Ensamkommande flickor på väg in i samhället
Det finns skäl att uppmärksamma de ensamkommande flickornas situation. De har en annan åldersfördelning än ensamkommande pojkar och fördelningen efter ursprungsland skiljer sig markant mellan flickor och pojkar. De kan ha andra och också svårare problem på sin väg till Sverige än vad ensamkommande pojkar har.
Med utgångspunkt ur detta undersöker vi i den här rapporten hur det har gått för de ensamkommande flickor som fick uppehållstillstånd under 2003–2014., och vad vi kan göra för att förbättra ensamkommande flickors etablering.
Vi studerar hur det har gått för dem att utbilda sig och etablera sig på arbetsmarknaden. Vi undersöker hur ursprungsland, ålder vid uppehållstillstånd, tid i Sverige, utbildning och bostadslän påverkar deras etablering. Vi jämför med dem som kommit som barn från samma länder med förälder eller annan legal vårdnadshavare och personer i samma ålder med svensk bakgrund (födda i Sverige med föräldrar födda i Sverige). Vi gör också kortfattade jämförelser i texten med hur det går för de som kommit som ensamkommande pojkar.
I media
”Vi har tre förslag på hur ensamkommande flickors etablering i samhället kan stärkas”, Oskar Adenfelt, Eskil Wadensjö och Aycan Çelikaksoy i Sydsvenskan den 30 november 2018.
”Ny forskning: Dystra utsikter för ensamkommande flickor”, Henrik Sjögren i Arbetsmarknadsnytt den 30 november 2018.
Kontakt
Vill du veta mer om ensamkommande flickor? Söker du en expert inom migration och integration? Vill du att vi ska förklara bokens innehåll i mediala sammanhang eller för dig som journalist?
Hedvig Heijne
Projektledare, Klimatflyktingar, Migration och Integration
hedvig.heijne@fores.se