FORES Studie 2012:8 – om CDM:s framtid
Möjligheten att köpa utsläppsminskningar i andra länder kommer finnas kvar – men måste förändras.
I denna studie beskriver en av Sveriges främsta experter hur köp av utsläppsminskningar utomlands kommer finnas kvar även i framtida klimatavtal. Men CDM och andra mekanismer kommer att förändras.
Ulrika Raab, är en av Sveriges främsta experter på så kallade flexibla mekanismer, system för att köpa och tillgodräkna sig utsläppsminskningar i andra länder. Mest kända av dessa är FN:s CDM, Clean Development Mechanism. Diskussioner kring gamla och nya mekanismer kommer vara en av de viktiga punkterna vid klimattoppmötet i Doha. I studien ”Market mechanisms – from CDM towards a global carbon market” diskuterar Ulrika Raab vilken roll olika marknadsmekanismer kommer att och borde spela i framtida klimatöverenskommelser.
– Landskapet ser annorlunda ut nu jämfört med när Kyotoprotokollet skapades. I ett framtida avtal kommer betydligt fler länder ha krav på utsläppsminskningar. Det kommer att behövas större åtaganden i kombination med flera olika mekanismer för kostnadseffektiva och verkliga utsläppsminskningar, säger Ulrika Raab.
Diskussionerna kring de nya marknadsmekanismerna och fortsättningen för CDM blir enligt FORES chef Martin Ådahl viktiga vid klimatförhandlingarna i Doha, som inleds den 26 november:
– CDM och de andra flexibla mekanismerna har varken varit så dåliga eller så perfekta som det ibland verkat i debatten. Enkelt uttryck kan man säga att allt beror på hur man gör projekten, och att man inte tror att de är ett alternativ till att nå till hållbara utsläppsnivåer på hemmaplan. Ulrika Raabs studie är den mest genomtänkta genomgången och planen som gjorts i Sverige för hur dessa system kan göras så effektiva och användbara som möjligt. Den kan läsas av både experter och intresserade.
Att köpa utsläppsminskningar utomlands har varit omdebatterat och CDM har fått utstå kritik. Enligt studien kommer CDM fortsatt att spela en roll i ett nytt klimatavtal, särskilt i de minst utvecklade länderna där de flesta CDM-projekt kommet att genomföras framöver. Samtidigt finns ett behov av nya mekanismer som täcker in fler länder och större andel utsläpp.
– Mekanismer, såsom CDM, är efterfrågat av en bred majoritet av både utvecklade länder och utvecklingsländer. Frågan om finansiering av utsläppsminskande åtgärder, och överföring av pengar från rikare till fattigare länder, blir allt viktigare, där kan CDM användas som en kanal för finansiering.
– När det gäller de nya marknadsmekanismerna är fortfarande mycket oklart. Det finns flera svåra frågor att lösa men förhoppningen är att de nya marknadsmekanismerna ska täcka en större andel av utsläppen på ett effektivare sätt, möjligen genom olika sektorsmarknader, fortsätter Ulrika Raab.