Digitala samhället

Digitaliseringen omformar en rad samhällsföreteelser, inklusive arbetslivets organisering. Utifrån ett fokus på plattformsekonomi, teknik och effektivisering, hur kan arbetslivet omvandlas? Är plattformisering en nettovinst för samhället? Vilka dolda kostnader eller nackdelar finns?

Hur fungerar egentligen automatiserat beslutsfattande, algoritmer och AI? När tillämpas algoritmer fel? Kan de få negativa effekter för att vi litar för mycket på dem? Hur berättar vi om AI utan att överdriva eller få det att verka som om maskinerna är smartare än de är? Välkommen till boklansering och ett seminarium om algoritmer och deras inflytande i våra liv.

Hur förhåller vi oss till sanning i en tid då det finns flera alternativa sådana? Hur svarar vi på komplicerade frågor när vi är vana vid att kunna få allt levererat i en tweet? Välkommen till lansering av boken ”Sant falskt eller mittemellan?”, och ett seminarium om fake news, internetmyter – och varför vi sväljer dem.

Hur ska en lärare om några år sätta betyg på sina elever när några få har implantat som förstärker deras förmåga att lära sig? Vilka regler ska vi förhålla oss till i en sådan framtid? Vad kan artificiell intelligens göra? Vad bör det göra? Välkommen till ett lunchseminarium om ämnet alla pratar om – AI!

Vilken sorts samhällseffekter får det när allt fler samhällssektorer och branscher domineras av plattformsbaserade aktörer? Vilken roll spelar våra data i den nya tidens ekonomi? Har framtidens digitala samhällsplanering ett pris som behöver sin insatta politiska diskussion redan idag? Hur bör en önskvärd reglering av den digitala ekonomin se ut? I den här antologin har vi bjudit in experter och forskare från en rad olika fält för att analysera betydelsen av det digitaliserade plattformssamhället.

Plattformar har under de senaste åren seglat upp som ett av de mest centrala begreppen i den digitala ekonomin. Digitala plattformar möjliggör mängder av nya, effektiva sätt att organisera allt ifrån medier och finans till sjukvård och transport – med långtgående konsekvenser för en rad centrala samhällsfunktioner. Detta ställer en rad frågor om medbestämmande och reglering, om innovationens förutsättningar och hur en plattformsmedveten politik skulle kunna se ut.

Hur ska vi förstå de etiska och sociala utmaningar som artificiell intelligens och maskininlärning medför i de digitala plattformarnas konsument- och marknadsinriktade användning? Hur påverkar det individer såväl som innovationens förutsättningar, och finns det behov av reglering eller standardisering, och i så fall av vilken typ? Det här kapitlet analyserar Stefan Larsson automatiserad policyimplementering på digitala plattformar och därmed kombinationen av normativitet och plattformisering.

Artificiell intelligens har blivit ett modeord som symboliserar de allt smartare tekniska tjänster som vi använder dagligen. Samtidigt antyder ordet en ny typ av intelligens som skulle kunna mäta sig med människor i förmåga och kanske i förlängningen även få en slags självinsikt. Men är det realistiskt? Vad är det egentligen vi talar om när vi talar om AI?