I dag 20 september 2023 presenterade Elisabeth Svantesson sin andra stora höstbudget i rollen som Sveriges finansminister. Det är betryggande att regeringen tar inflationen på allvar, men det finns också flera delar av budgeten som skapar anledning till oro, skriver Fores vd Ulrica Schenström.
Ett stort orosmoln är klimatet. Regeringens egen bedömning i budgetpropositionen slår fast att klimatmålen till 2030 och 2045 ser ut att missas. Det är en väldigt dålig nyhet, men ingen överraskning. En viktig orsak till de missade klimatmålen är att skatten sänks ytterligare på bensin och diesel, något som har varit en tydlig prioritering från regeringen och framför allt deras samarbetsparti Sverigedemokraterna.
Budgeten presenteras i ett spänt geopolitiskt läge där den demokratiska världen och dess värderingar befinner sig i krig, både säkerhetspolitiskt och demokratiskt. Tidigare i år presenterade V-Dem-Institutet en rapport som visar att de senaste 35 årens demokratiutveckling nu har utraderats helt. Enligt rapporten är civilsamhälle och media de institutioner som oftast attackeras när länder rör sig i en auktoritär riktning.
Dagens budgetbesked från regeringen innebär kraftiga nedskärningar i Studieförbundens anslag och en stram budget för kultur och bildning. Civilsamhället har en viktig del i att skapa ett demokratiskt samhälle med tillit, kulturell mångfald, demokratiska värderingar och folkbildning. Det visar inte minst studieförbundens överlägsna förmåga att snabbt anpassa verksamheten till att ge ukrainska flyktingar svenskundervisning när regeringen länge stod helt handfallna. Med krig runt hörnet borde civilsamhällets förutsättningar att bidra stärkas – inte strypas.
Ulrica Schenström, vd Fores
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Onsdagen den 29 mars släppte Klimatpolitiska rådet 2023 års granskning av regeringens politik med avseende på klimatmålen. Fores vd Ulrica Schenström kommenterar.
Sveriges klimatarbete har tappat fart. Sedan år 1990 har utsläppen minskat med i genomsnitt 0,8 miljoner ton årligen. Om Sverige ska klara klimatmålen behöver utsläppen minska med i genomsnitt 2 miljoner ton 22 år i rad. Dagens politik kommer istället att öka utsläppen, enligt både Klimatpolitiska rådet och regeringen själva.
“Det är första gången på två decennier som själva politiken leder till ökade utsläpp”, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson på presskonferensen den 29 mars.
Klimatpolitiska rådet har, oavsett regering, visserligen alltid gett underkänt till rådande klimatpolitik. Men vår nuvarande regerings klimatpolitik är den mest bristfälliga sedan Klimatpolitiska rådet grundades år 2018. Årets rapport visar att det finns olika grader av betyget “Underkänt”.
En av huvudanledningarna till det rekordlåga betyget är att energipolitiken överskuggar klimatpolitiken. Ny elproduktion minskar inte automatiskt utsläppen, men är en viktig komponent om hållbara, transportpolitiska reformer implementeras parallellt som fossilfri elproduktion adderas till systemet. Minskade satsningar på järnvägen, sänkt reduktionsplikt, sänkta drivmedelsskatter och en återgång till det tidigare reseavdraget är politik som ökar utsläppen. Det är också en politik som inte minskar utsläppen även om ny fossilfri el tillkommer.
Vad som är värt att beakta är att regeringens klimathandlingsplan lämnas till riksdagen först i höst. Vi har därför ännu inte fått helheten av regeringens klimatpolitik. Fores förväntar sig en ambitiös klimathandlingsplan med reformer som minskar utsläppen istället för, likt dagens politik, ökar dem.
Ulrica Schenström, vd Fores
Läs rapporten
Måndagen den 20 mars släppte FN:s klimatpanel deras sjätte utvärderingsrapport. Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare på Fores, kommenterar årtiondets största rapport om klimatförändringarnas omfattning.
För nio år sedan släpptes den senaste utvärderingsrapporten från IPCC. Under dessa nio år har klimatförändringarnas omfattande konsekvenser bara blivit tydligare. Den nya rapporten understryker att vi redan har verktygen för att säkra en hållbar framtid för människor och annat liv på jorden, men att handlingsutrymmet blir allt mindre.
Medeltemperaturen på planeten har ökat med 1.1 grader sedan förindustriell tid. Den samlade forskningen visar att det är otvetydigt en konsekvens av att växthusgasutsläppen fortsätter att öka. För att hålla temperaturen under 1.5 grader behöver utsläppen minska med hälften till år 2030, något som IPCC bedömer som osannolikt.
En optimist skulle understryka att utsläppen ökar i en lite långsammare takt jämfört med föregående årtionde. Den mer långsamma ökningen beror delvis på omställningen av våra energisystem. Förnybar energi blir allt billigare, medan fossil energi på vissa håll i världen blir dyrare. Den utvecklingen är positiv för klimatet, men en intensifierad utfasning av fossil energi är nödvändig för att minska risken för klimatförändringarnas värsta konsekvenser.
Fler än 190 länder har skrivit under Parisavtalet. Om vi inte ska behöva ge upp på 1.5-gradersmålet måste utsläppen börja minska inom de närmaste två åren.
Tiden för handlingskraft är nu. Alternativet till den gröna omställningen är kraftigt minskat välstånd, ökad ojämlikhet, ekosystem i förfall och fler säkerhetspolitiska konflikter. Fossilberoendet blir snart en stor fattigdomsfälla som drabbar de länder som inte har nyttjat tiden de har fått.
Om Sverige väljer att inte ligga i framkant är det på bekostnad av vårt välstånd. Fores kommer fortsätta att driva på för en snabb, rättvis och effektiv omställning för planeten och människors välmående.
Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare på Fores
Fores kommer att publicera Mattias Svenssons nya klimatbok ”Den öppna klimatpolitiken och dess fiender – Varför fria, rika demokratier är bäst lämpade att hantera den globala uppvärmningen”. Boken släpps under våren 2022.
Den globala klimatutmaningen är vår tids ödesfråga. Svaret på varför just liberala demokratier är bäst lämpade att hantera och minimera problemen går att finna i boken. Vi kan idag se hur antalet liberala demokratier minskar i världen och det hotar möjligheterna att hantera klimatomställningen. Globala problem kräver gränsöverskridande handel, samarbete och lösningar mellan fria, rika demokratier.
Detta och mycket mer förklarar och berättar Mattias Svensson i sin kommande bok från Fores.
För frågor om boken, vänligen kontakta Markus Barnevik Olsson.