Vinnare och förlorare – FORES Studie 2010:1

Syftet med denna studie är att identifiera vilka branscher och företag som förlorar respektive vinner på ett högt pris på växthusgasutsläpp. Frågeställningen har angripits genom att först identifiera ett troligt prisspann givet de svenska klimatmålen och därefter studera vad detta pris innebär för utsläppskällor i Sverige.

Läs på nätet

Till att börja med går studien igenom hur den svenska klimatbeskattningen ser ut och beskriver den förändring som idag pågår, där de flesta stora utsläppskällor i industrin i framtiden kommer betala för alla sina utsläpp på den europeiska marknaden för utsläppsrätter. Utsläpp från exempelvis hushåll och transporter kommer däremot att betalas genom beskattning.

Denna genomgång leder sedan fram till en prognos för hur kostnadsbilden för utsläpp kommer att förändras till 2020. Med klimatmålen som grund visar vi att kostnaderna för utsläpp kommer att öka och konstaterar att de stora utsläpparna kommer att få kraftigt ökade kostnader framöver.

Vilka är då dessa förändringars typiska förlorare? De 20 största utsläpparna i industrin står för nära 26 procent av de totala svenska utsläppen och de fyra toppföretagen står tillsammans för nästan 17 procent. Dessa företag återfinns i energiintensiva branscher och en sambandsanalys visar att dessa har en förhållandevis hög andel större företag (det vill säga mer än femtio anställda). Vi drar därmed slutsatsen att förlorarna på högre pris på utsläpp främst är större företag i den energiintensiva industrin. I en strukturomvandling mot en lågutsläppsekonomi kan därmed dessa aktörer komma att bli högljudda motståndare mot ökande pris på utsläpp. Det är också dessa aktörer som har väl etablerade påverkanskanaler och som har råd med professionell lobbying.

Vilka är då vinnarna på ett stadigt ökande pris på växthusgasutsläpp? Med ökade kostnader blir investeringar i teknik som kan minska utsläppen mer lönsamma och företag som tillhandahåller dessa lösningar blir vinnare. Vinnarbranscherna domineras av mindre bolag och ”startups” som ofta saknar de påverkansmöjligheter som de betydligt större förlorarföretagen förfogar över.

I studien analyseras vidare vinstpotential för olika branscher och tekniker genom att se till kostnadsläget för dessa tekniker samt vilken reduktionspotential som finns. Vi kommer fram till att de största utsikterna till vinst fram till 2020 finns inom:

Vindkraft
Energieffektiv industriteknik
Energieffektivisering av lokaler och bostäder
Biobränslen och bioråvaror
Energiteknik för byggbranschen
Lågfossil teknik för transportsektorn

På kort sikt är det därmed ofta effektiviserande tekniker som blir vinnare. På längre sikt är det emellertid troligt att många vinnare uppstår i de branscher som specialiserar sig på att utveckla systemförändrande teknik. För att stötta vinnarbranscherna och driva på den strukturomvandling som följer av ökade pris på utsläpp läggs i studien fram sju rekommendationer:

Skapa förutsägbarhet. Om företag vet vilken framtid som väntar kan de lättare göra de investeringar som krävs. Förutsägbarhet gör också att anpassningen överlag blir snabbare och mer omfattande. Det är därför bra att formulera långsiktiga klimatmål med tydligt definierade och stegvis ökande framtida priser på utsläpp (eller minskad kvotmängd inom utsläppshandeln).
Tillhandahåll infrastruktur. Ett handfast exempel är att stamnätet för el byggs ut och anpassas för förnybar- och småskalig elproduktion, ett annat är att se över nätbolagens monopolsituation och införa så kallad nettomätning.
Satsa på forskning och utbildning. Alla tecken pekar entydigt mot ett starkt behov av fler högutbildade personer inom områden som energieffektivisering, vindkraftsteknologi och bioenergi.
Utnyttja BMT (bästa möjliga teknik). Använd i ökad omfattning teknikstandarder som styrmedel för att premiera användning av den mest klimateffektiva tillgängliga tekniken. Det är exempelvis rimligt att miljöbeskattning och andra miljöavgifter differentieras på ett sätt som fullständigt tar hänsyn till den faktiska miljöbelastningen. Statligt ägda bolag skulle kunna ta ledningen på det här området.
Energieffektivisera offentligt ägda byggnader och miljonprogramsbostäderna. Använd BMT för att ge nya vinnarföretag och vinnarbranscher en plattform för att bygga marknader och visa upp ny teknik.
Underlätta juridiska processer. Det tydligaste exemplet är tillståndsgivning för vindkraft, där tillståndsprocessen kan ytterligare kan samlas ihop till ett tillfälle och förkortas.
Lyssna på vinnarna – också. Det är viktigt att se till att inte bara de (stora) företag som drabbas hårdast sitter vid bordet då regler ändras och system reformeras.

För att konkretisera vilka vinnarna är innehåller studien även presentationer av tre bolag som får stå modell för den typ av företag och arbetstillfällen som skapas genom höjda pris på utsläpp. Dessa är O2-gruppen som säljer vindkraftslösningar, TAC Svenska AB som tillhandahåller energieffektiviseringstjänster och WEG Scandinavia som säljer energieffektiva motorer till industrin.