Reformer krävs om etableringslotsarna ska klara sitt uppdrag – FORES Studie 2012:9
Lotsarna fastnar i att hjälpa till med praktiska uppgifter och hinner knappt med sin huvuduppgift, att lotsa nyanlända in på den svenska arbetsmarknaden.
Det visar studien ”Två år med etableringsreformen – en studie om lotsarnas roll i mottagandet av nyanlända” av Fredrik Rosenqvist.
Drygt två år har gått sedan regeringen genomförde den största reformen av svensk integrationspolitik på ett kvarts sekel. Ansvaret för nyanlända flyktingar och deras anhöriga lyftes bort från kommunerna och övertogs av Arbetsförmedlingen samtidigt som man öppnade upp för en helt ny privat aktör, etableringslotsarna. I denna studie visar att det nya systemet fått en lovande start men också uppvisar flera problem, i form av brister i ersättningssystem och ansvarsfördelning mellan reformens aktörer. Konsekvensen blir att lotsarna inte kan spela den roll de var tänkta att spela.
– Det är oroväckande att de flesta nyanlända saknar både grundläggande kunskaper i svenska och om hur samhället fungerar när de kommer till sin lots. Själva syftet med reformen var ju att lotsarna skulle stärka de nyanländas nätverk och kontakter med arbetsmarknaden, men i dag tvingas lotsarna lägga nästan all sin tid på helt andra saker, säger studiens författare Fredrik Rosenqvist.
Enligt uppgifter i studien tecknar vissa lotsföretag slavliknande kontrakt med nyanlända efter att ha lockat dem med gåvor. Ytterligare en slutsats är att samarbetet mellan civilsamhället och mottagandets formella aktörer kan förbättras. Sammanfattningsvis konstateras ändå att etableringslotsarna i mycket inneburit en förbättring jämfört med det gamla systemet.
– Etableringsreformen är ett välkommet skifte från ett passiviserande omhändertagandeperspektiv till fokus på förutsättningarna för nyanlända att komma i arbete. Men om regeringen verkligen vill förändra mottagandet av nyanlända måste man justera regelverket, säger Karin Zelano, chef för migrationsprogrammet.