14 jan: Framtidens ramverk för finanspolitiken – hur ska det se ut?

Är det dags att skrota överskottsmålet? Ska staten ha en separat investeringsbudget? Hur stor buffert bör staten ha i händelse av kris? De senaste månaderna har ett antal frågor om det finanspolitiska ramverket blivit aktuella i debatten. Fores lyfter in ett internationellt perspektiv och tittar både på historien och framtiden i detta lunchseminarium.

28 nov: Hur ska Arbetsförmedlingen reformeras?

Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden, så att fristående aktörer tar över stora delar av arbetet. Hur ska ett valfrihetssystem fungera? Vad blir myndighetens roll när privata aktörer tar över det direkta arbetet med de arbetssökande?

17 sep: Varför har BNP per capita utvecklats svagt, hur påverkar det Sverige och vad gör vi åt det?

Varför har BNP per capita utvecklats svagt under senare år? Är det ett problem? Vad gör vi i så fall åt det? John Hassler, Pontus Braunerhjelm och Susanne Ackum samtalar om tillväxtens bestämningsfaktorer och varför BNP per capita utvecklats svagt i Sverige under senare år.

28 maj: Tre tungviktare – Vad säger OECD, EU-kommissionen och Finanspolitiska rådet om svensk ekonomi?

Under våren har både EU-kommissionen och OECD kommit med rapporter om svensk ekonomi, och Finanspolitiska rådet är på väg. I ett unikt möte sammanför Tankesmedjan Fores alla tre aktörerna för en gedigen genomgång av svensk ekonomi utifrån tre olika perspektiv.

11 juni: Innovationers roll för ekonomisk tillväxt

Stadig ekonomisk tillväxt på några procent per år, ackumulerad över årtionden, förändrar människors levnadsvillkor i grunden. För närvarande är svensk BNP per capita låg vid en historisk och internationell jämförelse. Det är inte självklart varför så är fallet, utan vi behöver ökad förståelse för tillväxtens drivkrafter. Förra årets pristagare i ekonomi, Paul Romer, visar t ex hur innovationer kan fungera som motor för långsiktig ekonomisk tillväxt.

29 april: Är AI och digitalisering nödvändig för bibehållen välfärd?

Sverige har starka offentliga finanser och ett finanspolitiskt ramverk som ger goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Men den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning sätter press på de offentliga finanserna under kommande årtionden och det kommer att krävas finanspolitiska prioriteringar.

19 mars: Hur väl fungerar svensk lönebildning?

En väl fungerande lönebildning behövs för att nå hög sysselsättning och låg arbetslöshet på lång sikt och för att tillfälliga störningar i ekonomin inte ska resultera i bestående hög arbetslöshet. Industriavtalet, med dess normerande roll, har under två decennier genererat löneökningar som är i linje med en väl fungerande lönebildning. Under senare tid har dock modellen börja ifrågasatts på två punkter.

5 mars: E- krona – Vad är det och vad är den tänkt att åstadkomma?

Andelen kontantbetalningar minskar kraftigt i ekonomin. Om trenden håller i sig får vi snart ett samhälle där det inte längre går att betala med kontanter. Samtidigt drivs de elektroniska pengar och betalningssätt som i dag finns helt i privat regi, och av ett fåtal aktörer, vilket enligt Riksbanken kan göra samhället sårbart. Med anledning av detta har Riksbanken drivit ett projekt i syfte att ta fram en e-krona. Men vad är en e-krona? Hur skiljer den sig från vanliga betalkort? Vilket samhällsproblem ska e-kronan lösa och vilka är dess för- och nackdelar?

12 feb: Hur oroliga bör vi vara för hushållens skuldsättning?

De svenska hushållens skuldsättning är hög och stiger snabbare än både inkomster och BNP. Riskerna med stigande skulder har framhävts av Finansinspektionen, Riksbanken, IMF med flera, men det finns delade meningar om både problemets storlek och lösningar. Hur påverkar egentligen hushållens skuldsättning ekonomins funktionssätt? Är problemet så stort som många tror? Och hur bromsar vi i så fall utvecklingen?