Varför upphandlar inte den offentliga sektorn fler innovationer?
Idén att den offentliga sektorn bör upphandla fler innovationer för att få fram nya, kostnadseffektiva och kvalitetshöjande lösningar har fun- nits länge. Innovationsupphandling spelar dock fortfarande en blygsam roll som näringspolitiskt verktyg – inte bara i Sverige utan i de flesta OECD-länder.
Med en offentlig sektor som upphandlar varor och tjänster för mer än 600 miljarder kronor varje år finns goda möjligheter att skapa samhällsnytta och tillväxt om den fulla potentialen i upphandlingen utnyttjas fullt ut. På så sätt är innovationsupphandling en strategiskt viktig fråga och angelägen för såväl samhällsekonomin som medborgare.
I rapporten presenterar författarna en förklaringsmodell till varför innovationsupphandling i Sverige inte är mer omfattande. De identifierar tre övergripande hinder och ger också konkreta förslag till hur innovationsupphandlingarna ska kunna öka.
För det första konstateras att aktörer i offentlig sektor sällan kan hantera risker på ett effektivt sätt. För det andra saknas kunskap om vilka innovationer som kan upphandlas framgångsrikt. För det tredje vet den offentliga sektorn sällan vilka innovationer som bäst tillgodoser de samhälleliga behoven.
Nyckeln till ökad innovationsupphandling i Sverige lägger författarna i den institutionella ramen. De hävdar att de upphandlande aktörerna måste rustas såväl finansiellt som kompetensmässigt. Samtidigt måste offentliga aktörer få tydliga prestationskrav vad gäller innovationsinnehållet i de upphandlingar de gör. Författarnas slutsats är att innovationsupphandling behöver lyftas i den politiska dagordningen och prioriteras som en central del av såväl innovationspolitiken som näringspolitiken.
Rapporten är framtagen som en del i forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd. Syftet med programmet är att initiera, genomföra och sprida resultaten av forskning om hur framtidens välfärdstjänster ska utföras, organiseras, styras och utvärderas. Vår förhoppning är att Uppdrag välfärd ska kunna förändra den svenska diskussionen om välfärden, för att välfärden är värd en bättre debatt.
Tack riktas till Karl Lundvall och Carl von Utfall Danielsson som genomfört studien. Författarna svarar för de slutsatser som dras vilka inte nödvändigtvis representerar våra respektive organisationers. Vi vill också tacka alla som har varit delaktiga i arbetet med färdigställandet och forskningsprogrammet Uppdrag Välfärd: våra forskningsledare Maria Adenfelt och Anna Krohwinkel, Annemarie Brandt som har hållit samman administrationen, Ellinor Bokedal Cardell, Pernilla Norlin och den kunniga refereegranskaren. Tack också till referensgruppen som enträget uppmuntrade till studier där lokalt ledarskap och därmed lokala sammanhang sätts i fokus. Författarna svarar för de slutsatser, policyrekommendationer och den analys som presenteras.
Andreas Bergström, vice vd Fores
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum
Hans Winberg, generalsekreterare Stiftelsen Leading Health Care
I samband med lanseringen av rapporten anordnades ett seminarium.