Under en framåtblickande och lösningsorienterad workshop samlade Fores 35 engagerade och kunniga entreprenörer, tjänstemän och aktörer från civilsamhället och näringslivet för att diskutera nyanlända kvinnors entreprenörskap.

STOCKHOLM, 15 OKTOBER 2019

Deltagarna placerades i grupper. Under första delen fick deltagarna utifrån egna erfarenheter ta fram en samlad problembeskrivning över vilka hinder och svårigheter som idag står i vägen för nyanlända kvinnors entreprenörskap. Andra delen ägnades åt konkreta förslag hur vi tillsammans kan stärka förutsättningarna för att nyanlända kvinnor ska ha möjlighet att starta och driva företag. 

Här kan du läsa mer om projektet Nyanlända kvinnors entreprenörskap.

Vad står i vägen för nyanlända kvinnors entreprenörskap?

Deltagarna beskrev byråkratin som en utmaning för entreprenörskap. Avsaknad av långsiktighet i finansieringen är ett problem. Ersättningar från arbetsförmedlingen och kommunen måste bli långsiktiga och ge stöd även under uppstart av företaget. Myndigheternas insatser har inte heller utvärderats och fokus ligger på att “släcka bränder” istället för att hitta långsiktighet i lösningarna. Det finns ett behov av fler individanpassade insatser som baseras på kvinnors behov, gruppen är heterogen, vilket talar mot en “one-size-fits-all” lösning

Vidare lyfte deltagarna frågan om när i integrationsprocessen främjande insatser för entreprenörskap ska äga rum. De såg en risk med att prioritera nyanlända som varit i landet en kortare tid framför de som varit i Sverige i några år. Regelsystemet är krångligt och svårförståeligt. Vi behöver korta och förenkla vägen generellt.

Myndigheterna behöver även bli bättre på att informera om sina insatser. Det behövs bättre information kring hur man startar företag, och informationen måste finnas på fler språk. Myndigheter, bla arbetsförmedlingen, lyfter heller inte företagande som ett alternativ till försörjning. En lösning skulle kunna vara en paraplyorganisation där man som nyanländ kan få en överblick över aktörer som finns, vilket stöd man har rätt till och hur olika processer ser ut. Deltagarna såg även ett behov av att öka kunskapen kring affärskultur och att öka förståelsen för svenska värderingar och affärskoder. Dessutom behöver gruppens digitala kompetens förbättras. 

Ett stort problem är validering av kompetens. Myndigheter är dåliga på att ta tillvara på nyanländas kompetens vilket gör att många av dem riskerar att falla mellan stolarna. Detta trots att det råder kompetensbrist i Sverige. 

Vikten av att lära sig det svenska språket är centralt för att främja nyanlända kvinnors sysselsättning. Språkförbistringar riskerar att leda till utanförskap. 

En annan utmaning är bristen på tillgängliga nätverk. Det finns ett stort behov av bättre nätverk och mötesplatser som kan inspirera, engagera och erbjuda mentorskap. För att motverka gängse bild av egenföretagaren som man, måste fler förebilder lyftas fram. Fördomar om nyanlända kvinnor är också ett hinder, som gör det svårare för målgruppen att nå ut med sina idéer och få personer att investera.

Värt att tänka på är dock att alla ska inte, vill inte och kan inte bli entreprenörer. Insatser måste därför riktas rätt och stöd ges till dem som vill starta eget. Vad ska vi då göra för att förbättra förutsättningarna för att fler nyanlända kvinnor ska ha möjligheten att start och driva företag?

Minska informationsgapet

Det finns behov av ett samlat forum som kan nå målgruppen på både lokal och nationell nivå. Ett förslag som lyftes under workshopen var en digital och fysisk oberoende plattform där information från myndigheter, näringsliv och civilsamhälle finns att tillgå – helst på flera språk. Här ska man kunna hitta rådgivare, utbildningar och digitala SFI-kurser. 

Det ska vara enkelt att se vilka myndigheter man kan vända sig till och vilka regelverk som gäller i olika skeden av integrationsprocessen. En annan funktion som föreslogs var möjligheten att lista behovet av entreprenörer beroende på bransch.

Under workshopen lyftes även behovet av fler medborgarkontor i förorter och flera delar av landet. Kontoren ska erbjuda information, stöd, mentorskap och nätverksmöjligheter. Fysiska möten och uppsökande verksamhet är centralt för att nå målgruppen. Medborgarkontor skulle främja tydligt, effektivt och förenklat samarbete mellan myndigheter och civilsamhälle.

Förkorta och förenkla

Andra tankar inkluderade ett behov att utbilda politiker i hur systemet fungerar, och etablera ett starta-eget-stöd i upp till ett år som kan inkludera kortare utbildning, mentorskap och krav på affärsplan. 

Det stod klart att vi behöver reformera hela systemet. Idag tar det lång tid att komma in i samhället. Det måste gå fortare att få personnummer, bankkonto och lära sig språket. SFI behöver moderniseras och effektiviseras, och det skulle vara bra om man tidigt införde en kartläggning av de asylsökandes kompetenser

Genom en bättre och tidigare kompetenskartläggning samt ett nytt valideringssystem kan personer få jobb inom sin kompetens eller slussas till rätt utbildning. Myndigheterna måste bli bättre på att informera om möjligheterna till företagande. Vi bör även se över om det går att införa skattelättnader för nyanlända som vill starta eget. 

För att stärka nyanländas ekonomiska självständighet och ge goda förutsättningar på längre sikt att lyckas med sitt företag krävs ett nytt valideringssystem med djup förankring i näringslivet.

Slutsatserna kommer inkluderas i en forskningsantologi där även forskare från olika discipliner undersöker hinder och svårigheter för gruppens egenföretagande utifrån både teori och fallstudie. Läs mer om projektet här.

Har du frågor kring workshopen eller kring projektet? Vänligen kontakta Hedvig Heijne.