Regeringen måste lyssna på näringslivet och stoppa höjningen av lönegolvet helt, skriver Fores vd Matilda Molander.

Lönekravet för arbetskraftsinvandrare ska höjas till 33 380 kronor, eller 90 procent av medianlönen, och det ska bli ännu svårare för invandrare att få ta hit sin familj. På måndagen presenterade regeringen sitt förslag till nya skärpningar av invandringspolitiken.

Förslaget måste stoppas. Sverige behöver inte mindre arbetskraftsinvandring, utan mer.

Vårt land befinner sig i en segdragen lågkonjunktur och tillväxten hör till EU:s lägsta. Nästan en halv miljon svenskar är arbetslösa, samtidigt som svenska företag skriker efter kompetens. Rekryteringsproblemen är särskilt stora för industrin i norra Sverige, men problemen finns över hela landet.

Enligt regeringens argumentation behöver arbetskraftsinvandringen minska, för att företag i stället ska anställa arbetslösa svenskar. Det kan låta logiskt, men tyvärr fungerar det inte så.

Yrkesskickliga arbetare och högutbildade experter kan inte ersättas av vilken arbetslös som helst. Självklart finns möjlighet att utbilda den inhemska arbetskraften för att bättre passa företagens behov av arbetskraft. Men utbildning tar tid och företagen behöver kompetens här och nu för att kunna expandera och konkurrera på en global marknad.

Med lönegolvet har regeringen velat minska särskilt den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen, eftersom den bör vara lättast att ersätta med svenska arbetslösa. Det nya förslaget på lönegolv ligger dock så högt att även många nyutexaminerade akademiker tjänar för lite för att komma till Sverige och arbeta.

För två år sedan höjdes lönegolvet för arbetskraftsinvandrare från 13 000 till 29 680 kronor i månaden, 80 procent av medianlönen, och när utredningen om ytterligare skärpningar presenterades förra året var förslaget att höja golvet till 100 procent av medianlönen. Föga förvånande ledde det till stora protester från näringslivet.

“Höjningen av lönegolvet innebär att nästan hälften av dagens arbetstillstånd kommer att dras in när de löper ut. I praktiken blir det stopp för arbetskraftsinvandring till de flesta yrken utom de mest kvalificerade. Yngre ingenjörer och tekniker riskerar att bli stoppade”, sa Patrick Joyce, chefekonom på Almega i ett uttalande när utredningen presenterades förra året.

Vid måndagens pressträff sa integrationsminister Simona Mohamsson att hon är ”stolt över att regeringen lyssnar på svenska företag som behöver fler ingenjörer och rätt spetskompetens för att kunna mäta sig i den globala konkurrensen”, och syftade på att regeringen mildrat sitt förslag från 100 till 90 procent av medianlönen och föreslår en rad undantag. Men näringslivet ville inte ha krav på 80 procent heller, och undantagslistan är inget att jubla över.

Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har på regeringens uppdrag tagit fram en lista på undantag för yrken med lägre lön där personalbristen är stor. Men listan innehåller 152 yrken

och ska uppdateras årligen. Ett system som kräver 152 undantag och som dessutom måste uppdateras årligen kan inte vara enkelt och lättförståeligt för företag – vilket till och med regeringens egen arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) påpekat och kritiserat.

Förslaget drabbar dessutom Sverige utanför Stockholm oproportionerligt hårt eftersom lönenivån är lägre ute i landet än i huvudstaden. Detta innebär att till exempel den viktiga basindustrin utanför storstadsområdena kommer att få ännu svårare att rekrytera kompetens till konkurrenskraftiga löner.

Notan för skattebetalarna blir inte heller billig. En beräkning från Svenskt Näringsliv tyder på att en höjning av lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen skulle minska Sveriges BNP med 30 miljarder och skatteintäkterna med 10 miljarder. En höjning till 90 procent är såklart bättre, men inte heller det kommer att bli billigt. Det här har Sveriges hackande ekonomi inte råd med.Tidöregeringens förslag vittnar också om en övertro på Sveriges attraktivitet. Varför ska högkvalificerad arbetskraft välja att flytta till ett kallt land i Europas utmark där ekonomin går dåligt, invandrare ses med misstänksamhet och det ständigt blir svårare att få stanna?

Regeringen måste lyssna på näringslivet på riktigt och stoppa höjningen av lönegolvet helt. Sverige behöver bli ett land dit fler kommer för att arbeta.

Matilda Molander är vd för Fores

Texten har även publicerats i bland annat Västerbottenskuriren.