I går kväll svensk tid intog Donald Trump för andra gången Vita Huset, en Trump som denna gång beskrivs som mer förberedd på presidentuppdraget och som dessutom har majoriteten av både senaten och representanthuset i sin egen partikulör. Här följer en kommentar från Fores vd Ulrica Schenström.
Klimatet
Donald Trumps beslut att återigen dra tillbaka USA från Parisavtalet, tillsammans med löftet att riva upp Bidens satsningar på grön energi och i stället öka produktionen av fossila bränslen, utgör ett allvarligt bakslag för det globala klimatarbetet. Detta kommer bara dagar efter de förödande skogsbränderna i Los Angeles – ett tydligt exempel på de extrema väderhändelser som blir allt vanligare till följd av klimatförändringarna.
Men genom att dra sig ur Parisavtalet förlorar USA inte bara sin möjlighet att påverka den globala klimatpolitiken, utan ger också ett strategiskt övertag till konkurrenter som Kina i det globala racet mot fossilfrihet. Medan både EU och Kina förväntas dra nytta av utvecklingen riskerar USA att halka allt längre efter. Att stå på sidlinjen skyddar inte amerikaner från klimatförändringarna, utan leder i stället till att USA går miste om möjligheter till innovation och nya arbetstillfällen. Att stå utanför innebär ett högt pris – både för ekonomin och klimatet.
Panamakanalen
I sitt tal berörde Trump Panamakanalen och ambitionen att USA ska förvärva handelspassagen som sedan 1977 varit i Panamas ägo. Trump uttrycker att han vill återta kanalen på grund av ”ekonomisk säkerhet” i förhållande till Kina. Det kan tyckas lovvärt att minska diktaturen Kinas makt i världen, men om vi ser till Trumps uppmjukade inställning till den kinesiska spion-appen TikTok – vars ägare fick en framskjuten placering under installationstalet – blir det tydligt att de ekonomiska vinsterna med att återta Panamakanalen vida överskrider de värderingsmässiga.
Försvaret
Av allt det som Donald Trump sade i sitt installationstal var den totala tystnaden om Ukraina och Nato det som Sverige och Europa verkligen måste ta fasta på. Ukrainas öde bestämmer som bekant Europas framtid. Om Ryssland ges ens ett lillfinger kommer Putin snart börja gnaga på resten av den europeiska armen. För européer börjar allvaret sätta sig, men inte för Donald Trump som återkommande under Rysslands förnyade angrepp mot Ukraina lovat att få slut på kriget när han väl blir president. Hur det ska gå till är ännu oklart. Trump själv säger sig vilja sätta sig ner och förhandla med Putin, som i sin tur har sagt att en lösning på kriget måste baseras på ”the legitimate interests of all people” – ett uttalande som bara kan förstås som Putins intresse att behålla de ockuperade områdena av Ukraina. Trumps återkommande mantra om ”America first” svajar här betänkligt, eftersom ett Ryssland med utökad landmassa och ett försvagat Nato långsiktigt vore en mardröm också för USA.
Världen är på väg mot en katastrofal temperaturökning på över 3 grader. Det framgår av en färsk FN-rapport som understryker att tiden håller på att rinna ut för att hantera klimatförändringarnas värsta effekter. Rapporten visar att möjligheten att hålla uppvärmningen inom 1,5 grader ”kommer att vara borta inom några år” om vi inte agerar snabbt. För att hålla oss inom detta mål måste de globala utsläppen minskas med 42 procent till 2030 och med 57 procent till 2035, jämfört med nivåerna 2019. Läs Fores vd Ulrica Schenström och klimatpolitiska expert Anna Willmans kommentar om rapporten.
Klimatförändringarna orsakar redan allvarliga skador på människors liv och samhällen världen över. Med varje bråkdel av uppvärmning ökar både frekvensen och intensiteten av farliga värmeböljor, förödande stormar och andra katastrofer. Det innebär att varje ton koldioxid som undviks minskar människors lidande. Vid 3 graders uppvärmning menar forskare att världen kan passera flera kritiska trösklar utan återvändo.
Utmaningen för länder ligger i att göra sina ekonomier fossilfria och motståndskraftiga mot klimatförändringar. För utvecklingsländer är detta en särskilt svår utmaning eftersom det kräver stora investeringar och tillgång till ny teknik som både bryter fossilberoendet och ökar motståndskraften mot ett varmare klimat. Samtidigt kämpar många av världens fattigaste länder med ansträngda budgetar, höga statsskulder och en privat investeringssektor som ofta tvekar att investera i tillväxtmarknader.
Rapporten betonar att utvecklingsländer är i akut behov av kraftigt ökade investeringar. Finansieringen av klimatåtgärder i dessa länder kommer att vara ett huvudämne under COP29-toppmötet i Baku. Länderna förväntas enas om ett nytt långsiktigt finansiellt mål som ersätter dagens mål på 100 miljarder dollar per år, vilket sattes 2009 och nåddes först 2022.
Men, som med många frågor på COP, finns det en klyfta mellan vad rika och fattiga länder tycker kring denna fråga. Denna klyfta lär förvärras av att fler rika länder, inklusive Sverige, nu minskar sina biståndsbudgetar, vilket är var medel som ska användas för klimatfinansiering kommer ifrån.
I regeringens reformagenda, som beskriver Sveriges nya biståndsstrategi, kan vi utröna ett skifte i klimatbiståndets prioriteringar – från klimatanpassning till utsläppsminskningar i stora utsläppsländer.
Att fokusera mer på medelinkomstländer och utsläppsminskningar kan framstå som ett effektivt sätt att använda begränsade medel. Men samtidigt finns det ett uppenbart behov av klimatanpassning i låginkomstländer, där finansiering är svår att få tag på. Vi behöver därför arbeta på båda fronterna – både utsläppsminskning och anpassning – snarare än att minska stödet till anpassning i fattigare länder för att prioritera utsläppsminskningar i medelinkomstländer.
Skiftet i prioriteringar kan även signalera ett minskat fokus på ”sköra stater” (fragile states) – länder som ofta är mycket sårbara för klimatförändringarnas negativa effekter men som har låga utsläpp och därmed begränsade möjligheter att minska sina utsläpp, även om de med rätt stöd skulle kunna undvika framtida utsläpp. Genom att ignorera dessa staters akuta behov av klimatanpassningsstöd riskerar vi inte bara att öka deras sårbarhet, utan också att minska förtroendet för de pågående globala klimatförhandlingarna.
Parisavtalet bygger på att varje land lever upp till sina egna klimatmål, där de rikare länderna ska leda vägen och ta ett större ansvar. Detta ledarskap är avgörande för att bygga internationellt förtroende. Det är därför centralt att vi själva håller vad vi lovar och inte fördröjer klimatomställningen. Om vi visar att vi kan minska utsläppen, samtidigt som vår ekonomi växer och utan att skapa sociala spänningar eller protester, kan vi inspirera andra att följa efter.
Den svenska regeringen måste höja ambitionsnivån för att säkerställa att vi når både våra nationella och EU- klimatmål. Regeringen når i dagsläget inte de nationella klimatmålen, och EU-målen för 2030 ser också ut att spricka. Fler styrmedel behövs för att få bukt med utsläppen inom transport och jordbruk. Miljömålsberedningen behöver också ta fram förslag på effektiva incitament för att öka kolsänkorna i skog och mark.
Om vi misslyckas med detta, riskerar andra EU-länder att följa efter. Om fler medlemsländer börjar bryta mot EU:s klimatlagstiftning riskerar EU att missa sina åtaganden under Parisavtalet. Och om ledaren i det globala klimatarbetet börjar svikta – vilket budskap skickar det då till resten av världen?
Ulrica Schenström, vd Fores
Anna Willman, klimatpolitisk expert Fores
Läs hela rapporten
Rösterna är nu färdigräknade i det polska valet. Oppositionen kan bilda majoritet på bekostnad av det sittande regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS). Fores vd Ulrica Schenström kommenterar ett valresultat som kan vara det första steget på resan mot ett friare Europa.
I dag tisdag den 17 oktober presenterades det slutgiltiga valresultatet i Polen. Nu står det klart att det polska folket har röstat bort nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS), som under ett närmare decennium vid makten stått för en nedmontering av den liberala demokratin. I mörka tider är Polen en ljusglimt som ger hopp om ett fritt och öppet Europa.
Sedan Lag och rättvisa tog makten i Polen har livssituationen försämrats för polska kvinnor, HBTQI-personer och invandrare. Dessutom har medias och domstolarnas oberoende inskränkts. Nu har många polacker fått nog.
I valet fick Donald Tusks Medborgarkoalition (KO) 30,7 procent av rösterna, vilket innebär att de av allt att döma kommer kunna säkra en majoritet tillsammans med Nya Vänstern och centerblocket Tredje vägen. Det är väldigt glädjande för både Polens demokrati och landets roll i Europa.
I en turbulent värld med krig, terror och allt för många länder som rör sig i fel riktning missar man lätt att uppmärksamma goda nyheter. Valresultatet i Polen ger hopp om att den dystra utvecklingen går att vända om demokrativänner går samman. Förhoppningsvis är det början på en ny demokratisk våg i hela Europa.
Demokrativänner, samla er!
Ulrica Schenström, vd Fores
I dag 20 september 2023 presenterade Elisabeth Svantesson sin andra stora höstbudget i rollen som Sveriges finansminister. Det är betryggande att regeringen tar inflationen på allvar, men det finns också flera delar av budgeten som skapar anledning till oro, skriver Fores vd Ulrica Schenström.
Ett stort orosmoln är klimatet. Regeringens egen bedömning i budgetpropositionen slår fast att klimatmålen till 2030 och 2045 ser ut att missas. Det är en väldigt dålig nyhet, men ingen överraskning. En viktig orsak till de missade klimatmålen är att skatten sänks ytterligare på bensin och diesel, något som har varit en tydlig prioritering från regeringen och framför allt deras samarbetsparti Sverigedemokraterna.
Budgeten presenteras i ett spänt geopolitiskt läge där den demokratiska världen och dess värderingar befinner sig i krig, både säkerhetspolitiskt och demokratiskt. Tidigare i år presenterade V-Dem-Institutet en rapport som visar att de senaste 35 årens demokratiutveckling nu har utraderats helt. Enligt rapporten är civilsamhälle och media de institutioner som oftast attackeras när länder rör sig i en auktoritär riktning.
Dagens budgetbesked från regeringen innebär kraftiga nedskärningar i Studieförbundens anslag och en stram budget för kultur och bildning. Civilsamhället har en viktig del i att skapa ett demokratiskt samhälle med tillit, kulturell mångfald, demokratiska värderingar och folkbildning. Det visar inte minst studieförbundens överlägsna förmåga att snabbt anpassa verksamheten till att ge ukrainska flyktingar svenskundervisning när regeringen länge stod helt handfallna. Med krig runt hörnet borde civilsamhällets förutsättningar att bidra stärkas – inte strypas.
Ulrica Schenström, vd Fores
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet