Termen data voids används för att beskriva de strukturer som uppstår när information på internet kopplas ihop med annan information. Fenomenet är kopplat till sökmotorernas strävan efter att leverera många och bra sökresultat och söktermer med ett begränsat antal relevanta resultat. Data voids kan bidra till ofrivillig desinformation. Det kan också utnyttjas för att manipulera sökresultat.

Informationssökande har under de senaste decennierna genomgått en fundamental förändring. Vi har gått från ett samhälle där informationskanalerna var få och enkelriktade, till ett där varje person har tillgång till obegränsad information närsomhelst och varsomhelst.

Ett centralt hjälpmedel för att hantera denna obegränsade information är sökmotorer. Genom sina algoritmer erbjuder de en fullkomligt nödvändig indexering och prioritering av sökresultaten som vi nås av. För de allra flesta söktermer kan dessa algoritmer erbjuda ett stort antal relevanta resultat. Samtidigt finns det söktermer med betydligt färre relevanta resultat vilket kan medföra stora problem. Michael Golebiewski och danah boyd på forskningsinstitutet Data & Society kallar fenomenet för data voids.

Termen data voids används för att beskriva de strukturer som uppstår när information på internet kopplas ihop med annan information. Ett sätt att förstå de risker som finns kopplade till data voids kan visa sig vid pågående nyhetshändelser. Vid en snabb händelseutveckling ökar ofta antalet sökningar på vissa begrepp och namn, och en sökterm som tidigare varit ovanlig får plötsligt hög efterfrågan. Sökmotorer utgår alltid ifrån att leverera så mycket och bra information som möjligt, oavsett vilken fråga du ställer. De vill presentera de mest relevanta svaren, oavsett om de är relevanta i absolut mening.

Vid en plötslig och intensiv nyhetsrapportering pressas sökmotorerna att leverera en stor mängd information. När de saknar ett brett utbud tvingas sökmotorn leverera mindre relevanta och sämre resultat. När användaren klickar, delar eller aktivt söker vidare baserat på dessa svaga resultat stärks kopplingen mellan de söktermer som använts.

Data voids kan med andra ord bidra till ofrivillig desinformation. Det kan också utnyttjas för att manipulera sökresultat. Den som är medveten om hur algoritmerna fungerar kan aktivt arbeta för att koppla innehåll till annat eller att bryta kopplingen mellan två sorters innehåll. På så vis kan aktörer styra vilket innehåll som visas för andra användare, exempelvis för att sprida desinformation.

Den forskning som genomförts på data voids är i stort sett begränsad till Golebiewskis och boyds artikel och många frågor är ännu obesvarade. Rapporten, som utgår från engelskspråkiga sökmotorer, tar också upp aspekten av att fenomenet förmodligen är ännu mer utbrett på mindre språk, till exempel svenska, eftersom antalet relevanta sökresultat då blir lägre.

Fores kommer att arbeta med data voids i en svensk kontext under våren 2020.

Kontakt

Har du frågor om projektet, vill samarbeta med oss eller på annat sätt bidra till projektet, kontakta

Jack Hertzberg
Digitala Samhället, Fores
Mail: Jack.Hertzberg@fores.se

Läs mer om data voids