Datum: 16 december 2024
Tid: Dörrarna öppnar kl. 16:30, rapportpresentation och samtal från 17:00
Plats: Fores, Sveavägen 59, Stockholm

Anmäl dig här!

---

Årets extremväder och rekordhöga temperaturer har visat med all tydlighet att utsläppen måste minska i snabbare takt, samtidigt som sårbara länder behöver finansiering för att anpassa sig till klimatförändringarnas allt mer påtagliga effekter. Detta ställer i sin tur nya krav på Sveriges klimatbistånd. Regeringens reformagenda för biståndet aviserar stora förändringar i det svenska klimatbiståndet, men vad innebär dessa förändringar i praktiken?

Den 16 december lanserar Fores en ny policyrapport om svenskt klimatbistånd i omvandling, författad av forskarna Veronica Brodén Gyberg (LiU) och Mathias Fridahl (LiU).

Rapporten kartlägger Sveriges roll inom det internationella klimatbistånd och de nya ambitionerna som regeringen presenterat i sin reformagenda. Vilka är de potentiella utmaningarna med förändringarna? Vilka är möjligheterna?  Och hur kan vi utforma klimatbiståndet så att det blir både effektivt och hållbart – anpassat till ett klimat i förändring?

Detta och mycket mer ska vi diskutera med rapportförfattarna och en panel bestående av experter och beslutsfattare. Medverkar gör:

• Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
• Carl-Vincent Reimers, ledarskribent Dagens Industri

Fler panelister tillkommer.

Moderator: Anna Willman, klimatpolitisk expert Fores

Varmt välkommen!

Datum: 17 oktober 2024
Tid: Dörrarna öppnar kl. 16:30, samtal från 17:00
Plats: Fores, Sveavägen 59, Stockholm

Anmäl dig här!

---

I takt med att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och utarmningen av våra naturresurser ökar står det klart att den traditionella klimat- och miljöpolitiken inte räcker till. För att hantera dessa utmaningar krävs ett helhetsgrepp, inte minst en övergång från dagens linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi. Frågan är: hur gör vi detta på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt? 

Den 17 oktober lanserar Fores en ny policyrapport om cirkulär ekonomi, författad av forskarna Carl Dalhammar (LU) och Mattias Lindahl (LiU).

I rapporten beskrivs hur nuvarande och kommande lagstiftning påverkar den europeiska industrin och vilka reformer som krävs för att underlätta en framgångsrik övergång till en cirkulär ekonomi. Vad behövs från EU:s håll? Vad kan enskilda medlemsstater som Sverige göra för att främja utvecklingen? Hur ser vi till att industrin lyckas ställa om utan att drunkna i överlappande och motstridiga regelverk? Detta och mycket mer ska vi diskutera med både beslutsfattare och industriföreträdare.

• Romina Pourmokhtari, Klimat- och miljöminister (L)
• Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete, Linköpings universitet.
• Carl Dalhammar, universitetslektor, IIEE, Lunds universitet
• Hanah Lahe, ledamot i Estlands parlament, Estniska Reformpartiet
• Calle Medin, Vice President Sustainability på Husqvarna Group
• Alva Finn, Executive Director, European Liberal Forum (ELF)
• Cecilia Nykvist, vd TEKO (Sveriges textil- och modeföretag)

Fler panelister tillkommer.

Observera: Detta evenemang är ett samarbete med European Liberal Forum, och sker därför helt på engelska.

Varmt välkommen!

Datum: 12 juni 2024 Tid: Dörrarna öppnar 16:30, panelsamtal från 17:00 Plats: Fores, Sveavägen 59, Stockholm Anmäl dig här! Länge har kommunerna bara sett avloppsrening som ett sätt att göra sig kvitt avloppsvattnet. Men från flera håll kommer nu förslag på cirkulära lösningar för VA-sektorn som tar tillvara på den stora potentialen i avloppets resurser. Exempelvis kan avloppsvatten användas för produktion av rent vatten, växtnäring, biogas och biokol, i stället för som i dag producera slam och lätt förorenat avloppsvatten. Onsdag den 12 juni bjuder Fores och WWF in till ett gemensamt seminarium för att diskutera hur vi kan gå från dagens avloppsreningsverk till mer hållbara och cirkulära resursverk. Runtom i Sverige börjar nya tekniklösningar att testas i pilotskala, men flertalet utmaningar kvarstår för VA-sektorn. Exempelvis kräver eller stöder inte gällande regler denna nya typ av lösningar. Så vilka styrmedel och incitament krävs från statens håll för att möjliggöra dessa cirkulära satsningar? Vad behövs på kommunal nivå? Efter inledande ord av Ulrica Schenström, vd för Fores, och Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF, kommer tre experter att berätta om resursverkens potential, den aktuella lagstiftningen och policyförslag för cirkulär växtnäring. Därefter kommer representanter från VA-branschen, näringslivet och lantbruket att dela sina perspektiv. Seminariet avslutas med en paneldiskussion med både kommunala och nationella politiker. Medverkande: Fredrik Andersson, lantbrukare och ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse Christian Baresel, forskare på IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells Pär Dalhiem, VD Svenskt vatten Gabrielle Gjerswold (MP), styrelseordförande för Stockholm Vatten AB Stina Larsson (C), miljöpolitisk talesperson Mats Johansson, expert vattenförvaltning och vattenresurser på WWF Cezary Bose, handläggare avloppsfrågor Naturvårdsverket Maximilian Lüdtke, handläggare avloppsfrågor Naturvårdsverket Modererar gör Anna Willman, Fores.

Datum: 16 maj 2024
Tid: Dörrarna öppnar 16:30, panelsamtal från 17:00
Plats: Fores, Sveavägen 59, Stockholm

---

Efter att regeringens klimathandlingsplan presenterades i december förra året har kritiken inte låtit vänta på sig, bland annat från regeringens egna expertorgan Klimatpolitiska rådet. De nationella klimatmålen till 2030 kommer att ses över, men EU:s stora skugga hänger över regeringen och dess bindande klimatlagstiftning tvingar fram besked. Regeringen har ännu inte gett några tydliga svar på hur Sveriges klimatmål ska nås, varken till 2030 eller 2045. Så vilka möjliga vägar finns det nu?

Torsdag den 16 maj bjuder Fores och WWF in till ett gemensamt seminarium för att utforska de möjliga vägarna framåt för Sveriges klimatpolitik. Seminariet inleds med en tung expertpanel som ska ge sin bild av dagens situation, de utmaningar vi står inför och vilka möjligheter den nuvarande regeringen bör ta tillvara på. Vilka styrmedel behövs under denna mandatperiod för att vi ska nå såväl de kortsiktiga som långsiktiga klimatmålen? Vad behövs från politikens håll för att möjliggöra den gröna strukturomvandlingen? Och hur svårt är det egentligen att få medborgerlig acceptans för en ambitiös klimatpolitik?

Därefter fortsätter samtalet med diskussioner om vägen framåt för den gröna högern. Vilka idéer och reformer bör en liberal och borgerlig klimatpolitik byggas på? Vad bör den nuvarande regeringen driva för klimatpolitik framgent – och hur blir det egentligen?

• Romina Pourmokhtari, Klimat- och miljöminister (L)
• Patrik Kronqvist, politisk redaktör Expressen
• Susanne Nyström, ledarskribent DN
• Douglas Thor, förbundsordförande MUF
• Erik Berg, förbundsordförande LUF
• John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet
• Miriam Münnich Vass, näringspolitisk expert inom klimat och energi, Teknikföretagen
• Gustaf Lind, generalsekreterare WWF

Seminariet modereras av Anna Willman, Fores.

Se hela seminariet i efterhand:

Dagens rapport från Klimatpolitiska rådet (21/4-24) bekräftar vad vi redan visste: regeringens klimathandlingsplan är otillräcklig och för mycket ansvar skjuts till nästa mandatperiod. Utvärderingen måste få regeringen att tänka om och presentera nya konkreta klimatåtgärder redan innan sommaren, skriver Fores vd Ulrica Schenström och klimatpolitiska expert Anna Willman i en kommentar.

Motorn i klimatomställningen är ett fritt och starkt näringsliv med god tillgång till fossilfri el. Det är positivt att regeringen fokuserar på elektrifiering där alla fossilfria energislag ingår, men satsningar behövs även för effektivare energianvändning och cirkulär ekonomi.

För att nå EU:s klimatkrav till 2030 måste den sänkta bränsleskatten och reduktionsplikten ersättas med nya styrmedel – och det kan inte vänta till nästa mandatperiod. Väntar vi till 2027, när utredningen om nya ekonomiska styrmedel ska presenteras, måste utsläppen minska i en betydligt snabbare takt. Ju längre det dröjer, desto svårare blir det och desto högre kostnader kommer det att medföra.

Regeringen försvarar den kortsiktiga utsläppsökningen med att utsläppen minskar på lång sikt, men hur det ska förverkligas redogör inte klimathandlingsplanen. Dessutom används återkommande argument om att klimatpolitiken behöver folklig förankring. Acceptans för klimatpolitiken är avgörande för att klimatomställningen ska lyckas, men i den diskussionen glöms ofta bort att majoriteten av Sveriges medborgare vill att vi ska nå klimatmålen.

De grupper som drabbas hårdast av höga bränslepriser behöver stödjas på andra sätt än billigare utsläpp. Pris på utsläpp är nämligen kostnadseffektiv klimatpolitik, något som den här regeringen säger att de eftersträvar. Regeringen borde i stället se till att fördela de miljarder i intäkter som kommer att komma in från EU:s sociala klimatfond och nationella klimatstyrmedel på ett smart sätt, till exempel i form av transportstöd till landsbygden.

Ulrica Schenström, vd Fores
Anna Willman, klimatpolitisk expert Fores

Läs rapporten på klimatpolitiskaradet.se.

Regeringen har givit professor John Hassler i uppdrag att snabbutreda hur Sveriges klimatpolitik bör utformas i ljuset av EU:s nya stora klimatpaket Fit For 55. Läs Fores vd Ulrica Schenströms ord om Sveriges klimatpolitik.

När EU tar ledartröjan i klimatomställningen måste Sverige tänka om för att kunna ligga i framkant. Regeringen har givit professor John Hassler i uppdrag att snabbutreda hur Sveriges klimatpolitik bör utformas i ljuset av EU:s nya stora klimatpaket Fit For 55. Det ska bli intressant att noggrant läsa igenom utredningen och följa hur regeringen tar den vidare.

Klimatpolitiken måste sätta skarpa gränser för utsläppen, få bred acceptans och vara rättvis. Därför behövs både svenska strukturreformer, europeiskt samarbete och bistånd. Om Sverige lyckas kombinera minskade utsläpp med ökat välstånd och demokrati kan vi också inspirera och påverka resten av världen att ta sitt ansvar för klimatet.

För en ödesfråga som klimatomställningen behöver vi breda och långsiktiga överenskommelser över partigränserna, inte populism och polarisering. Att EU:s medlemsländer lyckades hålla fast vid kursen i kampen mot klimatförändringarna, trots pandemi, krig och inflation, visar på att detta är möjligt. Nu måste regeringen ta samma ledarskap – för Sveriges framtid.

Ulrica Schenström, vd Fores

2020 stod Covid-19 överst på dagordningen hos alla samhällsaktörer, och medierna var inget undantag. Faktum är att ingen fråga någonsin har uppmärksammats mer i media än just corona. Men hur påverkades därmed rapporteringen om klimatfrågan?

Medverkande

Helen Widmark, analyschef, Retriever
Peter Alestig, klimatredaktör, Dagens Nyheter
Johanna Frändén, klimatkrönikor, Aftonbladet
Eva Åberg, verksamhetschef, Vi-skogen

Modererar gör Ulrica Schenström, vd, Fores.

 

Varmt välkommen!

 

Anmäl dig här!

2020 stod Covid-19 överst på dagordningen hos alla samhällsaktörer, och medierna var inget undantag. Faktum är att ingen fråga någonsin har uppmärksammats mer i media än just corona. Men hur påverkades därmed rapporteringen om klimatfrågan?

Medverkande

Helen Widmark, analyschef, Retriever
Peter Alestig, klimatredaktör, Dagens Nyheter
Johanna Frändén, klimatkrönikor, Aftonbladet
Eva Åberg, verksamhetschef, Vi-skogen

Modererar gör Ulrica Schenström, vd, Fores.

 

Varmt välkommen!

 

Anmäl dig här!