Digitala samhället

I ett forskningsprojekt finansierat av Handelsrådet har Stefan Larsson i samverkan mellan Lunds universitet och Fores analyserat ett representativt urval av svenska konsumenters inställning till hur handeln använder deras data, om rimligheten i utbytet och kunskapen om tredjeparters inblandning.

As a part of the European Liberal Forum project AI in the EU – Towards a trustworthy development of artificial intelligence, we have invited Dr. Fredrik Heintz to hold a keynote speech in a webinar hosted by Fores. Dr Heintz will present some his work on trustworthy AI, and experiences from the policy-work with the expert group.

Termen data voids används för att beskriva de strukturer som uppstår när information på internet kopplas ihop med annan information. Fenomenet är kopplat till sökmotorernas strävan efter att leverera många och bra sökresultat och söktermer med ett begränsat antal relevanta resultat. Data voids kan bidra till ofrivillig desinformation. Det kan också utnyttjas för att manipulera sökresultat.

Denna policy brief ämnar kartlägga digitaliseringen som sam­hälls­­fråga genom att granska hur begreppet han­te­rats i den svenska riksdagen under de senaste åren, därigenom försöka art­bestämma begreppet samt göra en nu­läges­analys av riksdagspolitikens syn­bara förmåga att hantera en så pass gräns­överskridande, historiskt avgörande fråga.

Nordiska ministerrådet har inventerat användningen av AI i nordiska kommuner och presenterar sina slutsatser hos Fores. Bland annat påpekar de att vi kan bli bättre på  samverkan och samordning av AI-implementering i offentlig sektor.

Den årliga mätningen av Svenskarna och internet 2019 visar att en mognad har skett i internetanvändningen, på flera fronter - bland annat uppmärksammas användningen av de digitala tjänster som myndigheter tillämpar, som exempelvis e-tjänster inom sjukvården, kollektivtrafiken och Skatteverket.

Att vara beroende av ett kontor för att ha ett arbete blir mindre och mindre självklart. Digitala nomader, co-working spaces och aktivitetsbaserade kontor är bara några exempel på omställningen som pågår.

Digitaliseringen omformar en rad samhällsföreteelser, inklusive arbetslivets organisering. Utifrån ett fokus på plattformsekonomi, teknik och effektivisering, hur kan arbetslivet omvandlas? Är plattformisering en nettovinst för samhället? Vilka dolda kostnader eller nackdelar finns?