto: Regeringskansliet

Dagens rapport från Klimatpolitiska rådet (21/4-24) bekräftar vad vi redan visste: regeringens klimathandlingsplan är otillräcklig och för mycket ansvar skjuts till nästa mandatperiod. Utvärderingen måste få regeringen att tänka om och presentera nya konkreta klimatåtgärder redan innan sommaren, skriver Fores vd Ulrica Schenström och klimatpolitiska expert Anna Willman i en kommentar.

Motorn i klimatomställningen är ett fritt och starkt näringsliv med god tillgång till fossilfri el. Det är positivt att regeringen fokuserar på elektrifiering där alla fossilfria energislag ingår, men satsningar behövs även för effektivare energianvändning och cirkulär ekonomi.

För att nå EU:s klimatkrav till 2030 måste den sänkta bränsleskatten och reduktionsplikten ersättas med nya styrmedel – och det kan inte vänta till nästa mandatperiod. Väntar vi till 2027, när utredningen om nya ekonomiska styrmedel ska presenteras, måste utsläppen minska i en betydligt snabbare takt. Ju längre det dröjer, desto svårare blir det och desto högre kostnader kommer det att medföra.

Regeringen försvarar den kortsiktiga utsläppsökningen med att utsläppen minskar på lång sikt, men hur det ska förverkligas redogör inte klimathandlingsplanen. Dessutom används återkommande argument om att klimatpolitiken behöver folklig förankring. Acceptans för klimatpolitiken är avgörande för att klimatomställningen ska lyckas, men i den diskussionen glöms ofta bort att majoriteten av Sveriges medborgare vill att vi ska nå klimatmålen.

De grupper som drabbas hårdast av höga bränslepriser behöver stödjas på andra sätt än billigare utsläpp. Pris på utsläpp är nämligen kostnadseffektiv klimatpolitik, något som den här regeringen säger att de eftersträvar. Regeringen borde i stället se till att fördela de miljarder i intäkter som kommer att komma in från EU:s sociala klimatfond och nationella klimatstyrmedel på ett smart sätt, till exempel i form av transportstöd till landsbygden.

Ulrica Schenström, vd Fores
Anna Willman, klimatpolitisk expert Fores

Läs rapporten på klimatpolitiskaradet.se.

Trots oljelobbyn kunde COP28 avslutas med ett historiskt besked om att röra sig bort från fossila bränslen. Men är det tillräckligt? Fores Ulrica Schenström, Åsa-Britt Karlsson och Anna Willman kommenterar överenskommelsen.

På morgonen den 13 december 2023 antogs ett nytt historiskt klimatavtal mellan världens länder under COP28. Trots att vetenskapen sedan lång tid tillbaka pekat ut fossila bränslen som boven bakom den globala uppvärmningen, tog det nästan 30 år av klimatförhandlingar innan världens länder kunde enas om att röra sig bort från fossila bränslen. Skrivningarna i avtalet borde ha varit skarpare för att ligga helt i linje med vetenskapen, men överenskommelsen är definitivt ett steg i rätt riktning mot att begränsa klimatförändringarna.

När 200 länder ska komma överens blir det alltid en kompromiss. Det är tydligt att oljelobbyn haft inflytande över skrivningarna, då flertalet forskare pekar på kryphål i avtalet för att slippa en snabb utfasning. Men att OPEC-länderna till slut gick med på att vi ska röra oss bort från oljan måste ändå ses som ett framsteg. För två år sedan hade detta inte varit möjligt. Att avtalet också inkluderar formuleringar om att till 2030 trefaldiga kapaciteten för att producera förnybar energi och dubbla takten för energieffektivisering är också avgörande för att vi ska ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt IEA.

Även om avtalet inte innehåller den skarpa formuleringen om fossila bränslen som vi hade hoppats på, ger det förhoppningsvis en tillräckligt stark signal till näringsliv och investerare att ställa om. Överenskommelsen är dock inte juridiskt bindande, så huruvida detta verkligen markerar början på slutet för den fossila eran beror på de åtgärder som länderna nu vidtar. Tekniken och kapitalet finns – det som behövs nu är politisk vilja och ledarskap.

Ulrica Schenström, vd Fores
Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare Fores
Anna Willman, klimatexpert Fores

Regeringen har givit professor John Hassler i uppdrag att snabbutreda hur Sveriges klimatpolitik bör utformas i ljuset av EU:s nya stora klimatpaket Fit For 55. Läs Fores vd Ulrica Schenströms ord om Sveriges klimatpolitik.

På gång på Fores! Senaste nytt om pågående projekt, nysläppta poddar, kommande publikationer, nya utgåvor och aktuella boktips.

Allt detta och mycket mer hittar du i Tankesmedjan Fores nyhetsbrev.

Senaste nyhetsbrevet

December 2021

Tidigare nyhetsbrev

November 2021

Oktober 2021

April 2021

Hur står det till med demokratin i Sverige och i världen? Vad behövs för att stärka den?

Tisdagen den 28 september var Fores vd Ulrica Schenström med i TV4:s Nyhetsmorgon där hon pratade om den liberala demokratin och Fores kommande publikation Va?! Är demokratin hotad?.

Här kan du se hela inslaget.

Tankesmedjan Fores lanserar ett projekt som ska leda fram till reformer inom områdena tillväxt, trygghet och tillit, dessa tre respektive grupper leds av välrenommerade nationalekonomer.

Fores har bildat tre temagrupper som har i uppdrag att belysa viktiga aspekter i den svenska ekonomin. Syftet i temagrupperna ska vara att skriva forskningsöversikter som utmynnar i reformer.

• Sverige står inför många utmaningar. Vi ser hur tillväxten minskat och vårt samhälle förändras nu när samhället stänger ned och tilliten minskar. Vi måste redan nu börja blicka framåt och ställa oss frågan – vad gör vi efter pandemin, hur ska vi hantera alla människors framtidsoro, de ekonomiska utmaningarna och samtidigt stärka tryggheten, säger Ulrica Schenström, VD Fores.

• Vårt svar på detta är reformer som stärker tillväxten, tryggheten och tilliten i samhället. Fores startar nu ett utvecklingsarbete med syfte att föreslå reformer för att medborgarna ska kunna känna trygghet och tillit samtidigt som ekonomin kan växa. Uppdraget idag är att blicka framåt bortom pandemin och ta tag i de utmaningar som Sverige står inför. Fores inrättar tre temagrupper som i tur och ordning ska analysera de tre T:na: tillväxt, trygghet och tillit, avslutar Schenström.

Fakta

Tillväxt

Temagrupp 1 behandlar tillväxtens olika delar där produktiviteten är en viktig komponent. En utgångspunkt för arbetet är digitaliseringens genombrott på svensk arbetsmarknad och vad det kan betyda för tillväxten. För att fler ska kunna få ökad välfärd måste produktiviteten öka. Temagruppen ska bland annat studera hur utbildningssystemet och arbetsmarknadens regleringar kan bidra till ökad tillväxt. Temagruppen ska också analysera klimatförändringarna och hur en hållbar utveckling ska kunna komma till stånd så att medborgarna får en ökad välfärd.

Leds av John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Trygghet

Temagrupp 2 behandlar omvärldsförändringarna från ett trygghetsperspektiv. Även i denna temagrupp är digitaliseringens genombrott på svensk arbetsmarknad en utgångspunkt. En fråga är hur omställningen kan underlättas och hur socialförsäkringssystemen måste förändras för att skapa trygghet – både ekonomisk och social – i de nya anställningsformerna (egenanställningar, plattformsarbete m.m.). Föräldraförsäkringen bör också studeras med utgångspunkten att alla människor har lika värde i sin föräldraroll.

Leds av Eva Uddén Sonnegård, dr. nationalekonomi och forskare vid Ratio

Tillit

Temagrupp 3 behandlar tillit i ett brett perspektiv. Det handlar både om tillit mellan medborgare i personliga relationer och i relation till samhällets institutioner. Detta är viktigt inte minst ur ett tillväxtperspektiv då forskning visar att hög tillit och hög tillväxt har ett positivt samband. Den sektor som verkar ifrågasättas i pandemins spår är äldrevården och sjukvården. Temagruppen ska analysera hur styrningen av sjukvårdssektorn fungerar och ta fasta på hur tilliten kan öka för den svenska sjukvården. Men än viktigare är att upprätthålla hög tillit så att inte demokratin ifrågasätts. I uppdraget ingår att analysera sociala medier som har en viktig roll att fylla i detta sammanhang.

Leds av Mariell Juhlin, nationalekonom och VD vid Policy Impact

Kontakt

Ulrica Schenström
Vd, Fores
E-post: ulrica.schenstrom@fores.se

David Redebo
Press och kommunikation, Fores
E-post: david.redebo@fores.se