Dagens rapport från Klimatpolitiska rådet (21/4-24) bekräftar vad vi redan visste: regeringens klimathandlingsplan är otillräcklig och för mycket ansvar skjuts till nästa mandatperiod. Utvärderingen måste få regeringen att tänka om och presentera nya konkreta klimatåtgärder redan innan sommaren, skriver Fores vd Ulrica Schenström och klimatpolitiska expert Anna Willman i en kommentar.
Motorn i klimatomställningen är ett fritt och starkt näringsliv med god tillgång till fossilfri el. Det är positivt att regeringen fokuserar på elektrifiering där alla fossilfria energislag ingår, men satsningar behövs även för effektivare energianvändning och cirkulär ekonomi.
För att nå EU:s klimatkrav till 2030 måste den sänkta bränsleskatten och reduktionsplikten ersättas med nya styrmedel – och det kan inte vänta till nästa mandatperiod. Väntar vi till 2027, när utredningen om nya ekonomiska styrmedel ska presenteras, måste utsläppen minska i en betydligt snabbare takt. Ju längre det dröjer, desto svårare blir det och desto högre kostnader kommer det att medföra.
Regeringen försvarar den kortsiktiga utsläppsökningen med att utsläppen minskar på lång sikt, men hur det ska förverkligas redogör inte klimathandlingsplanen. Dessutom används återkommande argument om att klimatpolitiken behöver folklig förankring. Acceptans för klimatpolitiken är avgörande för att klimatomställningen ska lyckas, men i den diskussionen glöms ofta bort att majoriteten av Sveriges medborgare vill att vi ska nå klimatmålen.
De grupper som drabbas hårdast av höga bränslepriser behöver stödjas på andra sätt än billigare utsläpp. Pris på utsläpp är nämligen kostnadseffektiv klimatpolitik, något som den här regeringen säger att de eftersträvar. Regeringen borde i stället se till att fördela de miljarder i intäkter som kommer att komma in från EU:s sociala klimatfond och nationella klimatstyrmedel på ett smart sätt, till exempel i form av transportstöd till landsbygden.
Ulrica Schenström, vd Fores
Anna Willman, klimatpolitisk expert Fores
Läs rapporten på klimatpolitiskaradet.se.
Trots oljelobbyn kunde COP28 avslutas med ett historiskt besked om att röra sig bort från fossila bränslen. Men är det tillräckligt? Fores Ulrica Schenström, Åsa-Britt Karlsson och Anna Willman kommenterar överenskommelsen.
På morgonen den 13 december 2023 antogs ett nytt historiskt klimatavtal mellan världens länder under COP28. Trots att vetenskapen sedan lång tid tillbaka pekat ut fossila bränslen som boven bakom den globala uppvärmningen, tog det nästan 30 år av klimatförhandlingar innan världens länder kunde enas om att röra sig bort från fossila bränslen. Skrivningarna i avtalet borde ha varit skarpare för att ligga helt i linje med vetenskapen, men överenskommelsen är definitivt ett steg i rätt riktning mot att begränsa klimatförändringarna.
När 200 länder ska komma överens blir det alltid en kompromiss. Det är tydligt att oljelobbyn haft inflytande över skrivningarna, då flertalet forskare pekar på kryphål i avtalet för att slippa en snabb utfasning. Men att OPEC-länderna till slut gick med på att vi ska röra oss bort från oljan måste ändå ses som ett framsteg. För två år sedan hade detta inte varit möjligt. Att avtalet också inkluderar formuleringar om att till 2030 trefaldiga kapaciteten för att producera förnybar energi och dubbla takten för energieffektivisering är också avgörande för att vi ska ha en chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt IEA.
Även om avtalet inte innehåller den skarpa formuleringen om fossila bränslen som vi hade hoppats på, ger det förhoppningsvis en tillräckligt stark signal till näringsliv och investerare att ställa om. Överenskommelsen är dock inte juridiskt bindande, så huruvida detta verkligen markerar början på slutet för den fossila eran beror på de åtgärder som länderna nu vidtar. Tekniken och kapitalet finns – det som behövs nu är politisk vilja och ledarskap.
Ulrica Schenström, vd Fores
Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare Fores
Anna Willman, klimatexpert Fores
Regeringen har givit professor John Hassler i uppdrag att snabbutreda hur Sveriges klimatpolitik bör utformas i ljuset av EU:s nya stora klimatpaket Fit For 55. Läs Fores vd Ulrica Schenströms ord om Sveriges klimatpolitik.
När EU tar ledartröjan i klimatomställningen måste Sverige tänka om för att kunna ligga i framkant. Regeringen har givit professor John Hassler i uppdrag att snabbutreda hur Sveriges klimatpolitik bör utformas i ljuset av EU:s nya stora klimatpaket Fit For 55. Det ska bli intressant att noggrant läsa igenom utredningen och följa hur regeringen tar den vidare.
Klimatpolitiken måste sätta skarpa gränser för utsläppen, få bred acceptans och vara rättvis. Därför behövs både svenska strukturreformer, europeiskt samarbete och bistånd. Om Sverige lyckas kombinera minskade utsläpp med ökat välstånd och demokrati kan vi också inspirera och påverka resten av världen att ta sitt ansvar för klimatet.
För en ödesfråga som klimatomställningen behöver vi breda och långsiktiga överenskommelser över partigränserna, inte populism och polarisering. Att EU:s medlemsländer lyckades hålla fast vid kursen i kampen mot klimatförändringarna, trots pandemi, krig och inflation, visar på att detta är möjligt. Nu måste regeringen ta samma ledarskap – för Sveriges framtid.
I dag 20 september 2023 presenterade Elisabeth Svantesson sin andra stora höstbudget i rollen som Sveriges finansminister. Det är betryggande att regeringen tar inflationen på allvar, men det finns också flera delar av budgeten som skapar anledning till oro, skriver Fores vd Ulrica Schenström.
Ett stort orosmoln är klimatet. Regeringens egen bedömning i budgetpropositionen slår fast att klimatmålen till 2030 och 2045 ser ut att missas. Det är en väldigt dålig nyhet, men ingen överraskning. En viktig orsak till de missade klimatmålen är att skatten sänks ytterligare på bensin och diesel, något som har varit en tydlig prioritering från regeringen och framför allt deras samarbetsparti Sverigedemokraterna.
Budgeten presenteras i ett spänt geopolitiskt läge där den demokratiska världen och dess värderingar befinner sig i krig, både säkerhetspolitiskt och demokratiskt. Tidigare i år presenterade V-Dem-Institutet en rapport som visar att de senaste 35 årens demokratiutveckling nu har utraderats helt. Enligt rapporten är civilsamhälle och media de institutioner som oftast attackeras när länder rör sig i en auktoritär riktning.
Dagens budgetbesked från regeringen innebär kraftiga nedskärningar i Studieförbundens anslag och en stram budget för kultur och bildning. Civilsamhället har en viktig del i att skapa ett demokratiskt samhälle med tillit, kulturell mångfald, demokratiska värderingar och folkbildning. Det visar inte minst studieförbundens överlägsna förmåga att snabbt anpassa verksamheten till att ge ukrainska flyktingar svenskundervisning när regeringen länge stod helt handfallna. Med krig runt hörnet borde civilsamhällets förutsättningar att bidra stärkas – inte strypas.
Ulrica Schenström, vd Fores
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Onsdagen den 29 mars släppte Klimatpolitiska rådet 2023 års granskning av regeringens politik med avseende på klimatmålen. Fores vd Ulrica Schenström kommenterar.
Sveriges klimatarbete har tappat fart. Sedan år 1990 har utsläppen minskat med i genomsnitt 0,8 miljoner ton årligen. Om Sverige ska klara klimatmålen behöver utsläppen minska med i genomsnitt 2 miljoner ton 22 år i rad. Dagens politik kommer istället att öka utsläppen, enligt både Klimatpolitiska rådet och regeringen själva.
“Det är första gången på två decennier som själva politiken leder till ökade utsläpp”, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson på presskonferensen den 29 mars.
Klimatpolitiska rådet har, oavsett regering, visserligen alltid gett underkänt till rådande klimatpolitik. Men vår nuvarande regerings klimatpolitik är den mest bristfälliga sedan Klimatpolitiska rådet grundades år 2018. Årets rapport visar att det finns olika grader av betyget “Underkänt”.
En av huvudanledningarna till det rekordlåga betyget är att energipolitiken överskuggar klimatpolitiken. Ny elproduktion minskar inte automatiskt utsläppen, men är en viktig komponent om hållbara, transportpolitiska reformer implementeras parallellt som fossilfri elproduktion adderas till systemet. Minskade satsningar på järnvägen, sänkt reduktionsplikt, sänkta drivmedelsskatter och en återgång till det tidigare reseavdraget är politik som ökar utsläppen. Det är också en politik som inte minskar utsläppen även om ny fossilfri el tillkommer.
Vad som är värt att beakta är att regeringens klimathandlingsplan lämnas till riksdagen först i höst. Vi har därför ännu inte fått helheten av regeringens klimatpolitik. Fores förväntar sig en ambitiös klimathandlingsplan med reformer som minskar utsläppen istället för, likt dagens politik, ökar dem.
Ulrica Schenström, vd Fores
Läs rapporten
Måndagen den 20 mars släppte FN:s klimatpanel deras sjätte utvärderingsrapport. Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare på Fores, kommenterar årtiondets största rapport om klimatförändringarnas omfattning.
För nio år sedan släpptes den senaste utvärderingsrapporten från IPCC. Under dessa nio år har klimatförändringarnas omfattande konsekvenser bara blivit tydligare. Den nya rapporten understryker att vi redan har verktygen för att säkra en hållbar framtid för människor och annat liv på jorden, men att handlingsutrymmet blir allt mindre.
Medeltemperaturen på planeten har ökat med 1.1 grader sedan förindustriell tid. Den samlade forskningen visar att det är otvetydigt en konsekvens av att växthusgasutsläppen fortsätter att öka. För att hålla temperaturen under 1.5 grader behöver utsläppen minska med hälften till år 2030, något som IPCC bedömer som osannolikt.
En optimist skulle understryka att utsläppen ökar i en lite långsammare takt jämfört med föregående årtionde. Den mer långsamma ökningen beror delvis på omställningen av våra energisystem. Förnybar energi blir allt billigare, medan fossil energi på vissa håll i världen blir dyrare. Den utvecklingen är positiv för klimatet, men en intensifierad utfasning av fossil energi är nödvändig för att minska risken för klimatförändringarnas värsta konsekvenser.
Fler än 190 länder har skrivit under Parisavtalet. Om vi inte ska behöva ge upp på 1.5-gradersmålet måste utsläppen börja minska inom de närmaste två åren.
Tiden för handlingskraft är nu. Alternativet till den gröna omställningen är kraftigt minskat välstånd, ökad ojämlikhet, ekosystem i förfall och fler säkerhetspolitiska konflikter. Fossilberoendet blir snart en stor fattigdomsfälla som drabbar de länder som inte har nyttjat tiden de har fått.
Om Sverige väljer att inte ligga i framkant är det på bekostnad av vårt välstånd. Fores kommer fortsätta att driva på för en snabb, rättvis och effektiv omställning för planeten och människors välmående.
Åsa-Britt Karlsson, senior klimatrådgivare på Fores
Fores kommer att publicera Mattias Svenssons nya klimatbok “Den öppna klimatpolitiken och dess fiender – Varför fria, rika demokratier är bäst lämpade att hantera den globala uppvärmningen”. Boken släpps under våren 2022.
Den globala klimatutmaningen är vår tids ödesfråga. Svaret på varför just liberala demokratier är bäst lämpade att hantera och minimera problemen går att finna i boken. Vi kan idag se hur antalet liberala demokratier minskar i världen och det hotar möjligheterna att hantera klimatomställningen. Globala problem kräver gränsöverskridande handel, samarbete och lösningar mellan fria, rika demokratier.
Detta och mycket mer förklarar och berättar Mattias Svensson i sin kommande bok från Fores.
För frågor om boken, vänligen kontakta Markus Barnevik Olsson.