Grön skatteväxling-2012

Grön skatteväxling innebär att skatten höjs på miljöförstörande utsläpp och sänks på sådant som är samhällsnyttigt, främst arbete eller miljöförbättrande verksamhet.

Till skillnad från skatter som snedvrider ekonomin så rättar grön skatteväxling till snedvridningar då utsläppare betalar för den miljöskada de gör. Detta har gjort skatteväxlingen populär bland både nationalekonomer och politiker, i synnerhet för klimatutsläpp som koldioxid. Trots detta har den visat sig svår att omsätta i praktisk politisk handling.

På ett plan har skatteväxling blivit mer komplicerat sedan 2005 då mer än halva Sveriges koldioxidutsläpp täcktes av EU:s utsläppsmarknad EU ETS. Där är utsläppstaken redan satta för hela Europa och rätten att släppa ut koldioxidutsläpp köps på en gemensam marknad, med ett gemensamt pris per ton. Det har bidragit till de första samordnade storskaliga utsläppsminskningarna i världen. Det innebär dock att en minskning av utsläppen i Sverige leder till att en utsläppsrätt här säljs till någon annan i Europa. Att lägga extra skatter på den delen som omfattas av EU-marknaden minskar alltså inte utsläppen på kort sikt.

Samtidigt påverkar Sveriges utsläpp ändå inte klimatfrågan direkt eftersom vi står för mindre än 0,2 procent av de globala utsläppen. Det är genom att agera föredöme i EU och i världen, som vi verkligen kan påverka genom att få andra att följa efter på större skala. Denna studie pekar på ett stort utrymme för grön skatteväxling som kan påverka både våra direkta utsläpp och Sveriges möjligheter att agera föredöme.