Intresset för styrning och reglering av internet har ökat. Idag genomsyrar nätet nästan alla svenskars liv, det är närvarande i vårt arbete, på mötesplatser och i kontakten med vänner. Mot den bakgrunden anordnar vi ett lunchseminarium om nätneutralitet tisdagen den fjärde juni.

På tisdagsmorgonen den 4 juni samlades en grupp människor för att diskutera dessa frågor på Fores seminarium om nätneutralitet. I panelen ingick Staffan Jonsson, Senior Policy Adviser på .SE, Helena Strömbäck, ämnesråd i IT-politik på Näringsdepartementet, Rikard Linde, ansvarig för arbetet med nätneutralitet och Internet Governance på FORES under ledning av Jakop Dalunde, programchef för Digitala samhället på FORES.

Inledningsvis gav Staffan Jonsson en kort presentation av begreppet nätneutralitet och hur debatten ser ut i dagsläget. Jonsson menar att diskussionen och utvecklingen av begreppet är långt ifrån slut. Även om det inte finns någon auktoritet som har en övergripande makt att definiera nätneutralitet kan man urskilja ett par grundläggande värden

Vem: de som tillhandahåller internetaccessen – ISP (ex. Telia), de som levererar innehåll (en del vill göra skillnad på dessa, ex. Google), de som stiftar lagar och reglerar internet (både nationellt och internationell som är på gång)
Vad: man ska sträva efter att innehålla allt innehåll på nätet på ett likvärdigt sätt, och innehållet ska också vara neutralt och utan påverkan från sändaren
Hur: förmedla innehållet teknikneutralt (oavsett teknisk plattform) via IP
Kostnader: en del hävdar att den gamla affärsmodellen gäller där du betalar och sedan har tillgång till allt, andra menar att du betalar endast för de tjänster du vill ha (som att bara betala för appar), varje tjänst är då en produkt i sig. Det finns ett spektrum mellan dessa ändpunkter.
Användarneutralt: man ska inte prisdiskriminera beroende på vem som betalar (många modeller i marknaden går ut på att de som kan betala mer också får betala mer) men en ortodox nätneutralitets-hävdare menar att alla ska betala lika mycket.

Tidigare betalade man enligt prismodellen “all-you-can-eat” som innebär att man betalar en accessavgift och sedan har tillgång till alla tjänster på internet i utbyte mot en minuttaxa. Nu har vi övergått till mobilt abonnemang i allt större utsträckning där det ofta finns ett tak på den volym man kan utnyttja. Internetaccessen har blivit en rörlig kostnad istället för en fast kostnad. Kommissionens vice-president Neelie Kroes har den senaste tiden gjort uttalande om reformer för att avskaffa roaming-avgifter och därmed få en europeisk enhetstaxa. Det ska kosta lika mycket att ringa och surfa inom hela unionen. Det här är en utveckling som uppenbart kommer under det närmaste året.

Helena Strömbäck tog sedan över och gav en presentation av regeringens perspektiv. Där sätter man marknadskrafterna i centrum och menar att konkurrens är det mest effektiva medlet att åstadkomma bra tjänster. Där marknadskrafter inte kan komma fram finns det andra sätt att se till att vissa tjänster kommer ut. Det finns exempelvis möjligheter att ge stöd åt områden som är eftersatta så länge man inte ägnar sig åt stadsstöd. Samtidigt är man noga med att poängter att man sällan reglerar enbart för säkerhets skull. Genomförs sådan är man även till stor del bundna av vad som sker i EU.

De frågor man sätter i centrum är att kunden ska ha olika alternativ att välja mellan, att det ska vara tydligt vad man köper och man ska få det man har förväntat sig. Som konsument kanske man är beredd att betala mer eller mindre för vissa tjänster och det ska marknaden vara beredd på. En fungerande marknade har åtminstonde tre ben: konkurrens, transparens, och möjlighet att byta leverantör. På dessa två senaste punkterna har regeringen tagit initiativ för att höja ribban för transparens och sänka tröskeln och bindningstiderna om promemorian som är ute går igenom. Det sista alternativet vore att sätta in förordningar om lägsta tjänstekvalitet. Det skulle kunna vara förbud mot en viss blockering/strypning av viss trafik. En fråga som oroar Strömbäck är om konsumenter i framtiden kommer att kunna hantera den differentierade marknaden som kommer att skapas.

Panelen samlades sedan för att gemensamt diskutera frågor om andra incitament än reglering för att uppnå nätneutralitet, ifall det är ett problem att ha flera olika typer av internet och vem som är skyddsobjektet i denna debatt. Panelen var generellt sätt emot ytterligare lagstiftning som form av reglering och uppmanade istället till utomstående aktörers initiativ som exempelvis .SE:s mätning av internettrafik.

Om seminariet

Tid
Tisdag 4 juni 11.30-12.30

Plats
Bellmansgatan 10 (t-bana Slussen el Mariatorget)

Lunchmacka till försäljning. Pris 40 kr, kontant betalning, gärna jämna pengar. Vi bjuder på kaffe och te.

I media

YouTube-video
Foton