I går kväll svensk tid intog Donald Trump för andra gången Vita Huset, en Trump som denna gång beskrivs som mer förberedd på presidentuppdraget och som dessutom har majoriteten av både senaten och representanthuset i sin egen partikulör. Här följer en kommentar från Fores vd Ulrica Schenström.
Klimatet
Donald Trumps beslut att återigen dra tillbaka USA från Parisavtalet, tillsammans med löftet att riva upp Bidens satsningar på grön energi och i stället öka produktionen av fossila bränslen, utgör ett allvarligt bakslag för det globala klimatarbetet. Detta kommer bara dagar efter de förödande skogsbränderna i Los Angeles – ett tydligt exempel på de extrema väderhändelser som blir allt vanligare till följd av klimatförändringarna.
Men genom att dra sig ur Parisavtalet förlorar USA inte bara sin möjlighet att påverka den globala klimatpolitiken, utan ger också ett strategiskt övertag till konkurrenter som Kina i det globala racet mot fossilfrihet. Medan både EU och Kina förväntas dra nytta av utvecklingen riskerar USA att halka allt längre efter. Att stå på sidlinjen skyddar inte amerikaner från klimatförändringarna, utan leder i stället till att USA går miste om möjligheter till innovation och nya arbetstillfällen. Att stå utanför innebär ett högt pris – både för ekonomin och klimatet.
Panamakanalen
I sitt tal berörde Trump Panamakanalen och ambitionen att USA ska förvärva handelspassagen som sedan 1977 varit i Panamas ägo. Trump uttrycker att han vill återta kanalen på grund av ”ekonomisk säkerhet” i förhållande till Kina. Det kan tyckas lovvärt att minska diktaturen Kinas makt i världen, men om vi ser till Trumps uppmjukade inställning till den kinesiska spion-appen TikTok – vars ägare fick en framskjuten placering under installationstalet – blir det tydligt att de ekonomiska vinsterna med att återta Panamakanalen vida överskrider de värderingsmässiga.
Försvaret
Av allt det som Donald Trump sade i sitt installationstal var den totala tystnaden om Ukraina och Nato det som Sverige och Europa verkligen måste ta fasta på. Ukrainas öde bestämmer som bekant Europas framtid. Om Ryssland ges ens ett lillfinger kommer Putin snart börja gnaga på resten av den europeiska armen. För européer börjar allvaret sätta sig, men inte för Donald Trump som återkommande under Rysslands förnyade angrepp mot Ukraina lovat att få slut på kriget när han väl blir president. Hur det ska gå till är ännu oklart. Trump själv säger sig vilja sätta sig ner och förhandla med Putin, som i sin tur har sagt att en lösning på kriget måste baseras på ”the legitimate interests of all people” – ett uttalande som bara kan förstås som Putins intresse att behålla de ockuperade områdena av Ukraina. Trumps återkommande mantra om ”America first” svajar här betänkligt, eftersom ett Ryssland med utökad landmassa och ett försvagat Nato långsiktigt vore en mardröm också för USA.
Rösterna är nu färdigräknade i det polska valet. Oppositionen kan bilda majoritet på bekostnad av det sittande regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS). Fores vd Ulrica Schenström kommenterar ett valresultat som kan vara det första steget på resan mot ett friare Europa.
I dag tisdag den 17 oktober presenterades det slutgiltiga valresultatet i Polen. Nu står det klart att det polska folket har röstat bort nationalkonservativa Lag och rättvisa (PIS), som under ett närmare decennium vid makten stått för en nedmontering av den liberala demokratin. I mörka tider är Polen en ljusglimt som ger hopp om ett fritt och öppet Europa.
Sedan Lag och rättvisa tog makten i Polen har livssituationen försämrats för polska kvinnor, HBTQI-personer och invandrare. Dessutom har medias och domstolarnas oberoende inskränkts. Nu har många polacker fått nog.
I valet fick Donald Tusks Medborgarkoalition (KO) 30,7 procent av rösterna, vilket innebär att de av allt att döma kommer kunna säkra en majoritet tillsammans med Nya Vänstern och centerblocket Tredje vägen. Det är väldigt glädjande för både Polens demokrati och landets roll i Europa.
I en turbulent värld med krig, terror och allt för många länder som rör sig i fel riktning missar man lätt att uppmärksamma goda nyheter. Valresultatet i Polen ger hopp om att den dystra utvecklingen går att vända om demokrativänner går samman. Förhoppningsvis är det början på en ny demokratisk våg i hela Europa.
Demokrativänner, samla er!
Ulrica Schenström, vd Fores
Under hösten 2023 kommer Fores lansera antologin Vad hände?! där sju författare tar temperaturen på Sveriges partipolitiska engagemang.
Med erfarenheter från civilsamhället, forskningen, media och beslutsfattande positioner i både riksdag och regering målar författarna tillsammans upp en dyster bild av den partipolitiska verkligheten. Kvaliteten på det politiska hantverket brister, samexistensen mellan politik och civilsamhälle ifrågasätts och utvecklingen av det partipolitiska engagemanget har stagnerat.
Precis som med de tidigare antologierna Va?! Är demokratin hotad och Vändpunkt vill Fores belysa problemen och inspirera till förändring. Vi vill ge syre till lågan som brinner för samhällsutveckling, ingjuta mod i förtroendevalda att komma med långsiktiga reformer av hög kvalitet och stärka den liberala demokratins försvarare.
Håll utkik under hösten!
I dag 20 september 2023 presenterade Elisabeth Svantesson sin andra stora höstbudget i rollen som Sveriges finansminister. Det är betryggande att regeringen tar inflationen på allvar, men det finns också flera delar av budgeten som skapar anledning till oro, skriver Fores vd Ulrica Schenström.
Ett stort orosmoln är klimatet. Regeringens egen bedömning i budgetpropositionen slår fast att klimatmålen till 2030 och 2045 ser ut att missas. Det är en väldigt dålig nyhet, men ingen överraskning. En viktig orsak till de missade klimatmålen är att skatten sänks ytterligare på bensin och diesel, något som har varit en tydlig prioritering från regeringen och framför allt deras samarbetsparti Sverigedemokraterna.
Budgeten presenteras i ett spänt geopolitiskt läge där den demokratiska världen och dess värderingar befinner sig i krig, både säkerhetspolitiskt och demokratiskt. Tidigare i år presenterade V-Dem-Institutet en rapport som visar att de senaste 35 årens demokratiutveckling nu har utraderats helt. Enligt rapporten är civilsamhälle och media de institutioner som oftast attackeras när länder rör sig i en auktoritär riktning.
Dagens budgetbesked från regeringen innebär kraftiga nedskärningar i Studieförbundens anslag och en stram budget för kultur och bildning. Civilsamhället har en viktig del i att skapa ett demokratiskt samhälle med tillit, kulturell mångfald, demokratiska värderingar och folkbildning. Det visar inte minst studieförbundens överlägsna förmåga att snabbt anpassa verksamheten till att ge ukrainska flyktingar svenskundervisning när regeringen länge stod helt handfallna. Med krig runt hörnet borde civilsamhällets förutsättningar att bidra stärkas – inte strypas.
Ulrica Schenström, vd Fores
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Här skriver Fores vd Ulrica Schenström en längre kommentar med anledning av förslaget om att utreda ett förbud av partilotterier och vilka konsekvenser det politiska greppet kan få för den liberala demokratin.
”Jag arbetade för Moderaterna nationellt som politisk handläggare och sedermera pressekreterare inför och efter valet 2002. Det var ett katastrofval för oss. Partiet förlorade många mandat och därmed betydande intäkter. Därmed skulle många partitjänstemän bli av med jobbet.
I det läget sträckte vi ut händerna till våra huvudmotståndare – ärkefienden Socialdemokraterna – med en vädjan om hjälp. Resultat blev att partistödssystemet justerades, vilket mildrade konsekvenserna för Moderaternas del. Socialdemokraternas motiv var för oss inte helt klara, men kanske handlade det om insikten av att det är viktigt med en fungerande opposition. Poängen är att vi hanterade detta i samförstånd.
Efter valet 2006 blev jag statssekreterare i statsrådsberedningen. Det är ett uppdrag där man snabbt lär sig att landet är viktigare än den politiska egennyttan. Det innebär att en fungerande dialog mellan statsministerpartiet och det ledande oppositionspartiet är angelägen. Även om man är varandras huvudmotståndare, har man ett gemensamt intresse av att landet fungerar och går att styra. Detta är också en förutsättning för att kunna leda landet på bästa sätt genom stora kriser. Som under räntekrisen 1992, pandemin eller Nato-processen.
Att reta sig på sossar är och var vardag för Moderater. En tanke som däremot aldrig föll oss in, var att använda regeringsmakten till att ”straffa” våra politiska motståndare eller göra det svårare för dem att vinna nästa val. Visst ville vi vinna nästa val. Men det ville vi göra utifrån vår politik och våra politiska framgångar. Moderaterna gjorde också sitt bästa val någonsin 2010. En effekt av Nya Moderaternas reformarbete och hanteringen av finanskrisen.
Just nu känns detta som längesedan. Förra veckan signalerade regeringen att den ville förbjuda politiska partier att sälja lotter. Regeringsföreträdarnas argument var svävade och varierade. De enda som var raka och ärliga var Sverigedemokraterna. Syftet är att slå sönder Socialdemokraternas ekonomi. Det vanligaste motivet från företrädare för regeringspartierna var att det handlade om att lotterilagen skulle vara skräddarsydd och anpassad just för Socialdemokraterna. Ett nonsensargument då lotterilagen ser exakt likadan ut för alla ideella föreningar och organisationer.
De aktörer som är störst på denna marknad är idrottsrörelsen genom Bingolotto samt Postkodlotteriet. Om det vore lotteriföretagens försäljningsmetoder eller risken för spelmissbruk som var anledningen, hade regeringen kunnat tillsätta en utredning för att titta på spellagstiftningen i stort, inte enbart partilotterierna.
Jag brukar dra mig för att göra historiska liknelser med perioder där auktoritära regimer dominerande eller i dag med länder som Polen, Ungern eller Turkiet. Men det som nu föreslås drar tankarna till regimer som medvetet använder regeringsmakten för att försvaga och ytterst besegra sina politiska motståndare.
Att Sverigedemokraterna är öppna för en sådan strategi förvånar tyvärr inte. De gör bara som sina förebilder. Att regeringspartierna väljer denna väg är däremot anmärkningsvärt, och jag hoppas de tänker om.
För övrigt har Moderaterna startat ett partilotteri utifrån argumentet att det är bättre att partiet finansieras med lottförsäljning än med partistöd.
Om olika regeringar använder sig av de maktmedel som står till förfogande för att försvaga oppositionen, så kommer den redan sköra demokrati försvagas och polariseringen stärkas.
Grundregeln i en fungerande demokrati är att alla partier vet att de kan förlora ett val, men att de alltid får en chans nästa gång. Systemets legitimitet utgår från att de partier som för tillfället har makten inte använder den för att underminera eller krossa oppositionen – eller i värsta fall kastar dess företrädare i fängelse.
För vad kommer att hända nästa gång Socialdemokraterna vinner valet om maktfullkomligheten får fritt spelrum. Kommer partiet då att verka för att förbjuda näringslivsorganisationerna från att finansiera borgerlig opinionsbildning? Blir det en kapprustning i att skada motståndarna är det bara är kreativiteten som sätter gränser för hänsynslösheten.
Någon kan undra varför en gammal moderat värnas sossarnas lotterier. Det gör jag inte alls.
Däremot värnar jag en samhällsmodell – den liberala demokratin – där regeringar inte skadar oppositionen utan försöker bli återvald på egna meriter. Där viktiga och demokratiskt känsliga frågor – som exempelvis partiernas finansiering – avgörs i brett samförstånd.
Detta var länge en borgerlig hållning. Jag hoppas att de borgerliga partierna hittar tillbaka dit.”
Ulrica Schenström, 4 maj 2023.
I en tid när den liberala demokratin är hotad är det viktigt att vår demokrati är stark nog att stå emot populistiska nycker och påtryckningar. Grundlagsutredningens förslag för att stärka demokratin är bra, men mer måste göras för att skydda vår rättsstat från auktoritära förändringar och i förlängningen den liberala demokratin.
Fores ser positivt på samtliga förslag i utredningen som förstärker grundlagens ställning och domstolarnas oberoende. Fores är särskilt positiva till utredningens förslag om förstärkta majoritetskrav vid riksdagsbeslut för grundlagsändring, idén om en särskild sammansättning för Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen att döma i principiella frågor samt förslagen för att motverka politisk påverkan på domstolarna. Det är tydligt att utredningen sett de hot som blivit verklighet i andra länder som har politiserat domstolarna och infört mer repressiv och auktoritär politik. Utredningen hade kunnat gå längre och bland annat föreslagit högre ställda kvalificerade majoritetskrav vid vissa grundlagsändringar, som föreslås i Fores policypapper Konstitutionellt självförsvar på 2000-talet.
Trots detta är det viktigt att vi inte är naiva över de risker som kvarstår. Idag är det nästan regel att regeringen kör över Lagrådet trots kraftig kritik. Fores hade önskat ytterligare förstärkningar av Lagrådets roll och yttranden som skydd mot att riksdagen stiftar lag i strid med grundlagarna eller drastiskt inskränker de medborgerliga fri- och rättigheterna.
Endast grundlagarna kan dock inte skydda den liberala demokratin. De flesta kränkningarna av fri- och rättigheter sker i vanlig lag, inte genom grundlagsändringar. Just nu ligger ett flertal utredningar på regeringens bord med lagförslag som innebär långtgående rättighetsinskränkningar av bland annat rättssäkerheten och den personliga integriteten. Den enskildes rätt får i nästan samtliga fall stå tillbaka för statens eller majoritetens intresse. Samtidigt saknas ett effektivt system för den enskilde att utmana rättighetsinskränkande lagstiftning. Här måste mer göras.
Försvaret av demokratin är inte starkare än medborgarnas stöd och förtroende för den liberala demokratins statsskick och leveransförmåga. Det behövs därför också reformer som löser de problem som befolkningen bekymrar sig för och som upprätthåller statens åtaganden i samhällskontraktet.
Den liberala demokratin är idag hotad från flera håll. Enligt V-Dems senaste demokratirapport är även demokratin i Sverige på tillbakagång. Utöver en förstärkt konstitution behöver såväl ledande politiker som medborgarna delta i försvaret för den liberala demokratin så som vi känner den.
Fores kommer därför istället för ett remissvar på grundlagsutredningen kalla till samtal med relevanta aktörer för att diskutera hur vi kan förstärka den liberala demokratins självförsvar.
Läs grundlagskommitténs betänkande
SOU 2023:12 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende
Den demokratiska världen och dess värderingar befinner sig i ett krig idag, både säkerhetspolitiskt och demokratiskt. Den auktoritära spiralen fortsätter på bekostnad av den liberala demokratin. V-Dems rapport visar att de senaste 35 årens demokratiutveckling och dess framgångar nu helt har utraderats.
Den ekonomiska maktbalansen är i kraftig gungning. Auktoritära ekonomier är idag lika stora som demokratiska, samtidigt som demokratier för varje år blir mer beroende av handel med icke-demokratiska länder. Det är djupt oroande.
Under år 2022 försvagades också svensk demokrati. V-Dem-institutet pekar på att Sverige har tappat från plats 15 till 23 på Deliberative Component Index (DCI) mellan år 2021 och 2022. I indexet ingår inrikespolitikens respekt för politisk opposition, pluralism och motargument. Konsekvensen blir en ökad polarisering, vilket i sin tur är ”fördärvbringande för demokratin”, enligt V-Dem-institutet.
Kulturkriget i Sverige har med andra ord blivit ett hot mot demokratin.
Rapporten belyser också fem gemensamma komponenter på hur åtta länder lyckligtvis går emot den auktoritära strömmen och stärker demokratin:
1. Storskalig folklig mobilisering mot den auktoritära ledningen
2. Rättsväsendet försvarar demokratin när politiken utmanar den
3. Enad opposition som går samman med civilsamhället
4. Demokratiska och väl genomförda val
5. Internationellt engagemang och backning av andra demokratier
Det är hos medborgarna som demokratin börjar och i värsta fall slutar. Sommaren 2023 kommer därför Fores nya demokratiantologi om partipolitiskt engagemang i Sverige. Demokratin är hotad i Sverige och världen idag – vi väljer att göra någonting åt det.
Läs rapporten
Läs hela rapporten på v-dem.net.
Auktoritarismens grepp om världens demokratier fortsätter hårdna. Det är otvetydigt tufft just nu. IDEA:s demokratirapport för år 2022 visar att de länder som fortfarande räknas som demokratier upplever en inbromsning i sin demokratiska utveckling. Unga lockas inte av partipolitiken, onlinefriheter är hotade medan högerextremismen polariserar det politiska samtalet.
Vår del av världen är inte ett undantag. Hälften av Europas länder har upplevt en tydlig demokratisk tillbakagång de senaste fem åren. Auktoritära krafter frodas i tider av kris. När covidpandemin byttes mot Putins invasion av Ukraina fortsätter den liberala demokratin att ställas inför svåra prov.
Men år 2022 har också bjudit på ljusglimtar. Aborträtten breder ut sig i Latinamerika och kvinnor leder striden för demokrati i Iran. Frihetliga rättigheter har nog aldrig varit så eftersträvansvärda för så många som just nu.
Trots detta lyser reformer som ökar friheten och livskvaliteten för människor med sin frånvaro. När hälften av världens demokratier är på tillbakagång behöver vi aktivt värna om den liberala demokratin som vi känner den. För demokratin är hotad år 2022. I Sverige, i Europa och i världen.
Fores arbetar dagligen med att värna och stärka den liberala demokratin. Våra antologier Va?! Är demokratin hotad? och Vändpunkt – reformer till den liberala demokratins försvar går att beställa eller laddas ned gratis.
Läs IDEAs rapport på idea.int.
Har du fötterna rotade i liberala och demokratiska värderingar och vill lära dig det politiska hantverket med reformer, opinionsbildning och ideologiska fördjupningar?
Med start våren 2022 sätter Foresakademin igång ett nytt utbildningsår. Utbildningen har tagits fram i en tid då den värld vi är vana vid snabbt förändras. Extrema värderingar håller på att omkullkasta den rådande världsordningen och den globaliserade världen håller på att stängas. Fores erbjuder nu en spetsutbildning för dig som vill lära dig hur man kan göra något åt det.