Migration är ett brett område och även om personer som söker asyl ofta är det som hamnar i fokus i debatten, finns det så många fler skäl till att människor väljer att flytta. Till eller från Sverige och EU. Fores bidrar genom forskning och debatt med ett bättre underlag för grundade och förankrade beslut. Vi deltar i samtal både i Sverige och internationellt. Vi bevakar utvecklingen av politiken och värnar om grundläggande värden.

Ta del av hur Fores arbetar med migrationspolitik inom EU respektive Sverige nedan.

EU

Sedan 1999 har EU arbetat för att skapa ett gemensamt asylsystem, även kallat CEAS som står för Common European Asylum System. Det gemensamma asylsystemet bygger på ett antal direktiv och förordningar. Direktiven innehåller minimiregler och de förs sedan över i respektive medlemsstats nationella lagstiftning. Det är upp till varje land om man vill gå utöver miniminivåer, men aldrig under dessa. Förordningarna är direkt gällande lag i alla länder. I korthet syftar det gemensamma systemet i EU till att lägga fast lagar och principer för att gemensamt hantera migration och asyl genom minimiregler för hur asylsökande och ansökningar ska hanteras.

Det pågår en reformering av CEAS, som blev än mer angeläget efter den stora ökningen av antalet asylsökande som tog sig till EU under 2015. Det visade på ett ökat behov av att undvika förflyttningar inom EU, vilket till stor del har sin grund i olikheter i både bedömning av ansökan som förhållande och rättigheter under asylprocessen och därefter. Det blev också tydligt att vissa medlemsstater fick ta ett oproportionellt stort ansvar jämfört med andra stater.

EU-kommissionen presenterade en rad lagförslag mellan maj och juli 2016. Förhandlingarna strandade dock eftersom medlemsstaterna inte kunde komma överens om hur asylprocessen skulle se ut och inte heller hur ansvaret skulle fördelas. I september 2020 presenterade EU kommissionen ett nytt förslag och ett omtag, en migrations- och asylpakt, och Therese Lindström, programchef, Migration och integration, kommenterade. EU-pakten består av många olika delar. I vissa frågor är medlemsstaterna redan överens, men i andra delar kvarstår förhandlingar.

Ambitionen från EU-kommissionen är att det redan under 2020 kan antas en förordning om en EU gemensam asylbyrå och en reformerad Eurodacförordning. Vidare hoppas kommissionen på att de reviderade direktivet om mottagningsvillkor, en ny skyddsgrundsförordning och ett omarbetat återvändadedirektiv kan antas inom kort, då det är frågor som medlemsstaterna i huvudsak var överens om redan 2016.

Fores arbetar kontinuerligt med CEAS och därtill aktuella ämnen. Genom möten, seminarier, deltagande i media och debatten, bidrar Fores till att skapa ett gemensamt system som vilar på europeiska grundläggande värden.

Fores kommer i det ELF-finansierade projektet “The Future European Refugee Responsiblity-Sharing” titta närmare på frågan om ansvarfördelningen inom EU.

 

Sverige

I den svenska debatten pratas det för lite om migrationspolitikens syfte och mål.

Vilka värden ska skyddas? Vilka positiva effekter har migration på samhället och hur kan dessa förstärkas? Vilka negativa effekter behöver kunna hanteras? Och hur är dessa migrationsfrågor kopplade till övriga frågor i samhället, alltifrån företagande till välfärd?

Politik bygger på vilket samhälle vi vill se i framtiden. Var vill vi nå? På den frågan ska politiken kunna ge svar och genom lagstiftning visa på riktning. Det krävs därför att lagarna håller över tid, så att ambitionerna kan uppnås. I ett reformarbete utan plan och förankring riskerar människor att falla mellan stolarna och samhället i stort att gå vilse.

Inom den svenska migrationspolitiken pågår en rad åtgärder, lagförslag och utredningar. På Fores ser vi som vår uppgift att lyfta fram frågor som värdegrund, konsekvenser och representation i debatten. Vi måste ställa krav på svensk migrationspolitik, bara så blir den hållbar och human.

Fores har under ett års tid bjudit in till samtal med anledning av arbetet att ta fram en ny svensk migrationslagstiftning. Läs mer om projektet ”Sveriges framtida migrationspolitik” här.

Flera migrationsutredningar pågår – Fores bevakar

Det pågår flera parallella utredningar om migrationspolitiken. De kompletterande utredningarna ska behandla tre ämnen och redovisas vid olika tillfällen. Fores bevakar även dessa frågor.

• Arbetskraftsinvandring. En utredning ska särskilt fokusera på så kallade kompetensutvisningar samt se över reglerna för högkvalificerade personer som vill komma till Sverige för att arbeta eller starta företag. Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (Dir 2020:8) Slutlig redovisning 1 november 2021, delredovisning 1 februari 2021.

 

• Krav för medborgarskap. En utredning ska lämna förslag som innebär att ett godkänt prov i svenska och grundläggande samhällskunskap ska vara krav för svenskt medborgarskap. Språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (Dir 2019:70) med tilläggsdirektiv (Dir 2020:67) Slutlig redovisning 1 maj 2021, delredovisning 15 januari 2021

 

• Utvisning vid brott. En utredning ska se över reglerna för utvisning på grund av brott samt för att neka eller återkalla uppehållstillstånd med anledning av brott. Skärpta regler för utvisning vid brott (Dir 2020:44) Slutlig redovisning 30 juni 2021.