Bostadsmarknadens risker

Hur väl fungerar spelreglerna på ägar- och hyresmarknaden? Kan man tänka sig nya mellanformer mellan ägande- och hyresrätt? Hur kan staten påverka riskfördelningen? Vilken roll spelar beskattningen av bostäder, penningpolitiken och makrotillsynen? Det är frågor som den här rapporten försöker besvara. På vägen får läsaren en bred bild av dagens bostadsmarknader och reformförslag om allt från fastighetsskatt till amorteringskrav.

Lansering 29 maj: Amorteringskrav, samägande och nya låneformer – hur kan bostadsmarknadens risker hanteras?

Bostadsmarknaden för med sig stora risker för den enskilde och har ofta varit en utlösande faktor för ekonomiska kriser. Hur kan marknaden utformas för att fördela riskerna för ökad trygghet för både enskilda och samhällsekonomin?

Hur ska lägenheter fördelas?

I den här rapporten studeras hur fördelning genom kö påverkar inkomstsegregation, genom att jämföra genomsnittliga inkomster mellan områden för de som fått lägenheter och de som inte fått lägenheter genom kösystemet.

Lansering 6 maj: Ett alternativ till dagens bostadsköer

Många städer i Sverige har långa kötider till hyresrätter på rimligt avstånd till jobb och studier. De mest attraktiva lägenheterna går till dem som har möjlighet att vänta längst. Skulle annorlunda regler för bostadsköer kunna minska problemen och ge en mer rättvis fördelning?

En rättvis och effektiv fastighetsskatt

I denna rapport tittar Åsa Hansson på fördelningseffekterna av fastighetsskattereformer från 2008. Går det att skapa reformer för en effektiv och rättvis fastighetsskatt och ville hinder måste undanröjas för att det ska bli politiskt möjligt att återinföra en fastighetsskatt värd namnet.

En social bostadssektor i Sverige?

Den sociala bostadssektorn, eller "social housing", är ett omdiskuterat bostadspolitiskt verktyg i Sverige. Med den här boken hoppas vi bidra till en ny nivå i debatten där en social bostadssektor kan ses som ett verktyg bland andra i svenskt bostadspolitik. Boken ger svar men ställer också en rad nya frågor som behöver klargöras för att diskussionen kring en social bostadssektors vara eller inte vara i Sverige ska få tydligare konturer.

18 feb: Borde Sverige införa social housing, och i så fall hur?

Vad är social housing? Hur skiljer det sig mellan Europas länder och vad kan bostadssystemet tillföra Sverige idag? Den nya rapporten "En social bostadssektor i Sverige?" är skriven av Anna Granath Hansson som forskar om bostadspolitik, bostadsbyggande och bostadsbestånd på KTH. Välkommen till lanseringen!

Det finns nyproduktion som även hushåll med låga inkomster har råd med!

Rapporten undersöker om all nyproduktion verkligen är för dyr för hushåll med relativt låga inkomster. För att kunna svara på den här frågan undersöks två delfrågor: hur stor månatlig bostadsutgift ett hushåll ”klarar” av, och hur mycket den billigare nyproduktionen kostar.

8 nov: Varför ökar inte produktiviteten i byggsektorn?

Produktiviteten i den svenska byggsektorn har sjunkit de senaste tio åren, trots stort behov av motsatsen. Andra branscher digitaliseras och automatiseras, men det går trögt när det gäller byggandet. Vi diskuterar analysen och lösningarna med en kunnig panel.

Strandskydd och riksintressen – och mark till bostäder

Sedan länge har diskussionerna om strandskydd och byggande främst handlat om landsbygden. Men, om startpunkten är en strävan att underlätta landets bostadsförsörjning är det viktigt att fundera över situationen i våra städer. Det kanske är där som strandskyddet behöver justeras? Den här rapporten synar strandskyddet för stad, ser över rollfördelning kommun, länsstyrelse och domstol. Efter detta en tillbakablick för att försöka förstå hur vi hamnat där vi är. Allt landar i ett förslag på tillägg i miljöbalkens lagtext ser över förslag på tillägg i miljöbalkens lagtext – med främsta syfte att underlätta bostadsbyggande.