Måndag den 15 augusti 2022 tog regeringen emot utredningen om finansieringen av näringslivets gröna omställning. De som har lett utredningen var Hans Lindblad, Kersti Karltorp och Martin Janhäll.
Utredningen presenterade förslag för ökad rådgivning, harmonisering av standarder, stärkt kompetensförsörjning och inte minst finansieringsmöjligheter. Utredningen slår fast att mer måste göras för att stötta företagen som vill genomgå den gröna omställningen. Utredningen vill bland annat möjliggöra fler investeringar genom att Almi, det statliga riskkapitalbolaget, ska starta ett statligt grön investmentbolag “Almi Green Invest”.
– Utredningen har intressanta förslag på hur vi kan möta det kapitalbehov som den gröna omställningen skapat. Den gröna omställning svenska företag nu genomgår är en fantastiskt möjlighet för både svensk konkurrenskraft och klimatet. Därför är det viktigt att politiken nu skapar goda förutsättningar och lägger grunden för alla företag, stora som små, som vill vara en del av den gröna omställningen, säger Åsa-Britt Karlsson, senior klimatexpert Fores.
Med 25 dagar kvar till valet höll Aftonbladet partiledardebatt med riksdagspartiernas ledare inför valet 2022. Fores vd Ulrica Schenström kommenterade debatten både före och efter.
Se hela partiledardebatten, inklusive för- och eftersnack, här.
Almedalsveckan är äntligen tillbaka och Tankesmedjan Fores är på plats. Här nedan uppdateras löpande vad vi gör och gjort under veckan.
Panelen om Ulf Kristerssons (M) tal: ”Jättebra” och ”bitvis populistiskt”, Fores vd Ulrica Schenström i panel med PM Nilsson (Dagens Industri) och Kalle Sundin (Katalys), DI-tv 4 juli 2022
Net zero leadership in a time of energy insecurity, seminarium arrangerat av Tankesmedjan Fores tillsammans med Brittiska Ambassaden i Sverige – Ulrica Schenström inledningstalade och Fores strategiska rådgivare Patrik Oksanen modererade, Almedalsveckanplay 4 juli 2022
Norden i migrationens tid – utmaningar och nya perspektiv, Fores samhällspolitiska expert Tove Hovemyr och strategiska rådgivare Patrik Oksanen medverkar i seminarium arrangerat av Nordiska ministerrådet, Nordregio, NordForsk, Nordens välfärdscenter, Arena Idé 4 juli 2022
Oro eller hopp – vad avgör valet?, med Fores vd Ulrica Schenstöm, Futurions vd Ann-Therése Enarsson, Aftonbladets Anders Lindberg, Johan Martinsson (föreståndare vid SOM-institutet på Göteborgs universitet) och samtalsledare Carl Melin.
Det nya hotet – om Sveriges cybersäkerhet i skuggan av Natomedlemskap och oro i världen, med Fores strategiska rådgivare Patrik Oksanen, Frida Orring (Microsoft), Pål Jonsson (M), Ola Billger (FRA) och Pontus Herin (Dagens Industri)
Trailer: Vad är Demokratipodden?
I Tankesmedjan Fores Demokratipodd bjuder vi in tunga, kunniga gäster som får diskutera olika perspektiv på hoten mot den liberala demokratin. Tove Hovemyr, samhällspolitisk expert på Fores, berättar mer.
Lyssna på t.ex.: Spotify, Libsyn
#1: Demokratins kris globalt | Med Birgitta Ohlsson och Bartosz Stroinski
Under samtalet tittar vi bland annat på Polen där demokratin snabbt monterats ned under de senaste åren. Gäster är Birgitta Ohlsson och Bartosz Stroinski. Modererar gör Tove Hovemyr.
Lyssna på t.ex.: Spotify, Libsyn
#2: Klimathotet mot demokratin | Med Susanne Nyström och Mattias Svensson
På vilket sätt hör klimatutmaningen ihop med hoten mot demokratin? Varför är liberala demokratier bäst rustade för att ta sig an globala utmaningar?
Lyssna på t.ex.: Spotify, Libsyn
#3: Partiernas reformbehov | Med Olle Wästberg och Stig-Björn Ljunggren
Hur påverkas demokratin av de politiska partiernas sjunkande medlemstal? Vad behöver partierna göra för att vara relevanta för både medlemmarna och medborgarna?
Lyssna på t.ex.: Spotify, Libsyn
#4: Liberal och illiberal demokrati | Med Hanna Wagenius och Bengt Westerberg
Vad är skillnaden på liberal och illiberal demokrati? Varför är den liberala demokratin att föredra?
Lyssna på t.ex.: Spotify, Libsyn
#5: Populismen i Europa | Med Patrik Oksanen och Andreas Johansson Heinö
Vad händer när populistpartier tar makten? Vad kan populismens framfart i Europa betyda för Sverige?
Lyssna på t.ex.: Spotify, Libsyn
#6: Slutenhetens återkomst | Med Johan Norberg och Isobel Hadley-Kamptz
Vad menas med att människan pendlar mellan öppenhet och slutenhet? Hur ser vi det mönstret i dagens Sverige och en värld som rör sig alltmer mot slutenhet?
Lyssna på t.ex.: Spotify, Libsyn
Under första veckan i april släppte FN:s klimatpanel IPCC sin senaste rapport om den globala uppvärmningen. Åsa-Britt Karlsson, senior klimatexpert på Fores, kommenterar.
Vad stack ut mest från rapporten?
Rapporten underströk att utöver teknologisk utveckling, är omfattande beteendeförändringar nödvändiga för att undvika de värsta scenarierna. Tidigare rapporter har inte tagit lika tydlig ställning till vikten av livsstilsförändringar.
Vilken är den största utmaningen framöver?
Den största och mest brådskande utmaningen är att utan dröjsmål minska utsläppen från energi- och industrisektorn. Här ser vi hur energiproduktionens utsläpp har minskat tack vare utbyggnaden och prisfallet av förnybar energi samt övergången från kol till gas. Minskningen är mycket positiv, men dessvärre ytterst marginell. Risken finns att länder tvingas in i ett gasberoende när utfasningen av kol inte sker med fossilfria alternativ. Det råder inte heller något tvivel om att vi behöver skala upp teknologier som fångar in koldioxid från atmosfären för att nå 1,5-gradersmålet. Kraftigt minskade utsläpp och negativa utsläpp som koldioxidinfångning är nödvändigt för att nå de globala målen.
Vilka är dina slutsatser av rapporten?
Rapporten bekräftar att läget är oerhört allvarligt. Åtgärderna är fortfarande långt ifrån tillräckliga. Vi behöver nu vända utsläppskurvan nedåt. I dagsläget fortsätter de globala utsläppen att öka och i nuvarande takt riskerar vi att nå en temperaturökning på 3,2 grader – med katastrofala följder. Men det finns också hopp. Vi kan fortfarande halvera utsläppen detta decennium och nå det kritiska 1,5-gradersmålet. Energieffektiviseringen går åt rätt håll, avskogningen minskar och kostnaderna för både förnybar energi och elfordon har minskat rekordsnabbt. Tekniken och kunskapen finns för att vända utvecklingen, dessutom ofta till en billig peng. Det som krävs nu är politisk vilja och effektiva åtgärder. Det är definitivt inte läge att dra ned på klimatambitionerna – tvärtom. Vi måste växla upp – och vi måste göra det nu.
Läs rapporten
IPCC, ”Climate Change 2022: Mitigation of Climate Change”, 4 april 2022
På vilka konkreta sätt kan vi göra Sveriges konstitutionella grunder mer robusta mot odemokratiska strömningar? På Altinget 1/4 kan ni läsa Ulrica Schenström, vd Fores, och Tove Hovemyr, samhällspolitisk expert på Fores, om lärdomar från Fores nyss publicerade policypapper ”Konstitutionellt självförsvar på 2000-talet”.
Där skriver de bland annat att ”Populismens auktoritära vindar viner hårt i västvärlden och de auktoritära tendenserna världen över ökar i hög takt. Det är angeläget att försvara den liberala demokratin som vi känner den och höja dess resiliens. Sveriges konstitutionella självförsvar måste förstärkas.”
Läs hela debattartikeln på Altinget.se
Läs policypappret skrivet av Anna Jonsson Cornell
”Väst och Öst har delats upp och kommer påverka våra liv både direkt och indirekt under en lång tid framöver. Vi kan inte ens börja föreställa oss de långsiktiga effekterna av detta ännu. Men om historien lär oss något så är det att även ryska medborgare längtar efter frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.”
Läs Ulrica Schenström i Södermanlands Nyheter om hur Rysslands invasion av Ukraina också påverkar det ryska folket.
Hur ser utvecklingen ut för demokratin i världen? Fores vd Ulrica Schenström kommenterar V-Dems senaste rapport på ämnet.
Demokratin i världen är idag på samma nivå som den var innan Berlinmurens fall. Endast 34 länder räknas idag som demokratier, jämfört med 42 länder för bara nio år sedan. År 2020 levde 68 procent av världens befolkning i delvis eller fullständiga autokratier. På ett år har det ökat till 70 procent. Denna utveckling har varit en nedåtgående spiral i 17 år nu, och ser inte ut att vända inom den närmsta tiden. Den ser snarare ut att intensifieras.
Den autokratiserande utvecklingen sker även inom EU:s gränser. Förra årets V-Dem-rapport pekade ut Polen, Ungern och Slovenien att gå i en antidemokratisk riktning. Den senaste rapporten adderar ytterligare tre EU-medlemsländer till den listan: Kroatien, Tjeckien och Grekland. Demokratin är alltså direkt hotad i 20 procent av EU:s medlemsländer, eller 18 procent av EU-medborgarna.
Till dem som fortfarande tänker ”Va?! Är demokratin hotad?” så kan svaret nästan inte bli tydligare än så här. Till dem som då ställer sig frågan: ”Jaha. Vad gör vi åt det då?” ber jag er att hålla utkik efter Fores nästa demokratiantologi som innehåller en del av svaren.
Ulrica Schenström, vd Fores
11 mars 2022
Läs rapporten
DEMOCRACY REPORT 2022 Autocratization Changing Nature?, V-Dem Institute, mars 2022
Se också
Va?! Är demokratin hotad?, publicerad av Fores tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan
Under förmiddagen den 10 mars samlades Fores vetenskapliga råd för att utbyta idéer och tillsammans diskutera hur vetenskapliga och akademiska reformförslag bäst tas fram.
Det vetenskapliga rådet leds av professor i nationalekonomi Lars Calmfors och tillsammans med honom finner vi Katarina Barrling, docent, statsvetenskap, Uppsala universitet, Andreas Bergh, docent och universitetslektor, nationalekonomi, Lunds universitet och IFN, Torbjörn Bergman, professor, statsvetenskap, Umeå universitet, Stefan Larsson, docent och universitetslektor, sociologi och juridik, Lunds universitet, Charlotta Stern, professor, sociologi, Stockholms universitet och Ratio, Thomas Sterner, professor, nationalekonomi, Handelshögskolan i Göteborg, Rebecca Thorburn Stern, professor, juridik, Uppsala universitet, Eskil Wadensjö, professor emeritus, nationalekonomi, Stockholms universitet och Karl Wennberg, professor, företagsekonomi, Linköpings universitet.