Hur ser unga vuxna på sin framtid? Stephanie Plenty och Frida Rudolphi från Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier inleder med att presentera forskning om ungas framtidstro ur ett integrationsperspektiv. Hur ser ungas framtidstro och aspirationer ut? Är unga med utländsk bakgrund mer eller mindre optimistiska om sin framtid än unga med majoritetsbakgrund? Diskussionen fokuserar på ungas egna perspektiv och följer deras övergång till gymnasiet och vuxenlivet. I ett efterföljande samtal med Parisa, Robin, Ibbi och Nader, som själva är unga vuxna med utländsk bakgrund, får vi ta del av deras erfarenheter och syn på framtiden.
Stephanie Plenty är forskare vid Institutet för Framtidsstudier och Institutet för socialforskning (SOFI), Stockholms universitet. Hennes forskning kombinerar psykologi och sociologi för att förstå ojämlikhet i ungas välbefinnande och integration. Tillsammans med kollegor har hon publicerat ”Hur går det för våra unga vuxna: En rapport om sysselsättning och levnadsvillkor” som undersöker unga vuxnas insteg på arbetsmarknaden. Frida Rudolphi är forskare vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. En stor del av hennes forskning handlar om de processer som ligger bakom ojämlikhet i utbildning, och integration av unga. Hon tillämpar ett flerdimensionellt perspektiv på bådeutbildning och stratifieringsgrund.
Parisa Ahmadi är 20 år gammal. Hon är född i Afghanistan och sökte asyl med sin familj 2015. Parisa läser sista året på samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasium, med målet inställt på att bli advokat. Hon har arbetat både som idrottsledare, parkour- och akrobatik coach, samt simlärare där hon hållit sommarsimskola för främst nyanlända tillsammans med “Inkludering i Örby”. Parisa är även aktiv i flera organisationer som arbetar med migration och integration, bland annat organisationen Nema Problema. Parisa brinner för att göra skillnad i samhället och att bidra med positiv påverkan för asylsökande. Förutom att delta i vårt första samtal på konferensen och dela med sig av sina erfarenheter, så kommer Parisa även moderera det sista samtalet för dagen, “Den politiska viljan” tillsammans med Therese Lindström.
Robin Aygün är av kurdisk härkomst, men född i Sverige. Han är 25 år gammal, uppvuxen i Bredäng och socionomstudent på södertörns högskola. Robin har ett stort engagemang inom föreningslivet i sitt lokalområde. Han brinner för frågor som handlar om att öka förutsättningar för utsatta grupper i samhället och tror på lösningar som handlar om att öka jämlikheten, minska klyftorna och stävja segregationen bland barn och unga.
Ibbi Chune Jogestrand är 22 år gammal, med gambianskt påbrå från sin pappa. Hon är född och uppvuxen i Skarpnäck söder om Stockholm. Ibbi har mångårig erfarenhet av socialt arbete med unga och är engagerad i frågor som rör samhället på olika sätt. Hon är grundare till initiativet @blmsthlm som numera är en lokal undergrupp till det nationella nätverket Black Lives Matter Sweden. @blmsthlms fokus är att belysa och arbeta mot anti-svart rasism i Sverige. Utöver det frilansar Ibbi som DJ och modell. Ibbi utsågs 2020 som Årets unga förebild av Fryshuset och erhöll Anders Carlbergs minnespris.
Nader Hayati är 22 år. Han är föreläsare, coach, samt YouTuber inom integration och kommunikation. År 2015 kom Nader till Sverige från Afghanistan och lärde sig svenska på bara några månader. Han har genomgått asylprocessen och försöker nu hjälpa nyanlända och etablerade svenskar möta varandra för att underlätta integrationen och minska fördomar. Nader tycker att nyanlända bör ta första steget, knacka på dörren och skapa sociala nätverk för att de ska lyckas i det svenska samhället.
Emma Neuman inleder det andra passet med en presentation av MUCFs senaste rapport som belyser heterogeniteten inom Uvas-gruppen (ungdomar som varken arbetar eller studerar) och besvarar frågan om vilka unga som riskerar att hamna där permanent. Därefter diskuterar vi med aktörer som på olika sätt jobbar med att få arbetsgivare att se vinsterna i att anställa personer med utländsk bakgrund. Vad kan göras för att fler unga vuxna med utländsk bakgrund ska få plats i arbetslivet? Vilka är företagens drivkrafter? I panelen deltar Amad Raja, Västsvenska handelskammaren, Carola Larsson, Arbetsförmedlingen, Rebecka Hagman, Stockholm stad, och Lenka Prokopec Karlberg, Mitt liv AB.
Emma Neuman är utredare vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och har en doktorsexamen i nationalekonomi. Emma jobbar med olika utredningar som berör ungas levnadsvillkor. Hon är ansvarig för MUCF senaste rapport som belyser heterogeniteten inom Uvas-gruppen (ungdomar som varken arbetar eller studerar) och besvarar frågan om vilka unga som är tillfälligt i Uvas och vilka unga som riskerar att hamna där permanent.
Carola Larsson jobbar som Nationell projektledare för ESF-projektet Ung Framtid 2.0. Projektet genomförs i Blekinge, Skåne, Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland samt Jämtland. Det är områden i Sverige som har hög arbetslöshet och hög andel kortutbildade unga arbetslösa i åldern 16-29 år. Huvudsyftet är att stötta och utmana till att ta nästa steg, i första hand mot reguljär utbildning för att nå gymnasiekompetens, och därmed långsiktigt öka sina chanser på arbetsmarknaden på lite längre sikt. Projektet vill bidra till att människor och företag kan växa.
Amad Raja ansvarar för arbetsintegrationsfrågor på Västsvenska handelskammaren. Där arbetar han bland annat med kompetensutvecklingsprojektet Svensk Gymnasielärling, Mathivation och Så ett frö, med syfte att öka ungas intresse för yrkesprogram, matematik och programmering. Han är även författare till rapporten ”Nå Framgång Med Mångfald” som handlar om hur man kan underlätta och skapa möjligheter i rekrytering av utrikes född kompetens.
Rebecka Hagman arbetar inom Stockholms stad som samordnare och strateg för Integrationspakten. Inom staden har hon tidigare bland annat arbetat med “Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm!”. Innan dess var hon under flera år verksam inom Botkyrka kommun med särskilt ansvar för socialt entreprenörskap och samverkan med idéburen sektor, samt som tillförordnad näringslivschef. Rebecka har även arbetat på Svenska FN-representationen i New York.
Lenka Prokopec Karlberg har tidigare arbetat som bland annat ansvarig för samarbeten på Generation Pep, försäljningschef på SAS EuroBonus och affärsutvecklingschef på Svenska Dagbladet. Hon kom till Sverige från Tjeckoslovakien med sin familj när hon var 6 år och brinner idag starkt för att alla människor ska ha samma förutsättningar att bidra med sin kompetens. Idag är Lenka VD för Mitt Liv, ett socialt företag som genom innovativa konsultinsatser och mentorprogram arbetar för en inkluderande arbetsmarknad som värdesätter mångfald.
Vad kostar det samhället att unga vuxna hamnar utanför arbetslivet och hur stor del av detta kan undvikas? Ingvar Nilsson är nationalekonom och har jobbat med utanförskapets ekonomi under fyrtio års tid. Han inleder vårt tredje pass. Efter hans presentation följer ett samtal med Kassim Nagwere, föreningen Drömstort, Emma Claesson, HR-chef på Axel Johnson, Alvar Svensson, Stockholm stad, Josefine Uppling, Swedbank och Katarina Nilsson, Fryshuset. De delar med sig av sina erfarenheter av att arbeta med unga vuxna. Vad möter de på sin väg in i arbetslivet? Hur får de tag på det första jobbet och vad krävs för att behålla det?
Ingvar Nilsson är nationalekonom och har jobbat med utanförskapets ekonomi under fyrtio års tid. De senaste tio åren extra intensivt med den sociala problematiken och våldet i utsatta områden.
Kassim Nagwere kom till Sverige som flykting och det tog mer än sex år innan han fick uppehållstillstånd. Kassim är grundare av föreningen Drömstort. Han öppnade mötesplatsen Drömgården för unga vuxna i Rågsved 2019 och fick pris för sitt arbete mot främlingsfientlighet och rasism 2020. Trots tuffa förutsättningar i hans första tid i Sverige har han representerat både svenska junior basketlandslaget och sitt hemlands basketlandslag i Uganda.
Alvar Svensson arbetar inom Stockholms stad som biträdande enhetschef inom verksamheten Ung i centrum som erbjuder insatser till nyanlända & ensamkommande ungdomar. I syfte att förbättra möjligheterna för unga nyanlända på arbetsmarknaden samarbetar staden med både andra kommuner inom Stockholmsregionen (Botkyrka, Huddinge, Upplands Väsby, Järfälla) och med aktörer inom civilsamhället (Rädda Barnen, Nya Kompisbyrån, Ensamkommandes Förbund) med stöd från ESF och Länsstyrelsen.
Emma Claesson har en bakgrund som organisationskonsult och HR-chef inom både amerikanska och svenska bolag. I sin nuvarande roll som HR-chef för bolagsgruppen Axel Johnson ingår ett antal styrelseroller, bl a i det sociala företaget Mitt Liv som arbetar för en inkluderande arbetsmarknad. På Axel Johnsons HR-agenda ligger inkludering och mångfaldsfrågorna högt, liksom det bredare talang- och ledarskapsområdet. I höst lanserar Axel Johnson sitt första gruppgemensamma traineeprogram ”Axplore”, en satsning som görs för att få in ny energi, kunskap och perspektiv till gruppens bolag.
Josefin Uppling är Head of Group Public Affairs på Swedbank.
Nationell projektledare, Arbete och entreprenörskap, Fryshuset.
I ett avslutande samtal har vi bjudit in partisekreterarna Lena Rådström Baastad (S), Michael Arthursson (C) och Gunnar Strömmer (M) för att få svar på frågan om vad partierna gör för att genom sin politik ta tillvara unga vuxnas förmåga och kraft. Vad planerar de att göra för att ta sig an dagens utmaningar och vända det till framgångar?
Lena Rådström Baastad är partisekreterare för Socialdemokraterna. Hon har tidigare varit kommunalråd i Örebro kommun samt även kommunstyrelsens ordförande.
Michael Arthursson är partisekreterare för Centerpartiet. Han har tidigare varit projektledare för ett antal integrationsprojekt och sociala projekt, och varit kommunalt förtroendevald i Stockholms stad.
Gunnar Strömmer är partisekreterare för Moderaterna. Sedan 2015 är han ledamot i partistyrelsen och har tidigare varit med i flera arbetsgrupper inom Moderaterna om integrations-, migrations- och rättspolitik.