Etableringsreformens positiva exempel – FORES Policy Paper 2011:5
Den 1 december 2010 infördes den sk etableringsreformen, som bland annat innebar att ansvaret för nyanländas etablering förflyttades från de enskilda kommunerna till Arbetsförmedlingen.

I rapporten, ”Lyckad etablering av en ny reform”, fokuserar vi på tre kommuner där man så långt har haft positiva erfarenheter från införandet av den nya reformen: Värnamo, Solna och Borlänge. Värnamo har tidigare visat upp positiva resultat från sitt arbete med nyanländas etablering, storstadskommunen Solna har haft ett framgångsrikt arbete med arbetsförberedande insatser och Borlänge är en av de kommuner som tidigare har påträffat svårigheter, men som nu med den nya reformen verkar lyckats bättre.
– I alla tre kommunerna ser vi att man har lyckats etablera en bra kontakt mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, vilket har underlättat arbetet med att införa reformen. Man har lyckats hitta lokala lösningar som förhoppningsvis skapar bra förutsättningar för de nyanlända att snabbt komma in på arbetsmarknaden, säger rapportens författare Liyen Chin.
Rapporten lyfter särskilt fram tre åtgärdsområden i det framtida arbetet med reformen, på nationell och lokal nivå:
- Flexibilitet – dagens etableringsreform upplevs i många fall som ganska stelbent, vilket hindrar möjligheten till ett lokalt anpassat integrationsarbete.
- Effektivare kommunikation – i synnerhet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. En konkret åtgärd för att underlätta samarbete dem emellan är en samlokalisering av Arbetsförmedlingens och kommunens (integrationsenhets-)lokaler i de fall de inte redan är det.
- Följa upp lotsarna – med dagens system är det svårt för nyanlända att bedöma kvaliteten hos lotsarnas tjänster och lotsarna upplever stora skillnader sinsemellan i kontakten med kommunen. Lotsarnas arbete, som tilldelas en viktig roll i den nya etableringsreformen, borde därför kontinuerligt följas upp och justeras.
I media
Integrationsbloggen: FORES-rapport om ett år med etableringsreformen