Människor och AI
Artificiell intelligens har blivit ett modeord som symboliserar de allt smartare tekniska tjänster som vi använder dagligen. Samtidigt antyder ordet en ny typ av intelligens som skulle kunna mäta sig med människor i förmåga och kanske i förlängningen även få en slags självinsikt. Men är det realistiskt? Vad är det egentligen vi talar om när vi talar om AI?
Hur kan vårt samhälle se ut när vissa människor förstärker sig med teknik men inte andra? Kommer vårt rättsväsende behöva förhålla sig till en ny digital person? Vilka är de potentiella riskerna och farorna med AI? Vilka normer ska styra AI-utvecklingen? Det är några frågor som behandlas när ett antal jurister, arkitekter, sociologer, teknologer, forskare och framtidsanalytiker reflekterar över utvecklingen av AI.
Medverkar gör Daniel Akenine, Åsa Schwartz, Fredrik Svärd, Per Lagerström, Maria Nyström Agback, Anne Kaun, Fredrik Stiernstedt, Peter Jakobsson, Helena Nyholm, Cecilia Magnusson Sjöberg, Olle Häggström, Gerolf Nauwerck, Micael Frideros, Stefan Larsson, Helena Blackbright och Jonas Stier.
Internetdagarna
Under Internetdagarna 2018 reflekterade Stefan Larsson (medförfattare) kring etik och normativa riktlinjer för AI:s utveckling och implementering. Presentationen går att se i efterhand här nedan och ligger också till grund för kapitlet ”Sjyst AI och normativ design” (sid. 105).
Stefan Larsson är jurist, dr. i rättssociologi, docent i teknik och social förändring samt programchef för Fores program Digitala samhället.