Datum: 12 juni 2024
Tid: Dörrarna öppnar 16:30, panelsamtal från 17:00
Plats: Fores, Sveavägen 59, Stockholm

Anmäl dig här!


Länge har kommunerna bara sett avloppsrening som ett sätt att göra sig kvitt avloppsvattnet. Men från flera håll kommer nu förslag på cirkulära lösningar för VA-sektorn som tar tillvara på den stora potentialen i avloppets resurser. Exempelvis kan avloppsvatten användas för produktion av rent vatten, växtnäring, biogas och biokol, i stället för som i dag producera slam och lätt förorenat avloppsvatten.

Onsdag den 12 juni bjuder Fores och WWF in till ett gemensamt seminarium för att diskutera hur vi kan gå från dagens avloppsreningsverk till mer hållbara och cirkulära resursverk. Runtom i Sverige börjar nya tekniklösningar att testas i pilotskala, men flertalet utmaningar kvarstår för VA-sektorn. Exempelvis kräver eller stöder inte gällande regler denna nya typ av lösningar. Så vilka styrmedel och incitament krävs från statens håll för att möjliggöra dessa cirkulära satsningar? Vad behövs på kommunal nivå?

Efter inledande ord av Ulrica Schenström, vd för Fores, och Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF, kommer tre experter att berätta om resursverkens potential, den aktuella lagstiftningen och policyförslag för cirkulär växtnäring. Därefter kommer representanter från VA-branschen, näringslivet och lantbruket att dela sina perspektiv. Seminariet avslutas med en paneldiskussion med både kommunala och nationella politiker.

Medverkande:

  • Fredrik Andersson, lantbrukare och ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse
  • Christian Baresel, forskare på IVL Svenska Miljöforskningsinstitutet
  • Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells
  • Pär Dalhiem, VD Svenskt vatten
  • Gabrielle Gjerswold (MP), styrelseordförande för Stockholm Vatten AB
  • Stina Larsson (C), miljöpolitisk talesperson
  • Mats Johansson, expert vattenförvaltning och vattenresurser på WWF
  • Cezary Bose, handläggare avloppsfrågor Naturvårdsverket
  • Maximilian Lüdtke, handläggare avloppsfrågor Naturvårdsverket

Modererar gör Anna Willman, Fores.

Datum: 16 maj 2024
Tid: Dörrarna öppnar 16:30, panelsamtal från 17:00
Plats: Fores, Sveavägen 59, Stockholm


Efter att regeringens klimathandlingsplan presenterades i december förra året har kritiken inte låtit vänta på sig, bland annat från regeringens egna expertorgan Klimatpolitiska rådet. De nationella klimatmålen till 2030 kommer att ses över, men EU:s stora skugga hänger över regeringen och dess bindande klimatlagstiftning tvingar fram besked. Regeringen har ännu inte gett några tydliga svar på hur Sveriges klimatmål ska nås, varken till 2030 eller 2045. Så vilka möjliga vägar finns det nu?

Torsdag den 16 maj bjuder Fores och WWF in till ett gemensamt seminarium för att utforska de möjliga vägarna framåt för Sveriges klimatpolitik. Seminariet inleds med en tung expertpanel som ska ge sin bild av dagens situation, de utmaningar vi står inför och vilka möjligheter den nuvarande regeringen bör ta tillvara på. Vilka styrmedel behövs under denna mandatperiod för att vi ska nå såväl de kortsiktiga som långsiktiga klimatmålen? Vad behövs från politikens håll för att möjliggöra den gröna strukturomvandlingen? Och hur svårt är det egentligen att få medborgerlig acceptans för en ambitiös klimatpolitik?

Därefter fortsätter samtalet med diskussioner om vägen framåt för den gröna högern. Vilka idéer och reformer bör en liberal och borgerlig klimatpolitik byggas på? Vad bör den nuvarande regeringen driva för klimatpolitik framgent – och hur blir det egentligen?

Seminariet modereras av Anna Willman, Fores.

Se hela seminariet i efterhand:

Dagens rapport från Klimatpolitiska rådet (21/4-24) bekräftar vad vi redan visste: regeringens klimathandlingsplan är otillräcklig och för mycket ansvar skjuts till nästa mandatperiod. Utvärderingen måste få regeringen att tänka om och presentera nya konkreta klimatåtgärder redan innan sommaren, skriver Fores vd Ulrica Schenström och klimatpolitiska expert Anna Willman i en kommentar.

Motorn i klimatomställningen är ett fritt och starkt näringsliv med god tillgång till fossilfri el. Det är positivt att regeringen fokuserar på elektrifiering där alla fossilfria energislag ingår, men satsningar behövs även för effektivare energianvändning och cirkulär ekonomi.

För att nå EU:s klimatkrav till 2030 måste den sänkta bränsleskatten och reduktionsplikten ersättas med nya styrmedel – och det kan inte vänta till nästa mandatperiod. Väntar vi till 2027, när utredningen om nya ekonomiska styrmedel ska presenteras, måste utsläppen minska i en betydligt snabbare takt. Ju längre det dröjer, desto svårare blir det och desto högre kostnader kommer det att medföra.

Regeringen försvarar den kortsiktiga utsläppsökningen med att utsläppen minskar på lång sikt, men hur det ska förverkligas redogör inte klimathandlingsplanen. Dessutom används återkommande argument om att klimatpolitiken behöver folklig förankring. Acceptans för klimatpolitiken är avgörande för att klimatomställningen ska lyckas, men i den diskussionen glöms ofta bort att majoriteten av Sveriges medborgare vill att vi ska nå klimatmålen.

De grupper som drabbas hårdast av höga bränslepriser behöver stödjas på andra sätt än billigare utsläpp. Pris på utsläpp är nämligen kostnadseffektiv klimatpolitik, något som den här regeringen säger att de eftersträvar. Regeringen borde i stället se till att fördela de miljarder i intäkter som kommer att komma in från EU:s sociala klimatfond och nationella klimatstyrmedel på ett smart sätt, till exempel i form av transportstöd till landsbygden.

Ulrica Schenström, vd Fores
Anna Willman, klimatpolitisk expert Fores

Läs rapporten på klimatpolitiskaradet.se.

Regeringen har givit professor John Hassler i uppdrag att snabbutreda hur Sveriges klimatpolitik bör utformas i ljuset av EU:s nya stora klimatpaket Fit For 55. Läs Fores vd Ulrica Schenströms ord om Sveriges klimatpolitik.

När EU tar ledartröjan i klimatomställningen måste Sverige tänka om för att kunna ligga i framkant. Regeringen har givit professor John Hassler i uppdrag att snabbutreda hur Sveriges klimatpolitik bör utformas i ljuset av EU:s nya stora klimatpaket Fit For 55. Det ska bli intressant att noggrant läsa igenom utredningen och följa hur regeringen tar den vidare.

Klimatpolitiken måste sätta skarpa gränser för utsläppen, få bred acceptans och vara rättvis. Därför behövs både svenska strukturreformer, europeiskt samarbete och bistånd. Om Sverige lyckas kombinera minskade utsläpp med ökat välstånd och demokrati kan vi också inspirera och påverka resten av världen att ta sitt ansvar för klimatet.

För en ödesfråga som klimatomställningen behöver vi breda och långsiktiga överenskommelser över partigränserna, inte populism och polarisering. Att EU:s medlemsländer lyckades hålla fast vid kursen i kampen mot klimatförändringarna, trots pandemi, krig och inflation, visar på att detta är möjligt. Nu måste regeringen ta samma ledarskap – för Sveriges framtid.

Ulrica Schenström, vd Fores

2020 stod Covid-19 överst på dagordningen hos alla samhällsaktörer, och medierna var inget undantag. Faktum är att ingen fråga någonsin har uppmärksammats mer i media än just corona. Men hur påverkades därmed rapporteringen om klimatfrågan?

Försvann klimatet från dagordningen? Gjorde medierna överhuvudtaget några kopplingar mellan viruset och klimateffekten, utarmningen av den biologiska mångfalden och andra viktiga samhällsfrågor? Vilka klimatdebattörer syntes mest under detta annorlunda år? Vilka medier skrev mest om klimatet, även relativt det totala antalet inslag från enskilda medier? Vilka lokala klimathändelser uppmärksammades mest – och vilka internationella?

 

För sjunde året i rad har Retriever på uppdrag av Vi-skogen analyserat hur svenska medier rapporterar om klimatförändringarna. Rapporten omfattar en sammanställning av tidningsartiklar, radio- och tv-inslag och webbtexter om klimatfrågan från 2020. Rapporten visar bland annat vem som sätter agendan i klimatdebatten och vilka frågor som dominerar.

Medverkande

Helen Widmark, analyschef, Retriever
Peter Alestig, klimatredaktör, Dagens Nyheter
Johanna Frändén, klimatkrönikor, Aftonbladet
Eva Åberg, verksamhetschef, Vi-skogen

Modererar gör Ulrica Schenström, vd, Fores.

 

Varmt välkommen!

 

Anmäl dig här!

2020 stod Covid-19 överst på dagordningen hos alla samhällsaktörer, och medierna var inget undantag. Faktum är att ingen fråga någonsin har uppmärksammats mer i media än just corona. Men hur påverkades därmed rapporteringen om klimatfrågan?

Försvann klimatet från dagordningen? Gjorde medierna överhuvudtaget några kopplingar mellan viruset och klimateffekten, utarmningen av den biologiska mångfalden och andra viktiga samhällsfrågor? Vilka klimatdebattörer syntes mest under detta annorlunda år? Vilka medier skrev mest om klimatet, även relativt det totala antalet inslag från enskilda medier? Vilka lokala klimathändelser uppmärksammades mest – och vilka internationella?

 

För sjunde året i rad har Retriever på uppdrag av Vi-skogen analyserat hur svenska medier rapporterar om klimatförändringarna. Rapporten omfattar en sammanställning av tidningsartiklar, radio- och tv-inslag och webbtexter om klimatfrågan från 2020. Rapporten visar bland annat vem som sätter agendan i klimatdebatten och vilka frågor som dominerar.

Medverkande

Helen Widmark, analyschef, Retriever
Peter Alestig, klimatredaktör, Dagens Nyheter
Johanna Frändén, klimatkrönikor, Aftonbladet
Eva Åberg, verksamhetschef, Vi-skogen

Modererar gör Ulrica Schenström, vd, Fores.

 

Varmt välkommen!

 

Anmäl dig här!